Formel 1-VM 2014

FIA Formula One World Championship 2014
Första varvet av Bahrains Grand Prix 2014.
Allmän information
Säsongsnummer	65
Antal race	19
Start	16 mars 2014
Slut	23 november 2014
Tävlingschef(er)	Charlie Whiting
Bilar
Motorer	Ferrari Mercedes-Benz Renault
Däckleverantör(er)	Pirelli
Deltagande
Antal förare	24 (22 per lopp)
Antal team	11
Mästare
Förare	Lewis Hamilton
Konstruktör	Mercedes
◄ 2014 ►

Lewis Hamilton vann förarmästerskapet.

Nico Rosberg vann FIA Pole Trophy.

Formel 1-VM 2014 var den 65:e säsongen av FIA Formula One World Championship. Säsongen startade i Australien den 16 mars och avslutades i Abu Dhabi den 23 november.

Till 2014 års säsong infördes en ny 1,6-liters V6-turbomotor med energiåtervinningssystem som ersatte den gamla 2,4-liters V8-motorn som användes mellan 2006 och 2013. 2014 års kalender innehöll några förändringar jämfört med året innan; Rysslands- och Österrikes Grand Prix tillkom och Indiens- och Koreas Grand Prix upphörde.

Sebastian Vettel startade säsongen som regerande världsmästare, efter att ha säkrat sin fjärde raka titel under Indiens Grand Prix 2013. Stallet han körde för, Red Bull Racing, startade säsongen som regerande konstruktörsmästare, som också vann sitt fjärde raka mästerskap.^[1]

Mercedes-föraren Lewis Hamilton vann förarmästerskapet med 384 poäng och elva segrar, före stallkamraten Nico Rosberg, som vann FIA Pole Trophy, och Red Bulls Daniel Ricciardo.^[2] Mercedes vann konstruktörsmästerskapet med 701 poäng,^[3] 296 poäng före Red Bull Racing.

Nat.	Stall	Konstruktör	Chassi	Motor	Däck	Nr	Nat.	Förare	Race	Nr	Nat.	Fredagsförare
	Infiniti Red Bull Racing	Red Bull-Renault	RB10[4]	Renault Energy F1-2014[5][6]	P	1 3		Sebastian Vettel[7] Daniel Ricciardo[8]	Alla Alla	i.u.
	Mercedes AMG Petronas F1 Team	Mercedes	F1 W05 Hybrid[N 1]	Mercedes PU106A Hybrid[10]	P	6 44		Nico Rosberg[11] Lewis Hamilton[12]	Alla Alla	i.u.
	Scuderia Ferrari	Ferrari	F14 T[13]	Ferrari 059/3[14]	P	7 14		Kimi Räikkönen[15] Fernando Alonso[16]	Alla Alla	i.u.
	Lotus F1 Team	Lotus-Renault	E22[17]	Renault Energy F1-2014[5][18]	P	8 13		Romain Grosjean[19] Pastor Maldonado[19]	Alla Alla	30 31		Charles Pic[20] Esteban Ocon[21]
	McLaren Mercedes[22]	McLaren-Mercedes	MP4-29[23]	Mercedes PU106A Hybrid[10][24]	P	20 22		Kevin Magnussen[25] Jenson Button[26]	Alla Alla	i.u.
	Sahara Force India F1 Team	Force India-Mercedes	VJM07[27]	Mercedes PU106A Hybrid[28][10]	P	11 27		Sergio Pérez[29] Nico Hülkenberg[30]	Alla Alla	34		Daniel Juncadella[31]
	Sauber F1 Team	Sauber-Ferrari	C33[32]	Ferrari 059/3[14][33]	P	21 99		Esteban Gutiérrez[34] Adrian Sutil[35]	Alla Alla	36 37 37		Giedo van der Garde[36] Sergej Sirotkin[37][38] Adderly Fong[21]
	Scuderia Toro Rosso	Toro Rosso-Renault	STR9[39]	Renault Energy F1-2014[5][6]	P	25 26		Jean-Éric Vergne[40] Daniil Kvyat[40]	Alla Alla	38		Max Verstappen[41]
	Williams Martini Racing[42]	Williams-Mercedes	FW36[43]	Mercedes PU106A Hybrid[10][44]	P	19 77		Felipe Massa[45] Valtteri Bottas[45]	Alla Alla	40 41		Felipe Nasr[36] Susie Wolff[46]
	Marussia F1 Team	Marussia-Ferrari	MR03[47]	Ferrari 059/3[14][48]	P	4 17		Max Chilton[49] Jules Bianchi[50]	1–16 1–15	42		Alexander Rossi[51]
	Caterham F1 Team	Caterham-Renault	CT05[52]	Renault Energy F1-2014[53][5]	P	9 46 10 45		Marcus Ericsson[54] Will Stevens[55] Kamui Kobayashi[54][56] André Lotterer[57][58]	1–16 19 1–11, 13–16, 19 12	45 45 46		Alexander Rossi[59] Roberto Merhi[56] Robin Frijns[36]
Källor:[60][61][62]

