Fotboll vid olympiska sommarspelen 1924
| Fotboll vid de VIII:e olympiska sommarspelen | |
 fotboll | |
| Datum | 25 maj-9 juni 1924 |
|---|---|
| Medaljörer | |
 Uruguay |  Uruguay |
 Schweiz |  Schweiz |
 Sverige |  Sverige |
| ← Antwerpen 1920 Amsterdam 1928 → | |
Fotboll vid olympiska sommarspelen 1924 spelades i Paris. Uruguay vann turneringen.
Amatörstatus
1921 godkände Belgiens fotbollsförbund betalning till spelare för förlorad arbetsinkomst och de följande månaderna togs liknande beslut i Schweiz och Italien. Engelska Football Association hade 1884 beslutat att: "Varje spelare registrerat inom detta förbund... som erhåller ersättning... av någon ovan nämnd sort... nödvändiga utgifter som faktiskt betalats, skall räknas som professionell."
1923 sökte de brittiska förbundet en försäkran om att FIFA skulle acceptera denna definition; de fyra FIFA-representanterna för brittiska International Football Association Board sade nej, och både Storbritannien och Danmark drog tillbaka alla fotbollsspelare från att representera sina lag i olympiska sommarspelen 1924.
Deltagare
- Huvudartikel: Spelartrupper i fotboll vid olympiska sommarspelen 1924
I Association Football (1960) skrev Bernard Joy att under 1912 års spel i Sverige hade man "debatterade om fotboll skulle vara med eller inte... då sporten ännu inte var tillräckligt populär över hela världen". I Paris 1924 hade fotbollen blivit så viktig at den svarade för 1/3 av inkomsterna. För första gången deltog även lag från Sydamerika, den del av världen som tillsammans med Europa kom att dominera världsfotbollen under 1900-talet.
I Paris hade Uruguay betalat sina spelare resa i tredje klass och rest på framgångsrik turné till Spanien före spelen och man gick in i turneringen tillsammans med 18 europeiska lag samt USA, Turkiet och Egypten. Turneringen var den största i antalet deltagare fram till VM 1982 i Spanien.
Uruguay hade vunnit sydamerikanska mästerskapet 1923 på maximalt antal poäng i december 1923 och kvalificerat sig för spelen, bland annat hade man slagit ärkerivalen Argentina med 2–0. Till Paris hade man med sig en idé-revolution. Joy skrev: "En doktor och en konditionstränare var lika viktiga delar av truppen som tränaren själv. De såg till att nå perfekt fysisk kondition".
Laget hade dock aldrig spelat utanför Sydamerika tidigare och deras internationella meriter bestod mest av resor över hamnområdet mellan Buenos Aires och Montevideo.[1] Med brist på kunskap om Uruguays lag var Italien och Ungern förhandsfavoriter även om inget av lagen hade övertygat under säsongen.
Italien, som inte förlorat sedan 1922, förlorade med 0–4 mot Hugo Meisls Österrike ("Wunderteam") som inte deltog i turneringen.[2] Sex veckor före spelen hade Italien förlorat med 1–7 mot Ungern.[3]. Ungern hade spelat bra under föregående år, men hade fått stryk av Schweiz strax för spelen; Max Abegglen, som bara spelat internationellt i två år, gjorde sitt sjunde landslagsmål för Schweiz den dagen.[4] Abegglen och Schweiz kom att bli framgångsrika i spelen. Schweiz räknade innan spelen inte med några framgångar utan lagets returtågbiljett gällde bara i 10 dagar och det fanns inga pengar att stanna längre. En insamling av tidningen Sport, samlade då in de pengar som behövdes.[5]
Egypten deltog för andra gången och överraskade med att besegra Ungern med 3–0 men åkte ut mot Sverige i tredje omgången, men gav sig efter spelen ut på en kort turné i Europa.[6]
Båda finalisterna från föregående spel deltog, Belgien stod över till andra omgången, medan Tjeckoslovakien slog ut Turkiet med 5–2 i första omgången.
