Frankrikes president

Den här artikeln handlar om Frankrikes statschef. För en lista över ämbetsinnehavare, se Lista över Frankrikes presidenter.

Republiken Frankrikes president
Frankrikes statsvapen
Nuvarande Emmanuel Macron sedan 14 maj 2017
Titel	Hans Excellens
Residens	Élyséepalatset
Säte	Paris, Frankrike
Mandatperiod	5 år, kan väljas om en gång
Förste innehavare	Napoleon III
Inrättat	Andra franska republiken: 20 december 1848 Femte franska republiken: 4 oktober, 1958
Webbplats	www.elysee.fr

Frankrikes president (formellt Republiken Frankrikes president; franska: Président de la République française) är landets statsöverhuvud. Frankrike har haft en republikansk statsform oavbrutet sedan det andra kejsardömet föll år 1870, även om den första republiken utropades efter den franska revolutionen. Innan det första världskriget bröt ut var Frankrike det enda större landet i Europa med en republikansk statsform: övriga större stater var då monarkier.

Presidentämbetet tillkom 1848 då den Andra franska republiken utropades. Ämbetet försvann dock 1852 då det Andra franska kejsardömet utropades. Presidentämbetet återkom 1871 med den Tredje franska republiken. Dagens presidentämbete tillkom när den femte franska republiken utropades den 4 oktober 1958, när konstitutionen för Femte franska republiken antogs. Presidenten utses i allmänna val och mandatperioden är sedan 2002 fem år. Innan dess var mandatperioden sju år lång. Sedan 2008 kan en president sitta i högst två mandatperioder, tidigare var det obegränsat.

Emmanuel Macron är sedan 2017 Frankrikes president.

Frankrikes konstitution bygger på semipresidentialism. Till skillnad från de flesta andra västeuropeiska statschefer, monarkiska såväl som republikanska, där regeringschefen är den verkliga maktutövaren, så har Frankrikes president omfattande realpolitiska befogenheter.

Den verkställande makten delas med Frankrikes premiärminister, som visserligen utses av presidenten, men som härleder sitt mandat inte från presidenten utan från sin ställning i Nationalförsamlingen. Presidenten utser övriga ministrar utifrån premiärministerns förslag. Presidenten kan inte avsätta premiärministern eller övriga ministrar annat än på premiärministerns inrådan. Presidenten och premiärministern kan sålunda tillhöra olika politiska partier, en sådan situation benämns cohabitation. Presidentens befogenheter uppräknas i konstitutionens titel II, nedan följer ett urval:

• Presidenten är ordförande för ministerrådet (regeringen).
• Presidenten promulgerar lagar, men saknar vetorätt.
• Presidenten kan upplösa Nationalförsamlingen och utlysa nyval.
• Presidenten är högste befälhavare för den franska militären och är den ende befattningshavaren med befogenhet att tillåta användning av Frankrikes kärnvapen.
• Presidenten utser högre civila och militära befattningshavare (med ministerrådets samtycke).
• Presidenten kan benåda fångar.

Vid vakans i ämbetet övertar presidenten i Frankrikes senat rollen som landets interimspresident. Det har inträffat två gånger i den femte republikens historia och båda gångerna var det samma person, Alain Poher, som temporärt övertog presidentämbetet.

Élyséepalatset (Palais de l'Élysée), med adress Rue du Faubourg Saint Honoré 55 i Paris, inte långt från paradgatan Champs-Élysées, är den franske presidentens officiella residens

• Franska presidentvalet 2002
• Franska presidentvalet 2007
• Franska presidentvalet 2012
• Franska presidentvalet 2017

• Lista över Frankrikes presidenter

Frankrikes president är också ex officio Andorras furste, tillsammans med biskopen av La Seu d'Urgell. Detta är en rest från Kungariket Navarra, senare också Frankrikes kungar som presidentämbetet är efterföljare till.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, President of France, 9 juni 2011.

• www.elysee.fr - officiell webbplats

Frankrike Dimensioner Folk (demografi) · språk (franska) Geografi och indelning Geografi · administrativ indelning · Frankrikes regioner (regionstyrelser) · departement (DOM · TOM) · kantoner · kommuner (villes nouvelles) · territoriella egenheter Politik och administration Politik (diplomatiska beskickningar) · statsskick · regenter (fram till 1870) · nationalförsamlingen · senaten · Frankrikes president (lista; sedan 1871) · premiärminister · polisen i Frankrike  · försvar (armé · marin) · utbildning Symboler Frihet, jämlikhet, broderskap · Marianne · Marseljäsen · nationaldag · statsvapen · Trikoloren Kultur- företeelser Arkitektur · film · konsthistoria · litteratur (Franska Akademien) · mat och dryck (köksfranska) · musik (bidrag i ESC) · tecknade serier · television (marksänd digital-TV) Frankrikes historia (provinser)