Frederic William Farrar
| Frederic William Farrar | |
 | |
| Född | 7 augusti 1831[1][2][3] Mumbai |
|---|---|
| Död | 22 mars 1903[1][2][3] (71 år) Canterbury |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | King's College London Trinity College, Cambridge King William's College |
| Sysselsättning | Teolog[4], antikvetare, författare[5], lärare, anglikansk präst |
| Befattning | |
| Kaplan | |
| Maka | Lucy Mary Cardew (g. 1860–)[6][7] |
| Barn | Reginald Anstruther Farrar (f. 1861)[8][6] Evelyn Lucy Farrar (f. 1862)[8][6] Hilda Cardew Farrar (f. 1863)[8][6] Maud Farrar (f. 1865)[8][6] Eric Maurice Farrar (f. 1866)[8][6] Sybil Farrar (f. 1867)[8][6] Cyril Lytton Farrar (f. 1869)[8][6] Lillian Farrar (f. 1870)[8][6] Frederic Percival Farrar (f. 1871)[8][6] Ivor Granville Farrar (f. 1874)[8][6] |
| Föräldrar | Charles Pinhorn Farrar[8][6] Caroline Turner[8][6] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society Chancellor's Gold Medal | |
| Redigera Wikidata | |
Frederic William Farrar, född den 7 augusti 1831 i Bombay, död den 22 mars 1903, var en engelsk teolog av den bredkyrkliga riktningen.
Han studerade vid universiteten i London och Cambridge, blev 1854 diakon och prästvigdes 1857. Efter att tidtals ha tjänstgjort i Cambridge, blev han 1869 extra ordinarie och 1873 ordinarie hovpredikant hos drottning Viktoria, utnämndes 1876 till kanik i Westminster Abbey och kyrkoherde i S:t Margarets församling i London och blev 1895 domprost i Canterbury. Åren 1890-95 var han underhusets kaplan.
Farrar utövade en omfångsrik litterär verksamhet. På det filologiska området skrev han om språkets ursprung med mera. Som andlig författare framträdde han med åtskilliga vitt spridda arbeten. Av de predikosamlingar, som han utgav, är de ryktbaraste "True religion" från 1899 och "Eternal hope" från 1878 ("Evighetens hopp", 3:e uppl. 1889), som framkallade beskyllningen för bristande renlärighet. I Sverige var det hans ståndpunkt i fråga om de eviga straffen, som gjorde honom mest bekant. Han utgav även predikningar för ungdom samt åtskilliga pedagogiska uppsatser, vilka bidragit till väsentliga ändringar i det engelska skolväsendet. Framför allt som predikant var Farrar populär i England, vartill även hans förståelse av tidens sociala frågor bidrog.
Bibliografi (i urval)
- Eric, or Little by Little (1858)
- Eric Williams: en berättelse om skolan i Roslyn (översättning Ebba Nordenadler, Beijer, 1895)
- The Origin of Language (1860)
- St. Winifred’s, or the World of School (1862)
- Gosskolan i St. Winifred (översättning Ebba Nordenadler, Beijer, 1896) Fulltext
- Seekers after God (1869)
- Sökare efter Gud (översättning Evald Bergman, Fahlcrantz, 1879) (Valda skrifter, 2)
- Families of Speech (1870)
- The Witness of History to Christ (1871)
- Historiens vittnesbörd om Kristus (översättning Evald Bergman, Fahlcrantz, 1878) (Valda skrifter, 1)
- The Life of Christ (1874)
- Jesu lif (översättning Fredrik Fehr, Fahlcrantz, 1878) Fulltext
- Eternal hope (1878)
- Evighetens hopp (anonym översättning, Fahlcrantz, 1881) (Valda skrifter, 3)
- Life and Work of St. Paul (1879)
- Paulus, hans lif och verksamhet (Fahlcrantz, 1880)
- Paulus, hans lif och verk (Hedlund, 1893)
- Aposteln Paulus, hans lif och verksamhet (2. genomsedda uppl. med 57 vignetter av David Ljungdahl, Fahlcrantz, 1902-1903)
- Mercy and judgment (1881)
- Barmhertighet och dom (Fahlcrantz, 1883) (Valda skrifter, 4)
- Early days of Christianity (1882)
- Kristendomens första dagar (översättning Gustaf Aron Tranér (band 1), Gustaf Bergström (band 2), Fahlcrantz, 1885)
- Darkness and dawn (1891)
- Mörker och ljus: scener från Neros tid (översättning Cissy Milow, Fahlcrantz, 1897)
- The Bible, its Meaning and Supremacy (1897)
- Bibeln, dess betydelse och auktoritet (översättning A. F. Åkerberg, Bohlin, 1898)
- The life of lives
- Kristus i världshistorien: fortsatta studier öfver Jesu lif (översättning A. F. Åkerberg, Bohlin, 1900)
- Ej identifierade svenska översättningar
- Predikningar för skolungdom (översättning Evald Bergman och Carl Ljungman, Fahlcrantz, 1880)
- Vårt lifs uppgift (översättning C. V. Modin (dvs. Victor Modin, Fahlcrantz, 1891)
- Böckernas bok tolkad (översättning Petrus Hedberg, Silén, 1897)
- De tre hemmen: en berättelse för fäder och söner (översättning K. A. Jansson, Sigurdsson, 1898)
- Qvinnan i hemmet såsom dotter, såsom hustru och såsom moder (Muhr, 1898)
- Jesu lif i forskningens ljus: nya studier i det heliga ämnet (översättning Hanny Flygare, Fahlcrantz, 1900)
Källor
Tryckta källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Farrar, Frederick William, 1904–1926.
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, omnämnd som: Frederic William Farrar, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, omnämnd som: Frederic Farrar, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Frederic William Farrar (1831 - 1903)