Formula Renault 2.0 NEC 2011
Formula Renault 2.0 NEC 2011 | |
Allmän information | |
---|---|
Säsongsnummer | 6 |
Antal helger | 8 |
Antal race | 20 |
Start | 9 april 2011 |
Slut | 25 september 2011 |
Bilar | |
Deltagande | |
Antal förare | 69 |
Antal team | 27 |
Mästare | |
Förarmästerskapet | Carlos Sainz Jr. |
Teammästerskapet | Koiranen bros. |
◄ 2011 ► |
Formula Renault 2.0 NEC 2011 var den sjätte säsongen av formelbilsmästerskapet Formula Renault 2.0 Northern European Cup. Den första tävlingshelgen kördes på Hockenheimring den 9-10 april, och den sista på Autodromo Nazionale Monza den 24-25 september. Carlos Sainz Jr. vann förarmästerskapet och Koiranen bros. vann teammästerskapet.
Team och förare
Team | Nr. | Förare | Tävlingshelger |
---|---|---|---|
Tech 1 Racing | 1 | Javier Tarancón | 2 |
2 | Paul-Loup Chatin | 2 | |
3 | Grégoire Demoustier | 2 | |
4 | Miki Weckström | 2 | |
Koiranen bros. | 5 | Carlos Sainz Jr. | Alla |
6 | Daniil Kvyat | Alla | |
7 | Joni Wiman | 1–4 | |
8 | Karl-Oscar Liiv | 1 | |
John Bryant-Meisner | 2–8 | ||
22 | Hans Villemi | 7–8 | |
Interwetten.com Racing Junior Team | 9 | Timmy Hansen | 2 |
10 | Thomas Jäger | 2 | |
11 | Gustavo Menezes | 2 | |
Van Amersfoort Racing | 9 | Jack Hawksworth | 8 |
10 | Meindert van Buuren | 3–7 | |
12 | 1 | ||
110 | 2 | ||
11 | Dennis van de Laar | 1, 3–8 | |
111 | 2 | ||
Atech Reid GP | 12 | Oscar King | 5 |
28 | Tio Ellinas | 5 | |
SL Formula Racing | 14 | Alessio Picariello | 1, 3–8 |
114 | 2 | ||
15 | Sebastian von Gartzen | 1, 3–4, 7–8 | |
115 | 2 | ||
27 | Alice Powell | 5 | |
EPIC Racing | 14 | Alex Riberas | 2 |
15 | Florian Le Roux | 2 | |
MP Motorsport | 16 | Jordan King | 5–8 |
17 | Alexey Chuklin | 1, 3–8 | |
117 | 2 | ||
18 | Johannes Moor | 1 | |
19 | 2 | ||
18 | Kevin Kleveros | 2 | |
19 | 4 | ||
20 | Karl-Oscar Liiv | 2 | |
23 | 3, 5–8 | ||
Speedlover | 20 | Frank Suntjens | 1, 3–8 |
120 | 2 | ||
24 | Rafael Danieli | 1 | |
88 | 3–6 | ||
124 | 2 | ||
Krenek Motorsport | 21 | Richard Gonda | 2 |
26 | 3, 7 | ||
P1 Motorsport | 21 | Harri Salminen | 1 |
121 | 2 | ||
48 | Oskari Kurki-Suonio | 7–8 | |
60 | Mikko Perttala | 1 | |
Koiranen Junior | 22 | Hans Villemi | 1, 3–6 |
122 | 2 | ||
23 | John Bryant-Meisner | 1 | |
24 | Martin Rump | 7 | |
41 | Jordan Oon | 8 | |
88 | Rafael Danieli | 7–8 | |
Cram Competition | 22 | Henrique Martins | 2 |
23 | Denis Nagulin | 2 | |
One Racing | 24 | Vittorio Ghirelli | 2 |
25 | Edolo Ghirelli | 2 | |
Inter Europol Competition | Jakub Śmiechowski | 1, 3–8 | |
125 | 2 | ||
61 | Remi Kirchdörffer | 7–8 | |
Boetti Racing Team | 26 | Roman Mavlanov | 2 |
Fortec Motorsport | 27 | Félix Serrallés | 2 |
28 | Will Stevens | 2 | |
29 | Fahmi Ilyas | 2 | |
KTR | Josh Hill | 5–8 | |
36 | Stoffel Vandoorne | Alla | |
37 | Liroy Stuart | 1–4, 6 | |
R ace GP | 30 | Côme Ledogar | 1–3, 6 |
31 | Pieter Schothorst | 1–3, 6 | |
32 | Norman Nato | 1–3 | |
Josef Kaufmann Racing | 33 | Mathieu Jaminet | 2, 4 |
34 | Robin Frijns | 1–4, 6 | |
35 | Óscar Andrés Tunjo | 1–3 | |
KEO Racing | 38 | Sandy Stuvik | 1–2 |
39 | Dear Schilling | 1 | |
40 | Ronnie Lundströmer | 4 | |
42 | Robert Siska | 1, 4–6, 8 | |