Turneringen
| Statistik | |
|---|---|
| Matcher | 24 |
| Mål | 95 (4 per match) |
| Publik | 249 956 (10 415 per match) |
Tävlingen började med den inledande omgång där 1920 års silvermedaljörer Spanien ställdes mot Italien. Sedan dess hade Spanien bara förlorat en match och det med ett måls marginal borta mot Belgien, och man hade spelat 0–0 mot Italien i mars 1924.[7] Då de nu möttes på Colombes Stadium; gjorde Pedro Vallana ett självmål och Italien gick vidare.
Den inledande omgången bjöd på flera utklassningsresultat. Ungern slog Polen med 5–0, medan Schweiz besegrade Litauen med 9–0. Men de flesta talade om Uruguay och deras spel då [de] spelade förstklassig fotboll, blandade snabbhet, skicklighet och perfekt bollkontroll. Genom att förena kort passningsspel till intelligent positionsspel, lät de bollen göra jobbet, och höll motståndarna upptagna med att springa skrev Joy. Uruguay slog Jugoslavien med 7–0, för att sedan besegra USA med 3–0; då USA:s spelat defensivt för att hålla siffrorna nere. Uruguay kom sedan att dominera världsfotbollen under de kommande sex åren.
I första omgången ställdes Tjeckoslovakien (som 1920 lämnat planen under match) mot Schweiz i en match som kom att beskrivas som en riktig holmgång. En tjeckisk spelare blev utvisad och den norska domaren fick kalla till sig lagen för att lugna ned spelarna. Under omspelet tog Abegllen på sig rollen som lagkapten och allt blev annorlunda; Schweiz vann med 1–0. Andra överraskningar var Egyptens vinst med 3–0 mot Ungern. Sverige slog ut 1920 års olympiska segrare Belgien med 8–1. Oscar Verbeecks självmål banade väg för svenskarna; och Sven Rydell gjorde ett hat trick.
Sveriges vänsterytter Rudolf Kock (som 1948 kom att arbeta med George Raynor som lagledare för svenska landslaget), gjorde tre mål då Sverige slog Egypten med 5–0. Frankrike och Nederländerna hade dominerat i första omgången men slogs ut av Uruguay, först Frankrike med 1–5 och sedan Nederländerna med 1–2.
I en annan av kvartsfinalerna slog Schweiz ut Italien med 2–1 efter ett segermål av Max Abegglen. Italienarna protesterade och menade att målet föregåtts av offside, men domaren Johannes Mutters vägrade att ändra linjedomarens beslut och italienrans överklagan avslogs efter matchen.
En annan dispyt inträffade i semifinalen då Nederländerna (tränade av Blackburn Rovers FC:s gamla cuphjälte William Townley) tog ledningen i halvtid mot Uruguay genom Feyenoords Kees Pijl. Med 20 minuter kvar att spela jämnade Pedro Cea ut och med mindre än 10 minuter kvar dömde den franske domaren Georges Vallat en straffspark för Uruguay. FIFA rapporterade: "Nederländerna protesterade mot utdömandet av straffsparken som visade sig bli segermålet men Uruguay protesterade mot att man valt ut en nederländsk domare till finalen. För att lugna ner sydamerikanerna valdes fransmannen Marcel Slawick till ny domare".[8]
