Francis Galton

Francis Galton
Född16 februari 1822[1][2][3]
Birmingham[4]
Död17 januari 1911[1][2][3] (88 år)
Haslemere[5], Storbritannien
BegravdClaverdon
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidKing's College London
Trinity College, Cambridge
King Edward's School
Universitetet i Cambridge[6]
SysselsättningMatematiker, sociolog, filosof, författare[7], uppfinnare, fotograf, fysiolog[8], statistiker, geograf, upptäcktsresande, meteorolog, antropolog[8], psykolog[8], genetiker, eugeniker
MakaLouisa Jane Galton
(g. 1853–)[9][10]
FöräldrarSamuel Tertius Galton[11][9]
Frances Anne Violetta Darwin[11][9]
SläktingarCharles Darwin
Utmärkelser
Fellow of the Royal Geographical Society (1850)[12]
Founder’s Medal (1853)[13]
Fellow of the Royal Society[14]
Royal Medal (1886)[14]
Huxley Memorial Medal (1901)[15]
Darwinmedaljen (1902)[16][14]
Darwin–Wallace-medaljen (1908)[17]
Knight Bachelor (1909)
Copleymedaljen (1910)[18][14]
Webbplatsgalton.org
Redigera Wikidata

Francis Galton, född 16 februari 1822 i Birmingham, död 17 januari 1911 i Haslemere, Surrey, var en brittisk antropolog och psykolog. Han var kusin till Charles Darwin.

Galton företog 1846 en resa till Vita Nilen och 1850 (tillsammans med den svenskfödde Charles Andersson) till de västra trakterna av södra Afrika (Narrative of an Explorer in Tropical South Africa, 1853). Han skrev bland annat Art of Travel (1855; flera upplagor) och Meteorographica (1863), i vilken han ådagalade tillvaron av och teorin för anticykloner samt uppgjorde de första synoptiska väderkartorna för Europa.

Galton sysselsatte sig särskilt med ärftlighetsproblemen i Hereditary Genius, its Laws and Consequences (1869), och i Natural Inheritance (1889) formulerar han en ärftlighetslag, den så kallade Galtons lag.

Galton undersökte också utrotning av efternamn vilket led till Galton-Watson-processen[19].

Ett annat problem som Galton gav en originell behandling är frågan om allmänbegrepp. Tvärtemot Thomas Hobbes, George Berkeley med flera, som förnekat möjligheten av sådana, försvarar Galton deras verklighet och försöker i Inquiries on Human Faculty and its Development (1883) belysa deras uppkomst genom jämförelse med fotografier, som på det sättet tagits af flera personer, att man på en gång använder alla de olika negativen för att tillsammans bilda ett "sammansatt porträtt", i vilket olikheterna tagit ut varandra, så att den gemensamma grundtypen framträder såsom resultat. Detta ämne förde honom in på antropometrin och till utbildandet av fingeravtryckssystemet (Decipherment of Blurred Finger-Prints, 1893, och Fingerprint directories, 1895; jämför daktyloskopi).

Galton var 1863-1868 sekreterare i British Association och 1868-1901 medlem av den meteorologiska kommittén i Board of Trade. Han erhöll 1853 Royal Geographical Societys, 1886 Royal Societys guldmedalj, 1902 deras Darwinmedalj och 1910 samma sällskaps Copleymedalj.

Galtons eugenik

Francis Galton presenterade, inspirerad av kusinen Darwins utvecklingslära, grunden till vad han menade var en ny vetenskap om människan: eugeniken. Frambringandet av arter, menade Galton, innebar en positiv utveckling mot mer högstående livsformer. Människan ansågs, som inom så många andra skalatankar om naturen, vara mest fulländad. Galton gick även ett steg längre och ville på samma sätt värdera människoartens olika individer, eller raser, i en liknande skala av utvecklingsstadier. Idén blev början på socialdarwinismen och tanken på att förbättra människans biologiska natur genom utrensning av mindre livskraftiga individer.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Galton, Francis, 1904–1926.

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Sir Francis Galton, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гальтон Фрэнсис”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  6. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, galton.org , läst: 22 mars 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c d] läs online, catalogues.royalsociety.org , läst: 22 mars 2022.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.therai.org.uk .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, docs.google.com , läst: 22 mars 2022.[källa från Wikidata]
  17. ^ The Darwin-Wallace Medal, Linnean Society of London, läs onlineläs online, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]
  18. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  19. ^ Dobrow, Robert P.,. Introduction to stochastic processes with R. ISBN 978-1-118-74072-9. OCLC 922799569. https://www.worldcat.org/oclc/922799569. Läst 28 mars 2020 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Sir Francis Galton, 1890s.jpg
platinum print 224 mm x 150 mm