Frans Frieberg

Frans Frieberg
Född13 december 1822[1][2]
Appuna församling[1][2], Sverige
Död20 september 1913[2][3] (90 år)
S:t Johannes församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningDirigent[1], kompositör[1]
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1873)
Redigera Wikidata

Frans Alfred Frieberg, född 13 december 1822 i Appuna socken i Östergötlands län, död 20 september 1913 i Stockholm, var en svensk kompositör, dirigent och sångtextförfattare.

Frans Frieberg var son till rusthållaren Gustaf Frieberg och Rebecka Lorin. Han studerade vid Kungliga Musikaliska Akademiens undervisningsverk i Stockholm och avlade där organistexamen 12 december 1840 och musikdirektörsexamen 23 september 1843. Åren 1847–1866 var han musiklärare vid läroverket i Norrköping och 1857–1866 var han klädesfabrikör i samma stad. I Norrköping gifte han sig 25 januari 1859 med Gabriella Charlotta Arnberg (1833–1903). Hon var dotter till klädesfabrikören Johan Adolf Arnberg och Sophia Luth.[4]

1866 blev Frieberg musikdirektör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.[5] Han blev ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien 1866.

Frieberg är främst känd för sina enkelt hållna manskvartetter som Sångarfanan och solosånger, samt operetten Skogsfrun med den populära balladen Ljungby horn.

Verklista

Skådespelsmusik

  • Skogsfrun, operett, 1852.

Pianoverk

  • Elyséen, vals för pianoforte. Norrköping: F. Björkman, c:a 1850.
  • Elfvorna. Idyll för pianoforte, componerad och fru Alfhild Grevillius tillegnad
  • Lilla Kjerstin. Namnsdagspolka för piano af Fripon
  • Polka, i Snöflingor

Sånger

  • Sånger vid piano, Häfte 1−6. Stockholm: Abr. Hirsch. [1. upplagan tryckt c:a 1853−60].
    • Häfte 1: Fyra sånger högaktningsfullt tillegnade Fru Carolina Stål.
      • 1. Harmonien ("Hvem är engeln från hvars luta")
      • 2. Hade jag vingar!
      • 3. Aldrig i verlden! ("Nej det aldrig sker i verlden")
      • 4. Sensitivan ("Lilla blomma varför sjunker armen")
    • Häfte 2: Sex sånger Fru Mathilda Wahlberg tillegnade.
      • 1. Wallflickan (tonsättaren)
      • 2. Stjernorna,
      • 3. Dansen (Anna Maria Lenngren)
      • 4. Natursonen (Vitalis)
      • 5. Könets fyra åldrar (Anna Maria Lenngren)
      • 6. Lyran (Börjesson)
    • Häfte 3: Sånger vid piano. Fyra sånger, tillegnat herr Julius Günther.
      • 1. Bör jag väl sjunga?,
      • 2. Bäcken,
      • 3. Ljungby horn ur Skogsfrun ("Och riddaren red genom grönskande lund"),
      • 4. Romance ur Skogsfrun ("Der växte på Bråvikens ödsliga skär").
    • Häfte 4: 3 sånger.
      • 1. Inte ska' du vara ledsen för det,
      • 2. Hvart trår du
      • 3. Till mitt hjertas vän
    • Häfte 5: Sånger vid piano. Tre sånger tillägnade fröken Augusta Hallgren.
      • 1. Längtan
      • 2. Kommer – kommer icke?
      • 3. Oro
    • Häfte 6: Tre visor vid piano.
      • 1. Hvi skulle hon dröja? (Ballad)
      • 2. Visa på förstugukvisten
      • 3. Den ensamme sångaren
  • Från Östergötlands skärgård. Skizz i sex folkvisor af Onkel Adam [Carl Anton Wetterbergh], Norrköping 1859. M. W. Wallberg, Norrköping 1859.
    • 1. Hjertats tvifvel
    • 2. De ungas segling
    • 3. Fiskarens hustru
    • 4. Stormen
    • 5. Gossen är karl
    • 6. Farmors visa
  • Ögonen (Esaias Tegnér), i: Förgät mig ej. Album för sång vid piano innehållande hittills otryckta arbeten af svenska tonsättare tillegnade Sveriges unga damer. Stockholm c:a 1855.
  • Korporal Brandts visor, upptecknade af F. A. Frieberg, Häfte 1. Stockholm: Julius Bagge, 1877.
    • 1. Soldatmarsch ("För konung och för fosterland till striden glad jag tågar")
    • 2. Jag är en lätt, en lustig husar
    • 3. Regementet ska på Fältmarsch
    • 4. Vid midsommarstången.

Manskör

  • Visor af Elias Sehlstedt satta i musik för fyra mansröster. Stockholm: Abr. Hirsch, c:a 1853.
    • 1. Sjömanssång ("Gunga mitt fartyg på böljorna blå!")
    • 2. Flickan vid forsen ("Jag vet väl vad du sörjer för")
    • 3. Om hundra år ("Hva sa! Ja nog är tiden svår")
    • 4. Liten fogel ("En liten fågel är jag")
  • Fyra quartetter för mansröster, Musikaliska Soirée-Sällskapet i Norrköping högaktningsfullt tillegnade. Norrköping c:a 1850.
    • 1. Svensk frihetssång ("Söner af Götarnes mandom och ära")
    • 2. Suck på en sommarafton ("Lugn sig natten sänker", "N.bm")
    • 3. Vårsång ("Bröder hur herrligt sången klingar", "–n.")
    • 4. Båtfärden (Potpourrie)


Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e] Frans A Frieberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Frans Frieberg (1822−1913), läst: 2 januari 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Johannes (AB, A) FI:1 (1907-1913) Bild 2290 / sid 225 (AID: v253539.b2290.s225, NAD: SE/SSA/6022) - Nr 217, läs online, läst: 2 januari 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Martin Tegen: Frans A Frieberg i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
  5. ^ Frans Alfred Frieberg i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister

Vidare läsning

Auktoritetsdata