Översikt
| Omgång 1 | Omgång 2 | Kvartsfinaler | Semifinaler | Final | ||||||||||||||
 Nederländerna | 6 | |||||||||||||||||
 Rumänien | 0 | |||||||||||||||||
| Nederländerna (e.f.) | 2 | |||||||||||||||||
 Irland | 1 | |||||||||||||||||
 Bulgarien | 0 | |||||||||||||||||
| Irland | 1 | |||||||||||||||||
| Nederländerna | 1 | |||||||||||||||||
| Uruguay | 2 | |||||||||||||||||
 Frankrike | 7 | |||||||||||||||||
 Lettland | 0 | |||||||||||||||||
| Frankrike | 1 | |||||||||||||||||
| Uruguay | 5 | |||||||||||||||||
 Jugoslavien | 0 | |||||||||||||||||
| Uruguay | 7 | |||||||||||||||||
| Uruguay | 3 | |||||||||||||||||
 USA | 0 | |||||||||||||||||
| USA | 1 | |||||||||||||||||
 Estland | 0 | |||||||||||||||||
| Uruguay | 3 | |||||||||||||||||
| Schweiz | 0 | |||||||||||||||||
| Schweiz | 9 | |||||||||||||||||
 Litauen | 0 | |||||||||||||||||
| Schweiz (e.f.; OM) | 1 (1) | |||||||||||||||||
 Tjeckoslovakien | 1 (0) | |||||||||||||||||
 Turkiet | 2 | |||||||||||||||||
| Tjeckoslovakien | 5 | |||||||||||||||||
| Schweiz | 2 | |||||||||||||||||
 Italien | 1 | |||||||||||||||||
| Italien | 1 | |||||||||||||||||
 Spanien | 0 | |||||||||||||||||
| Italien | 2 | |||||||||||||||||
 Luxemburg | 0 | |||||||||||||||||
| Schweiz | 2 | |||||||||||||||||
| Sverige | 1 | Bronsmatch | ||||||||||||||||
| Sverige | 8 | Nederländerna | 1 (1) | |||||||||||||||
 Belgien | 1 | Sverige (e.f.; OM) | 1 (3) | |||||||||||||||
| Sverige | 5 | |||||||||||||||||
 Egypten | 0 | |||||||||||||||||
| Egypten | 3 | |||||||||||||||||
 Ungern | 0 | |||||||||||||||||
| Ungern | 5 | |||||||||||||||||
 Polen | 0 | |||||||||||||||||
Första omgången
| 1 | 25 maj 1924 | Italien | 1 – 0 | Spanien | Stade Olympique | |
| 15:30 UTC | Pedro Vallana  84′ (sjm.) | (0 – 0) Rapport | Colombes Publik: 18 991 Domare: Marcel Slawik (Frankrike) | |||
| 3 | 25 maj 1924 | Turkiet | 2 – 5 | Tjeckoslovakien | Stade Bergeyre | |
| 15:30 UTC | Bekir Refet 63′, 82′ | (0 – 3) Rapport | 21′ Rudolf Sloup 28′, 37′ Josef Sedláček 64′ Jan Novák 74′ Josef Čapek | Paris Publik: 4 344 Domare: Peder Andersen (Norge) | ||
| 2 | 25 maj 1924 | Schweiz | 9 – 0 | Litauen | Stade Pershing | |
| 15:30 UTC | Paul Sturzenegger 2′, 43′, 68′, 85′ Walter Dietrich 14′Max Abegglen 41′, 50′, 58′Rudolf Ramseyer 63′ (str.) | (4 – 0) Rapport | Paris Publik: 8 110 Domare: Antonio Scamoni (Italien) | |||
| 4 | 25 maj 1924 | USA  | 1 – 0 | Estland | Stade Pershing | |
| 17:15 UTC | Andy Straden 15′ (str.) | (1 – 0) Rapport | Paris Publik: 8 110 Domare: Paul Putz (Belgien) | |||