• Cosworth valde att inte bygga motorer för 2014 års reglemente. Därmed blev Marussia tvungna att söka upp en ny motorleverantör. Ferrari försåg under 2014 stallet med både motor och drivlina.^[48]
• Scuderia Toro Rosso bytte motorleverantör, från Ferrari till Renault.^[6]
• Williams bytte från Renault till Mercedes som motorleverantör. Stallet beskrev det som en "långsiktig affär".^[44]

• Kimi Räikkönen återvände till Ferrari, stallet som han vann sin förartitel med 2007.^[15] Felipe Massa lämnade därmed Ferrari, efter åtta år hos stallet. Han bytte till Williams,^[45] vid sidan av Valtteri Bottas. Pastor Maldonado flyttade till Lotus, och tog därmed platsen efter Kimi Räikkönen.^[19]
• Mark Webber slutade köra Formel 1 efter tolv säsonger, de senaste sju med Red Bull Racing. Han bytte serie till FIA World Endurance Championship.^[63] Daniel Ricciardo lämnade Scuderia Toro Rosso då han ersatte Mark Webber i Red Bull Racing.^[8] Scuderia Toro Rosso valde 2013 års GP3-mästare Daniil Kvyat som Ricciardos ersättare.^[40]
• Sergio Pérez lämnade McLaren efter en säsong med stallet. Han ersattes av 2013 års Formel Renault 3.5-mästare, Kevin Magnussen.^[25] Pérez gick till Force India,^[29] där han fick sällskap av Nico Hülkenberg,^[30] som återvände till stallet efter ett år hos Sauber. Som ett resultat av att Hülkenberg och Pérez anlände, förlorade Paul di Resta och Adrian Sutil sina platser hos stallet. Sutil fortsatte i Formel 1 med Sauber,^[35] medan di Resta lämnade Formel 1 helt, och återvände till DTM där han tidigare kört.^[64]
• Kamui Kobayashi återvände till Formel 1 med Caterham,^[54] efter att ha tillbringat 2013 års säsong med att tävla i LMGTE Pro-klassen i FIA World Endurance Championship. Han blev stallkamrat med den före detta GP2-föraren Marcus Ericsson, som blev den första svenska Formel 1-föraren sedan Stefan "Lill-Lövis" Johansson slutade år 1991.^[65] Beslutet lämnade både Giedo van der Garde och Charles Pic utan plats. van der Garde anslöt till Sauber som reservförare och Pic anslöt till Lotus, även han som reservförare.^[66][67]

Både Caterham och Marussia gick i konkurs under slutet av säsongen.

• Veckan före Storbritanniens Grand Prix meddelade Caterhams ägare, Tony Fernandes, att han hade sålt stallet till ett konsortium bestående av investerare från Schweiz och Mellanöstern. Den före detta F1-föraren Christijan Albers blev stallchef, men ersattes av Manfredi Ravetto efter Italiens Grand Prix. Efter Rysslands Grand Prix uppkom en konflikt mellan Fernandes och de nya ägarna, vilket gjorde att de var tvungna att missa både USA:s- och Brasiliens Grand Prix för att lösa konflikten. Stallet fick dispens från Bernie Ecclestone att missa båda tävlingarna.^[68]
• Den trefaldige Le Mans 24-timmars-vinnaren André Lotterer gjorde F1-debut med Caterham, då han ersatte Kamui Kobayashi under Belgiens Grand Prix.^[69]
• Jules Bianchi drabbades av en allvarlig skallskada i en krasch under Japans Grand Prix, vilket tvingade honom att avstå från resten av säsongen.^[70] Bianchis stall, Marussia, beslutat att köra med enbart en bil under Rysslands Grand Prix av respekt för fransmannen.^[71]
• Precis som Caterham, fick Marussia dispens för att missa både USA:s och Brasiliens Grand Prix för att lösa sina ekonomiska problem.^[72] Den 7 november 2014 kom beskedet att stallet beslutat att lägga ner sin verksamhet då de inte hittat några nya ägare.^[73]