43 | Johan Jokinen | 8 | |
ARTA Engineering | 40 | Yann Zimmer | 2 |
Trackstar | 44 | Victor Bouveng | 3–7 |
144 | 2 | ||
Daltec Racing | 46 | Christof von Grünigen | 7–8 |
47 | Mauro Calamia | 7 | |
Scuderia Nordica | 62 | Robert Myrsäter | 1 |
Hillspeed | 64 | Sean Walkinshaw | 6 |
65 | Howard Fuller | 6 | |
66 | Zaamin Jaffer | 6 | |
Böhlen Motorsport | 67 | Kurt Böhlen | 7 |
68 | Thomas Aregger | 7 |
Kalender och resultat
Omgång | Bana | Datum | Pole Position | Snabbaste varv | Vinnande förare | Vinnande team | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | R1 | Hockenheimring | 9 april | Carlos Sainz Jr. | Robin Frijns | Daniil Kvyat | Koiranen bros. |
R2 | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. | |||
R3 | 10 april | John Bryant-Meisner | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. | ||
2 | R1 | Circuit de Spa-Francorchamps | 30 april | Robin Frijns | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. |
R2 | 1 maj | Carlos Sainz Jr. | Javier Tarancón | Daniil Kvyat | Koiranen bros. | ||
3 | R1 | Nürburgring | 13 maj | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. |
R2 | 14 maj | Norman Nato | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. | ||
4 | R1 | TT Circuit Assen | 4 juni | Carlos Sainz Jr. | Robin Frijns | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. |
R2 | Stoffel Vandoorne | Carlos Sainz Jr. | Robin Frijns | Josef Kaufmann Racing | |||
R3 | 5 juni | Kevin Kleveros | Carlos Sainz Jr. | Joni Wiman | Koiranen bros. | ||
5 | R1 | Motorsport Arena Oschersleben | 30 juli | Tio Ellinas | Daniil Kvyat | Tio Ellinas | Atech Reid GP |
R2 | 31 juli | Stoffel Vandoorne | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. | ||
6 | R1 | Circuit Park Zandvoort | 13 augusti | Carlos Sainz Jr. | Daniil Kvyat | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. |
R2 | 14 augusti | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. | ||
7 | R1 | Autodrom Most | 27 augusti | Daniil Kvyat | Carlos Sainz Jr. | Daniil Kvyat | Koiranen bros. |
R2 | 28 augusti | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Carlos Sainz Jr. | Koiranen bros. | ||
R3 | Josh Hill | Daniil Kvyat | Daniil Kvyat | Koiranen bros. | |||
8 | R1 | Autodromo Nazionale Monza | 24 september | Jordan King | Daniil Kvyat | Daniil Kvyat | Koiranen bros. |
R2 | 25 september | Daniil Kvyat | Carlos Sainz Jr. | Daniil Kvyat | Koiranen bros. | ||
R3 | Stoffel Vandoorne | Daniil Kvyat | Daniil Kvyat | Koiranen bros. |
Slutställningar
- Poängfördelning
Position | 1:a | 2:a | 3:a | 4:a | 5:a | 6:a | 7:a | 8:a | 9:a | 10:a | 11:a | 12:a | 13:e | 14:e | 15:e | 16:e | 17:e | 18:e | 19:e | 20:e |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Poängfördelning | 30p | 24p | 20p | 17p | 16p | 15p | 14p | 13p | 12p | 11p | 10p | 9p | 8p | 7p | 6p | 5p | 4p | 3p | 2p | 1p |
Förarmästerskapet
|
Fet stil – Pole Position |
Teammästerskapet
|
|
Källor
- ”Formula Renault 2.0 NEC 2011 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/formula-renault-20-nec/2011/. Läst 18 juni 2015.
|
Media som används på denna webbplats
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.