| 5 | 26 maj 1924 | Jugoslavien | 0 – 7 | Uruguay | Stade Olympique | |
| 16:00 UTC | (0 – 3) Rapport | 20′ José Vidal 23′ Héctor Scarone 50′, 80′ Pedro Cea 35′, 61′ Pedro Petrone 58′ Ángel Romano | Colombes Publik: 3 025 Domare: Georges Vallat (Frankrike) | |||
| 6 | 26 maj 1924 | Ungern | 5 – 0 | Polen | Stade Bergeyre | |
| 17:00 UTC | József Eisenhoffer 14′ Ferenc Hirzer 51′, 58′Zoltán Opata 70′, 87′ | (1 – 0) Rapport | Paris Publik: 3 578 Domare: Johannes Mutters (Nederländerna) | |||
Andra omgången
| 8 | 27 maj 1924 | Frankrike | 7 – 0 | Lettland | Stade de Paris | |
| 17:00 UTC | Édouard Crut 17′, 28′, 55′ Paul Nicolas 25′, 50′Jean Boyer 71′, 87′ | (3 – 0) Rapport | Paris Publik: 5 145 Domare: Henri Christophe (Belgien) | |||
| 7 | 27 maj 1924 | Nederländerna | 6 – 0 | Rumänien | Stade Olympique | |
| 16:00 UTC | Albert Hurgronje 8′ Kees Pijl 32′, 52′, 66′, 68′Johannes de Natris 69′ (str.) | (2 – 0) Rapport | Colombes Publik: 1 840 Domare: Felix Herren (Schweiz) | |||
| 10 | 28 maj 1924 | Schweiz | 1 – 1 (e.fl.) | Tjeckoslovakien | Stade Bergeyre | |
| 17:00 UTC | Walter Dietrich 79′ | (0 – 1) Rapport | 21′ (str.) Rudolf Sloup | Paris Publik: 9 157 Domare: Peder Andersen (Norge) | ||
| 15 | 30 maj 1924 | Schweiz | 1 – 0 (om) | Tjeckoslovakien | Stade Bergeyre | |
| 17:00 UTC | Robert Pache 87′ | (0 – 0) Rapport | Paris Publik: 5 673 Domare: Marcel Slawik (Frankrike) | |||
| 9 | 28 maj 1924 | Bulgarien | 0 – 1 | Irland | Stade Olympique | |
| 16:00 UTC | (0 – 0) Rapport | 75′ Paddy Duncan | Colombes Publik: 1 659 Domare: A. Henriot (Frankrike) | |||
| 12 | 29 maj 1924 | Italien | 2 – 0 | Luxemburg | Stade Pershing | |
| 14:15 UTC | Adolfo Baloncieri 20′ Giuseppe Della Valle 38′ | (2 – 0) Rapport | Paris Publik: 4 254 Domare: Jean Richard (Frankrike) | |||
| 11 | 29 maj 1924 | Sverige | 8 – 1 | Belgien | Stade Olympique | |
| 16:00 UTC | Rudolf Kock 8′, 24′, 77′ Sven Rydell 20′, 61′, 83′Charles Brommesson 30′Tore Keller 46′ | (4 – 0) Rapport | 67′ Henri Larnoe | Colombes Publik: 8 532 Domare: Heinrich Retschury (Österrike) | ||
| 14 | 29 maj 1924 | Egypten | 3 – 0 | Ungern | Stade de Paris | |
| 17:00 UTC | Ibrahim Yakan 4′, 58′ Hussein Hegazi 40′ | (2 – 0) Rapport | Paris Publik: 4 371 Domare: Luis Collina (Spanien) | |||
| 13 | 29 maj 1924 | Uruguay | 3 – 0 | USA | Stade Bergeyre | |
| 17:00 UTC | Pedro Petrone 10′, 44′ Héctor Scarone 15′ | (3 – 0) Rapport | Paris Publik: 10 455 Domare: Charles Barette (Belgien) | |||
Kvartsfinaler
| 16 | 1 juni 1924 | Frankrike | 1 – 5 | Uruguay | Stade Olympique | |