Följande nitton Grand Prix ingick i Formel 1-VM 2014.^[74]

	Grand Prix	Bana	Datum
1	Australiens Grand Prix	Melbourne Grand Prix Circuit, Melbourne	16 mars
2	Malaysias Grand Prix	Sepang International Circuit, Kuala Lumpur	30 mars
3	Bahrains Grand Prix	Bahrain International Circuit, Sakhir	6 april
4	Kinas Grand Prix	Shanghai International Circuit, Shanghai	20 april
5	Spaniens Grand Prix	Circuit de Catalunya, Barcelona	11 maj
6	Monacos Grand Prix	Circuit de Monaco, Monte Carlo	25 maj
7	Kanadas Grand Prix	Circuit Gilles Villeneuve, Montreal	8 juni
8	Österrikes Grand Prix	Red Bull Ring, Steiermark	22 juni
9	Storbritanniens Grand Prix	Silverstone Circuit, Silverstone	6 juli
10	Tysklands Grand Prix	Hockenheimring, Hockenheim	20 juli
11	Ungerns Grand Prix	Hungaroring, Budapest	27 juli
12	Belgiens Grand Prix	Circuit de Spa-Francorchamps, Francorchamps	24 augusti
13	Italiens Grand Prix	Autodromo Nazionale Monza, Monza	7 september
14	Singapores Grand Prix	Marina Bay Street Circuit, Marina Bay	21 september
15	Japans Grand Prix	Suzuka Circuit, Suzuka	5 oktober
16	Rysslands Grand Prix	Sotji Autodrom, Sotji	12 oktober
17	USA:s Grand Prix	Circuit of the Americas, Austin	2 november
18	Brasiliens Grand Prix	Autódromo José Carlos Pace, São Paulo	9 november
19	Abu Dhabis Grand Prix	Yas Marina Circuit, Abu Dhabi	23 november

• Red Bull gjorde en överenskommelse med Bernie Ecclestone om att återuppliva Österrikes Grand Prix efter en frånvaro på tio år från kalendern. Tävlingen hölls på Red Bull Ring, som tidigare var värd för Österrikes Grand Prix mellan 1997 och 2003, när banan var känd som A1-Ring.
• Bahrains Grand Prix hölls som ett nattlopp under ljus, likt det i Singapore.
• Hockenheimring återgick till kalendern som värd för Tysklands Grand Prix.
• Indiens Grand Prix ingick inte i 2014 års kalender.
• Koreas-, Mexikos- och Amerikas Grand Prix inkluderades i den preliminära kalendern i september 2013, men togs senare bort från den slutliga kalendern.
• Rysslands Grand Prix tillkom i kalendern, tävlingen hölls på Sotji Autodrom i slutet av säsongen.
• USA:s Grand Prix var planerad till den 8 november. Men den dagen sammanföll med University of Texas amerikansk fotbolls hemmamatch, som skulle ha ansträngt Austins turisminfrastruktur. USA:s Grand Prix hölls därför veckan innan, den 2 november.

