Fräkensläktet
| Fräken | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Ormbunksväxter Pteridophyta |
| Klass | Fräkenväxter Equisetopsida |
| Ordning | Fräkenordningen Equisetales |
| Familj | Fräkenväxter Equisetaceae |
| Släkte | Fräken Equisetum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Equisetum | |
| Auktor | Linné |
| Arter | |
| |
| Hitta fler artiklar om växter med Växtindex | |
Fräkensläktet (Equisetum)[1][2] är ett växtsläkte som består av 15–20 nu levande fleråriga kryptogama arter som förekommer i både tempererat och tropiskt klimat. Fräknar ingår i familjen fräkenväxter.[1]
Utseende och ekologi
De arter som växer i tempererade områden är oftast örtartade och vissnar ner under vintern medan tropiska arter (samt skavfräken, E. hyemale) är städsegröna. Vanligen blir fräkenväxter mellan 0,2 och 1,5 meter höga men jättefräken (E. telmateia) kan undantagsvis bli 2,5 meter och de tropiska arterna goliatfräken (E. giganteum) och E. myriochaetum kan bli 5 respektive 8 meter höga. Arterna är ganska lika varandra och lätta att känna igen. De har en ovanjordisk örtstam, som är en stjälk med ett stort antal leder, och vid varje led en krets av fjällika blad, hopvuxna med sin bas till en ringformig tuta men med fria spetsar. Under jorden löper en långsträckt jordstam. I stjälkens topp sitter en kottelik bildning (strobilus, plural strobili), det så kallade sporaxet, bildat av ett särskilt slags blad som till formen är sköldlika med ett centralt skaft och med sporgömmena fästade på den mot axeln vända sidan. (Dessa sporgömbärande blad har en viss likhet med idegranens ståndare.) Strobili kan sitta i toppen på de vanliga skotten (som hos E. sylvaticum) eller på särskilda vårskott som saknar klorofyll (som hos E. arvense).
Systematik
Detta släkte är det enda i familjen Equisetaceae, som i sin tur är enda familjen i ordningen Equisetales och i klassen Equisetopsida, vilken numera oftast placeras i divisionen Ormbunksväxter Pteridophyta, eftersom nyare analyser på molekylnivå visar att fräkenväxterna är släkt med ordningen Marattiales. Tidigare räknades fräkenväxterna däremot som en egen division: Equistetophyta, Arthrophyta eller Sphenophyta. Alla dessa högre grupperingar kallas på svenska för fräkenväxter. Fossil visar att det har funnits andra klasser och ordningar av fräkenväxter, framför allt under den geologiska perioden karbon. Till familjen räknas även ett antal släkten, som levde under devon- och karbonperioderna, och varav endast finns kvar mer eller mindre ofullständiga fossil; som till exempel Calamites och andra släkten, som utgjorde en del av den tidens trädvegetation.
Bildgalleri
(c) I, Luc Viatour, CC-BY-SA-3.0Sjöfräken, skott utan sidogrenar.
Strobilus hos åkerfräken
(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0Strobilus hos skogsfräken
Equisetum telmateia
Förstoring av ett equisetumstrå
De större skaldelarna är 1 mm; finindelningen 1/20 mm
Skavfräken
Equisetum hyemale
Equisetum ramosissimum
Gotlandsfräken
Hybriden Equisetum × moorei Newman
Dottertaxa till Fräkensläktet, i alfabetisk ordning[1]
- Equisetum alsaticum
- Equisetum arvense
- Equisetum ascendens
- Equisetum bogotense
- Equisetum bowmanii
- Equisetum diffusum
- Equisetum dubium
- Equisetum dycei
- Equisetum ferrissii
- Equisetum fluviatile
- Equisetum font-queri
- Equisetum geissertii
- Equisetum giganteum
- Equisetum haukeanum
- Equisetum hybridum
- Equisetum hyemale
- Equisetum laevigatum
- Equisetum litorale
- Equisetum lofotense
- Equisetum mchaffieae
- Equisetum meridionale
- Equisetum mildeanum
- Equisetum montellii
- Equisetum moorei
- Equisetum myriochaetum
- Equisetum naegelianum
- Equisetum nelsonii
- Equisetum palustre
- Equisetum pratense
- Equisetum ramosissimum
- Equisetum robertsii
- Equisetum rothmaleri
- Equisetum schaffneri
- Equisetum scirpoides
- Equisetum sergijevskianum
- Equisetum sylvaticum
- Equisetum telmateia
- Equisetum trachyodon
- Equisetum wallichianum
- Equisetum variegatum
- Equisetum willmotii
Etymologi
Equi-setum betyder häst-hår, hästsvans[3]. Namnet fräken kommer enligt Svenska Akademiens ordbok troligen av samma ord som fräkne (hudprick) och syftande på det brunspräckliga utseendet av särskilt de stjälkar som bär sporax (strobili)
Källor
- ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (4 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17092555. Läst 26 maj 2014.
- ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Equisetum L. – Fräkensläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 9 april 2015
- ^ Corneliuson, Jens (1997). Växternas namn. Wahlström & Widstrand. sid. 220. ISBN 91-46-17102-9
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fräkenväxter.
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikispecies har information om Fräkenväxter.
Wikispecies har information om - Wikimedia Commons har media som rör Fräkensläktet.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Kropsoq, Licens: CC BY-SA 3.0
Equisetum arvense (Horse tail, ja:スギナの胞子茎ja:ツクシ)
Författare/Upphovsman: Rror, Licens: CC BY-SA 3.0
Equisetum telmateia (Equisetopsida) at Cambridge Botanic Garden
Författare/Upphovsman: Petr Filippov, Licens: CC-BY-SA-3.0
Equisetum × moorei, Brno - Židenice, Czech Republic,
(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
Species: Equisetum sylvaticum. Picture taken in Commanster, Belgian High Ardennes.
Författare/Upphovsman: Liné1, Licens: CC BY-SA 3.0
Equisetum hyemale, syn. "Equisetum camtschatcense" nom. nud., in Parc floral de Paris
Warning: taggued Equisetum camtschatcense by the parc's botanists
(c) Menchi from en.wikipedia.org, CC-BY-SA-3.0
Vegetative stem:
- N(ode)
- I(internode)
- B(ranch in whorl)
- L(=fused microphylls)
Författare/Upphovsman: Petr Filippov (Don Pedro28), Licens: CC-BY-SA-3.0
Equisetum ramosissimum, Slavičín, Czech Republic
Författare/Upphovsman: Namazu-tron, Licens: CC BY-SA 3.0
The surface of Equisetum hyemale in Japan, use as traditional polishing material like sandpaper. Microscopic view of Equisetum hyemale in Japan 2-1-0-1-2 is one millimeter step, with 1/20th graduation, approx. 4.5 mm outer diameter.
Författare/Upphovsman: Marshman på engelska Wikipedia / Eric Guinther, Licens: CC-BY-SA-3.0
Equisetum telmateia (ID by MPF) "cone" photographed by Eric Guinther in Portland, Oregon (along roadway just upslope of the zoo) on April 25, 2004.
(c) I, Luc Viatour, CC-BY-SA-3.0
Equisetum fluviatile in Belgium