| 16:00 UTC | Paul Nicolas 12′ | (1 – 2) Rapport | 2′, 24′ Héctor Scarone 58′, 68′ Pedro Petrone 83′ Ángel Romano | Colombes Publik: 30 868 Domare: Peder Andersen (Norge) | ||
| 17 | 1 juni 1924 | Sverige | 5 – 0 | Egypten | Stade Pershing | |
| 16:00 UTC | Per Kaufeldt 5′, 71′ Charles Brommesson 31′, 34′Sven Rydell 49′ | (3 – 0) Rapport | Paris Publik: 6 484 Domare: Henri Christophe (Belgien) | |||
| 19 | 2 juni 1924 | Schweiz | 2 – 1 | Italien | Stade Bergeyre | |
| 17:00 UTC | Paul Sturzenegger 47′ Max Abegglen 60′ | (0 – 0) Rapport | 52′ Giuseppe Della Valle | Paris Publik: 8 359 Domare: Johannes Mutters (Nederländerna) | ||
| 18 | 2 juni 1924 | Nederländerna | 2 – 1 (e.fl.) | Irland | Stade de Paris | |
| 17:00 UTC | Ok Formenoy 7′, 104′ | (1 – 1) Rapport | 33′ Frank Ghent | Paris Publik: 1 506 Domare: Heinrich Retschury (Österrike) | ||
Semifinaler
| 20 | 5 juni 1924 | Schweiz | 2 – 1 | Sverige | Stade Olympique | |
| 17:00 UTC | Max Abegglen 15′, 77′ | (1 – 1) Rapport | 41′ Rudolf Kock | Colombes Publik: 7 448 Domare: Mihaly Ivancsics (Ungern) | ||
| 21 | 6 juni 1924 | Nederländerna | 1 – 2 | Uruguay | Stade Olympique | |
| 17:00 UTC | Cornelis Pijl 32′ | (1 – 0) Rapport | 62′ Pedro Cea 81′ (str.) Héctor Scarone | Colombes Publik: 7 088 Domare: Georges Vallat (Frankrike) | ||
Match om tredje pris
| 22 | 8 juni 1924 | Nederländerna | 1 – 1 (e.fl.) | Sverige | Stade Olympique | |
| 16:00 UTC | André le Fèvre 77′ | (0 – 1) Rapport | 44′ Per Kaufeldt | Colombes Publik: 9 915 Domare: Heinrich Retschury (Österrike) | ||
| 23 | 9 juni 1924 | Nederländerna | 1 – 3 (om) | Sverige | Stade Olympique | |
| 14:30 UTC | Ok Formenoy 43′ (str.) | (1 – 2) Rapport | 34′, 77′ Sven Rydell 42′ Evert Lundquist | Colombes Publik: 40 522 Domare: Youssuf Mohamed (Egypten) | ||
Final
I den andra semifinalen mellan Schweiz och Sverige hade Schweiz vunnit med 2–1.
| 24 | 9 juni 1924 16:30 UTC | Stade Olympique Colombes |
| Uruguay | 3 – 0 | Schweiz | ||
| Pedro Petrone 9′ Pedro Cea 65′Ángel Romano 82′ | Rapport | |||
|  |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Domare: Marcel Slawick (Frankrike) | Publik: 40 522 |
Övrigt
- Sverige vann brons. Segern med 8–1 över regerande mästarna Belgien har kommit att räknas som en av de största överraskningarna i världsfotbollen enligt ELO:s kriterier.[9]
- Vissa matcher spelades på Vélodrome de Vincennes.
- Ärovarvet (tidigare benämnt "den olympiska svängen ") som ett segrande lag gör efter att ha vunnit guld, "uppfanns" av Uruguay för att fira sitt olympiska guld genom att springa runt på löparbanorna.
- Uruguays Pedro Petrone var två dagar före 19-årsdagen då han mottog sin guldmedalj och är därmed den yngste guldmedaljören i den olympiska fotbollshistorien (2008).