	Grand Prix	Pole Position	Snabbaste varv	Segrande förare	Segrande konstruktör	Rapport
1	Australiens Grand Prix	Lewis Hamilton[75]	Nico Rosberg[76]	Nico Rosberg[76]	Mercedes[76]	Rapport
2	Malaysias Grand Prix	Lewis Hamilton[77]	Lewis Hamilton[78]	Lewis Hamilton[78]	Mercedes[78]	Rapport
3	Bahrains Grand Prix	Nico Rosberg[79]	Nico Rosberg[80]	Lewis Hamilton[80]	Mercedes[80]	Rapport
4	Kinas Grand Prix	Lewis Hamilton[81]	Nico Rosberg[82]	Lewis Hamilton[82]	Mercedes[82]	Rapport
5	Spaniens Grand Prix	Lewis Hamilton[83]	Sebastian Vettel[84]	Lewis Hamilton[84]	Mercedes[84]	Rapport
6	Monacos Grand Prix	Nico Rosberg[85]	Kimi Räikkönen[86]	Nico Rosberg[86]	Mercedes[86]	Rapport
7	Kanadas Grand Prix	Nico Rosberg[87]	Felipe Massa[88]	Daniel Ricciardo[89]	Red Bull-Renault[89]	Rapport
8	Österrikes Grand Prix	Felipe Massa[90]	Sergio Pérez[91]	Nico Rosberg[92]	Mercedes[92]	Rapport
9	Storbritanniens Grand Prix	Nico Rosberg[93]	Lewis Hamilton[94]	Lewis Hamilton[94]	Mercedes[94]	Rapport
10	Tysklands Grand Prix	Nico Rosberg[95]	Lewis Hamilton[96]	Nico Rosberg[96]	Mercedes[96]	Rapport
11	Ungerns Grand Prix	Nico Rosberg[97]	Nico Rosberg[98]	Daniel Ricciardo[98]	Red Bull-Renault[98]	Rapport
12	Belgiens Grand Prix	Nico Rosberg[99]	Nico Rosberg[100]	Daniel Ricciardo[100]	Red Bull-Renault[100]	Rapport
13	Italiens Grand Prix	Lewis Hamilton[101]	Lewis Hamilton[102]	Lewis Hamilton[102]	Mercedes[102]	Rapport
14	Singapores Grand Prix	Lewis Hamilton[103]	Lewis Hamilton[104]	Lewis Hamilton[105]	Mercedes[104]	Rapport
15	Japans Grand Prix	Nico Rosberg[106]	Lewis Hamilton[107]	Lewis Hamilton[108]	Mercedes[108]	Rapport
16	Rysslands Grand Prix	Lewis Hamilton[109]	Valtteri Bottas[110]	Lewis Hamilton[111]	Mercedes[111]	Rapport
17	USA:s Grand Prix	Nico Rosberg[112]	Sebastian Vettel[113]	Lewis Hamilton[114]	Mercedes[114]	Rapport
18	Brasiliens Grand Prix	Nico Rosberg[115]	Lewis Hamilton[116]	Nico Rosberg[117]	Mercedes[117]	Rapport
19	Abu Dhabis Grand Prix	Nico Rosberg[118]	Daniel Ricciardo[119]	Lewis Hamilton[120]	Mercedes[120]	Rapport

Mercedes båda förare, Nico Rosberg och Lewis Hamilton, var de enda förarna som hade mästerskapsledning under året.

Mästerskapsledningstabell
Grand Prix	Förare	Ledning
Australien	Nico Rosberg	7
Malaysia		18
Bahrain		11
Kina		4
Spanien	Lewis Hamilton	3
Monaco	Nico Rosberg	4
Kanada		22
Österrike		29
Storbritannien		4
Tyskland		14
Ungern		11
Belgien		29
Italien		22
Singapore	Lewis Hamilton	3
Japan		10
Ryssland		17
USA		24
Brasilien		17
Abu Dhabi		67

