Franz Breithaupt

Franz Breithaupt
Franz Breithaupt som SS-Obersturmbannführer år 1933.
Obergruppenführer
Född	8 december 1880 Berlin, Provinsen Brandenburg, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död	29 april 1945 (64 år) Prien am Chiemsee, Bayern, Tyskland
Inträde	1 december 1932
Tjänstetid	1932–1945
Befäl	Hauptamt SS-Gericht

Franz Breithaupt, född 8 december 1880 i Berlin, död 29 april 1945 i Prien am Chiemsee, var en tysk SS-Obergruppenführer. Han var 1942–1945 chef för Hauptamt SS-Gericht, SS egen domstol och rättsväsen.

Breithaupt var 1932–1933 Heinrich Himmlers adjutant. År 1938 tjänstgjorde han inom SS-Hauptamt, SS huvudmyndighet. I februari 1943 satt han i rätten som dömde Hans och Sophie Scholl till döden. Breithaupt sköts till döds av sin chaufför, SS-Untersturmführer Karl Lang, den 29 april 1945.

• Sturmbannführer: 1 december 1932 (inträdde i SS med denna tjänstegrad)
• Obersturmbannführer: 26 juli 1933
• Standartenführer: 15 november 1933
• Oberführer: 8 november 1934
• Brigadeführer: 9 november 1938
• Gruppenführer und Generalleutnant der Waffen-SS: 15 augusti 1942
• Obergruppenführer und General der Waffen-SS: 20 april 1945

Första världskriget

• Järnkorset av andra klassen: 22 november 1914^[1]
• Järnkorset av första klassen: 31 maj 1916^[1]
• Ärekorset^[1]
• Bayerska militärförtjänstorden av fjärde klassen med svärd: 22 februari 1915^[1]
• Friedrich-Kreuz: 25 november 1915
• Krigsförtjänstkorset: 4 mars 1916^[1]
• Hohenzollerska husordens riddarkors med svärd: 9 juni 1917
• Militärförtjänstkorset av andra klassen: 1 september 1917^[1]
• Såradmärket i svart och silver: 10 augusti 1918^[2]

Mellankrigstiden

• SS-Ehrenring (Totenkopf)^[2]
• SS Hederssvärd: 9 november 1935^[2]
• NSDAP:s tjänsteutmärkelse i brons^[2]
• Sachsisk-ernestinska husordens kommendörskors med svärd: 1 december 1935^[1]
• SS-Julleuchter: 16 december 1935^[2]
• Tyska Olympiska Hederstecknet av första klassen: 16 augusti 1936^[2]
• Anschlussmedaljen (Die Medaille zur Erinnerung an den 13. März 1938): 25 december 1938)

Andra världskriget

• Storofficerkorset av Kejserliga manchuriska orden: 17 januari 1941^[2]
• Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd: 1 maj 1942
• Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd: 30 januari 1943
• Kommendör av Ungerska förtjänstorden: 30 juli 1942^[2]
• Tyska välfärdsmedaljen av andra klassen: 30 januari 1943^[2]

• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 74. ISBN 978-3-596-16048-8 
• Miller, Michael (2006). Leaders of the SS and German Police, Vol. 1. San Jose, California: R. James Bender. ISBN 978-93-297-0037-2