Medaljörer
| Gren | Guld | Silver | Brons |
| Herrar | Uruguay José Andrade Pedro Arispe Pedro Cea Alfredo Ghierra Andrés Mazali José Nasazzi José Naya Pedro Petrone Ángel Romano Héctor Scarone Humberto Tomassina Antonio Urdinarán Santos Urdinarán José Vidal Alfredo Zibechi Pedro Casella Luis Chiappara Pedro Etchegoyen Zoilo Saldombide Pascual Somma Fermín Uriarte Pedro Zingone | Schweiz Max Abegglen Félix Bédouret Walter Dietrich Karl Ehrenbolger Paul Fässler Edmond Kramer Adolphe Mengotti August Oberhauser Robert Pache Aron Pollitz Hans Pulver Rudolf Ramseyer Adolphe Reymond Paul Schmiedlin Paul Sturzenegger Charles Bouvier Gustav Gottenkieny Jean Haag Marcel Katz Louis Richard Teo Schär Walter Weiler | Sverige Axel Alfredsson Charles Brommesson Gustaf Carlsson Albin Dahl Sven Friberg Fritjof Hillén Konrad Hirsch Gunnar Holmberg Per Kaufeldt Tore Keller Rudolf Kock Sigfrid Lindberg Sven Lindqvist Evert Lundquist Sten Mellgren Sven Rydell Harry Sundberg Thorsten Svensson Karl Gustafsson Vigor Lindberg Gunnar Olsson Robert Zander |
Se även
Källor
- ^ Tabeira, Martin. ”Uruguay - International Results”. rsssf.com. http://rsssf.com/tablesu/uru-intres.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Kutschera, Ambrosius. ”Länderspiele Österreich 1920–1929”. austriasoccer.at. http://www.austriasoccer.at/LSP/1920_29/192029.htm. Läst 29 juni 2011.
- ^ Mariani, Maurizio. ”Italy - International Matches 1920–1929”. rsssf.com. http://rsssf.com/tablesi/ital-intres1920.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Garin, Erik. ”Switzerland - International Matches since 1905”. rsssf.com. http://rsssf.com/tablesz/zwit-intres.html#05. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Paris, 1924”. www.fifa.com. Arkiverad från originalet den 15 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100615203810/http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament%3D512/edition%3D197020/overview.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Said, Tarek. ”Egyptian International First Team Results Since 1920”. egyptianfootball.net. http://www.angelfire.com/ak/EgyptianSports/results.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Tejedor Carnicero, José Vicente; Torre, Raúl; Di Maggio, Roberto. ”Spain - List of Results National Team”. rsssf.com. http://rsssf.com/tabless/span-intres.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Paris, 1924”. fifa.com. Arkiverad från originalet den 15 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100615203810/http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament%3D512/edition%3D197020/overview.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ World Football Elo Ratings: Biggest Upsets, eloratings.net, arkiverad från ursprungsadressen den 24 juni 2008, https://web.archive.org/web/20080624184149/http://www.eloratings.net/Upsets.htm, läst 18 juni 2008
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fotboll vid olympiska sommarspelen 1924.- Fotografier från matchen mellan Spanien och Italien
- RSSSF Archive
| ||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
An icon that represents a gold medal
An icon that represents a silver medal
An icon that represents a bronze medal
.svg)
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
.svg)
Författare/Upphovsman: previous version User:Ignaciogavira ; current version HansenBCN, designs from SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Spain (1785-1873 and 1875-1931)
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
.svg)
Flag of Hungary from 6 November 1915 to 29 November 1918 and from August 1919 until mid/late 1946.
.svg)
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
.svg)
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
flag of the Kingdom of Egypt (1922–1953) and the Republic of Egypt (1953–1958).
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.
Författare/Upphovsman: Derived from image:soccer ball.svg, this version made by User:Ed g2s., Licens: CC0
A soccer ball with shade.
Författare/Upphovsman: Queix, Licens: CC BY-SA 3.0
Composition des équipes en finale des JO 1924
Pictograms of Olympic sports - Football. This is unofficial sample picture. Images of official Olympic pictograms for 1948 Summer Olympics and all Summer Olympics since 1964 can be found in corresponding Official Reports.
.svg)
_crowned.svg){kind=link}