Förare	Nr	Grand Prix																			Bästa	Sämsta
		AUS	MAL	BHR	CHN	ESP	MON	CAN	AUT	GBR	GER	HUN	BEL	ITA	SIN	JPN	RUS	USA	BRA	ABU
Nico Rosberg	6	3	3	1	4	2	1	1	3	1	1	1	1	2	2	1	2	1	1	1	1	4
Lewis Hamilton	44	1	1	2	1	1	2	2	9	6	16	21	2	1	1	2	1	2	2	2	1	21
Felipe Massa	19	9	13	8	6	9	16	5	1	18	3	6	9	4	6	4	17	4	3	4	1	18
Sebastian Vettel	1	13	2	11	3	10	4	3	13	2	6	2	3	8	4	9	11	17	6	DSQ	2	13
Valtteri Bottas	77	10	15	4	7	4	13	4	2	16	2	3	6	3	8	3	3	3	4	3	2	17
Daniel Ricciardo	3	2	5	3	2	3	3	6	5	8	5	4	5	9	3	6	7	5	9	DSQ	2	9
Jenson Button	22	11	10	7	12	8	12	9	12	3	11	7	10	6	11	8	4	7	5	6	3	12
Fernando Alonso	14	5	4	10	5	7	5	7	4	18	7	5	4	7	5	5	8	6	8	8	4	19
Kevin Magnussen	20	4	8	9	15	15	8	12	6	5	4	10	7	5	9	7	6	8	7	9	4	15
Nico Hülkenberg	27	7	7	12	8	11	11	11	10	4	9	9	18	14	13	14	12	13	12	12	4	18
Daniil Kvyat	26	8	11	13	13	13	9	15	7	9	8	11	11	11	10	13	5	14	14	5	5	15
Sergio Pérez	11	16	14	5	16	12	10	13	11	7	10	13	13	10	15	12	13	12	17	11	5	16
Romain Grosjean	8	21	16	16	10	5	14	14	16	11	15	15	15	18	16	18	16	18	15	14	5	21
Kimi Räikkönen	7	12	6	6	11	6	6	10	8	19	12	17	8	12	7	10	9	9	10	7	6	20
Jean-Éric Vergne	25	6	9	14	9	16	7	8	15	10	13	8	12	13	12	11	10	15	16	10	6	16
Adrian Sutil	99	14	18	18	14	17	18	16	17	15	17	12	14	15	17	15	15	10	13	13	10	18
Esteban Gutiérrez	21	19	12	15	17	14	17	DNS	18	14	14	14	20	16	14	16	14	16	11	15	11	22
Pastor Maldonado	13	22	17	17	22	22	15	17	14	DSQ	19	22	17	17	18	17	20	11	18	16	11	22
Jules Bianchi	17	18	19	20	19	19	19	19	19	12	18	16	16	20	19	20					12	20
Max Chilton	4	17	21	22	21	18	20	18	21	13	21	19	19	21	21	21	21				13	22
Kamui Kobayashi	10	15	20	19	18	21	21	20	20	21	20	18		19	20	22	19			17	15	22
Marcus Ericsson	9	20	22	21	20	20	22	21	22	20	DNS	20	22	22	22	19	17				17	22
Will Stevens	46																			18	18	18
André Lotterer	45												21								21	21
Förare	Nr	AUS	MAL	BHR	CHN	ESP	MON	CAN	AUT	GBR	GER	HUN	BEL	ITA	SIN	JPN	RUS	USA	BRA	ABU	Bästa	Sämsta
		Grand Prix

Pole Position Trophy är en pokal som delas ut varje år till den förare som tagit flest pole positions. Nico Rosberg tog 11 pole positions under säsongen och vann därmed trofén.

Pos.	Förare	Poles
1	Nico Rosberg	11
2	Lewis Hamilton	7
3	Felipe Massa	1

Pos. Nat. Förare Nr Grand Prix Poäng AUS MAL BHR CHN ESP MON CAN AUT GBR GER HUN BEL ITA SIN JPN RUS USA BRA ABU‡ 1 Lewis Hamilton 44 Ret 1 1 1 1 2 Ret 2 1 3 3 Ret 1 1 1 1 1 2 1 384 2 Nico Rosberg 6 1 2 2 2 2 1 2 1 Ret 1 4 2 2 Ret 2 2 2 1 14 317 3 Daniel Ricciardo 3 DSQ Ret 4 4 3 3 1 8 3 6 1 1 5 3 4 7 3 Ret 4 238 4 Valtteri Bottas 77 5 8 8 7 5 Ret 7 3 2 2 8 3 4 11 6 3 5 10 3 186 5 Sebastian Vettel 1 Ret 3 6 5 4 Ret 3 Ret 5 4 7 5 6 2 3 8 7 5 8 167 6 Fernando Alonso 14 4 4 9 3 6 4 6 5 6 5 2 7 Ret 4 Ret 6 6 6 9 161 7 Felipe Massa 19 Ret 7 7 15 13 7 12† 4 Ret Ret 5 13 3 5 7 11 4 3 2 134 8 Jenson Button 22 3 6 17† 11 11 6 4 11 4 8 10 6 8 Ret 5 4 12 4 5 126 9 Nico Hülkenberg 27 6 5 5 6 10 5 5 9 8 7 Ret 10 12 9 8 12 Ret 8 6 96 10 Sergio Pérez 11 10 DNS 3 9 9 Ret 11† 6 11 10 Ret 8 7 7 10 10 Ret 15 7 59 11 Kevin Magnussen 20 2 9 Ret 13 12 10 9 7 7 9 12 12 10 10 14 5 8 9 11 55 12 Kimi Räikkönen 7 7 12 10 8 7 12 10 10 Ret 11 6 4 9 8 12 9 13 7 10 55 13 Jean-Éric Vergne 25 8 Ret Ret 12 Ret Ret 8 Ret 10 13 9 11 13 6 9 13 10 13 12 22 14 Romain Grosjean 8 Ret 11 12 Ret 8 8 Ret 14 12 Ret Ret Ret 16 13 15 17 11 17† 13 8 15 Daniil Kvyat 26 9 10 11 10 14 Ret Ret Ret 9 Ret 14 9 11 14 11 14 15 11 Ret 8 16 Pastor Maldonado 13 Ret Ret 14 14 15 DNS Ret 12 17† 12 13 Ret 14 12 16 18 9 12 Ret 2 17 Jules Bianchi 17 NC Ret 16 17 18 9 Ret 15 14 15 15 18† 18 16 20† 2 18 Adrian Sutil 99 11 Ret Ret Ret 17 Ret 13 13 13 Ret 11 14 15 Ret 21† 16 Ret 16 16 0 19 Marcus Ericsson 9 Ret 14 Ret 20 20 11 Ret 18 Ret 18 Ret 17 19 15 17 19 0 20 Esteban Gutiérrez 21 12 Ret Ret 16 16 Ret 14† 19 Ret 14 Ret 15 20 Ret 13 15 14 14 15 0 21 Max Chilton 4 13 15 13 19 19 14 Ret 17 16 17 16 16 Ret 17 18 Ret 0 22 Kamui Kobayashi 10 Ret 13 15 18 Ret 13 Ret 16 15 16 Ret 17 DNS 19 Ret Ret 0 23 Will Stevens 46 17 0  – André Lotterer 45 Ret 0 Pos. Nat. Förare Nr AUS MAL BHR CHN ESP MON CAN AUT GBR GER HUN BEL ITA SIN JPN RUS USA BRA ABU‡ Poäng Grand Prix

Färg Tecken Betydelse Guld 1 Segrare Silver 2 Tvåa Brons 3 Trea Grön Placering (med poäng) Blå Placering (utan poäng) NC Ej klassificerad Lila DNF Avslutade ej RET Avbröt tävlingen Röd DNQ Ej kvalificerad DNPQ Ej för-kvalificerad DNA Icke närvarande Svart DSQ Diskvalificerad Vit DNS Startade ej WD Drog sig ur C Racet inställt Blank DE Deltog ej EX Utesluten Fet stil – Pole Position Kursiv stil – Snabbaste varv

Noteringar:

• † – Föraren gick ej i mål, men blev klassificerad för att ha kört över 90% av racedistansen.
• ‡ – Dubbla poäng tilldelades under säsongsavslutningen i Abu Dhabi.

Pos. Nat. Konstruktör Nr Grand Prix Poäng AUS MAL BHR CHN ESP MON CAN AUT GBR GER HUN BEL ITA SIN JPN RUS USA BRA ABU‡ 1 Mercedes 6 1 2 2 2 2 1 2 1 Ret 1 4 2 2 Ret 2 2 2 1 14 701 44 Ret 1 1 1 1 2 Ret 2 1 3 3 Ret 1 1 1 1 1 2 1 2 Red Bull-Renault 1 Ret 3 6 5 4 Ret 3 Ret 5 4 7 5 6 2 3 8 7 5 8 405 3 DSQ Ret 4 4 3 3 1 8 3 6 1 1 5 3 4 7 3 Ret 4 3 Williams-Mercedes 19 Ret 7 7 15 13 7 12† 4 Ret Ret 5 13 3 5 7 11 4 3 2 320 77 5 8 8 7 5 Ret 7 3 2 2 8 3 4 11 6 3 5 10 3 4 Ferrari 7 7 12 10 8 7 12 10 10 Ret 11 6 4 9 8 12 9 13 7 10 216 14 4 4 9 3 6 4 6 5 6 5 2 7 Ret 4 Ret 6 6 6 9 5 McLaren-Mercedes 20 2 9 Ret 13 12 10 9 7 7 9 12 12 10 10 14 5 8 9 11 181 22 3 6 17† 11 11 6 4 11 4 8 10 6 8 Ret 5 4 12 4 5 6 Force India-Mercedes 11 10 DNS 3 9 9 Ret 11† 6 11 10 Ret 8 7 7 10 10 Ret 15 7 155 27 6 5 5 6 10 5 5 9 8 7 Ret 10 12 9 8 12 Ret 8 6 7 Toro Rosso-Renault 25 8 Ret Ret 12 Ret Ret 8 Ret 10 13 9 11 13 6 9 13 10 13 12 30 26 9 10 11 10 14 Ret Ret Ret 9 Ret 14 9 11 14 11 14 15 11 Ret 8 Lotus-Renault 8 Ret 11 12 Ret 8 8 Ret 14 12 Ret Ret Ret 16 13 15 17 11 17† 13 10 13 Ret Ret 14 14 15 DNS Ret 12 17† 12 13 Ret 14 12 16 18 9 12 Ret 9 Marussia-Ferrari 4 13 15 13 19 19 14 Ret 17 16 17 16 16 Ret 17 18 Ret 2 17 NC Ret 16 17 18 9 Ret 15 14 15 15 18† 18 16 20† 10 Sauber-Ferrari 21 12 Ret Ret 16 16 Ret 14† 19 Ret 14 Ret 15 20 Ret 13 15 14 14 15 0 99 11 Ret Ret Ret 17 Ret 13 13 13 Ret 11 14 15 Ret 21† 16 Ret 16 16 11 Caterham-Renault 9 Ret 14 Ret 20 20 11 Ret 18 Ret 18 Ret 17 19 15 17 19 0 10 Ret 13 15 18 Ret 13 Ret 16 15 16 Ret 17 DNS 19 Ret Ret 45 Ret 46 17 Pos. Nat. Konstruktör Nr AUS MAL BHR CHN ESP MON CAN AUT GBR GER HUN BEL ITA SIN JPN RUS USA BRA ABU‡ Poäng Grand Prix

Färg Tecken Betydelse Guld 1 Segrare Silver 2 Tvåa Brons 3 Trea Grön Placering (med poäng) Blå Placering (utan poäng) NC Ej klassificerad Lila DNF Avslutade ej RET Avbröt tävlingen Röd DNQ Ej kvalificerad DNPQ Ej för-kvalificerad DNA Icke närvarande Svart DSQ Diskvalificerad Vit DNS Startade ej WD Drog sig ur C Racet inställt Blank DE Deltog ej EX Utesluten Fet stil – Pole Position Kursiv stil – Snabbaste varv

Noteringar:

• † – Föraren gick ej i mål, men blev klassificerad för att ha kört över 90% av racedistansen.
• ‡ – Dubbla poäng tilldelades under säsongsavslutningen i Abu Dhabi.

Även under 2014 körde samtliga på däck från Pirelli.^[121]

Till 2014 års säsong infördes ett helt nytt tekniskt reglemente. Här är de största nyheterna.^[122]

• Nytt motorreglemente: 1,6-liters V6-motorer med turbo, (3–3,5 bar) samt maxvarvet 15 000 r/min. De nya motorerna gav mellan 600 och 650 hästkrafter men framför allt ett högre vridmoment (600–700 Nm) än de gamla sugmotorerna.
• Växellådorna byggs av respektive stall. 2014 måste de ha åtta växlar och föraren växlar med paddlar på ratten. Utväxlingen på alla växlar måste vara desamma till alla 19 GP-tävlingarna. Det betyder en ständig kompromiss.
• Energiåtervinning (ERS — Energy Recovery Systems) sker via motorgeneratorn samt en extra generator som drivs av turboaggregatets axel. Strömmen leds till batteriet (under bensintanken). Motorgeneratorn kunde polvändas och blev då en 161 hästkrafters elmotor kopplad till V6-motorns drivaxel som fick användas 33 sekunder per varv. All värmeenergi fick användas fritt.
• Den läckagesäkrade bensintanken placerades bakom förarens rygg, framför motorn och ovanpå batterierna. Tanken var mindre än föregångaren, max 135 liter fick användas under ett GP-lopp (jämfört med cirka 210 liter 2013).
• Det så kallade ’’koanda-utblåset’’ förbjöds. Från grenrören gick avgaserna i ett enda, tjockt rör rakt bakåt och dess avslutning skulle sitta minst 17–18 centimeter bakom bakaxeln. Därmed kunde avgaserna inte längre ’’blåsas’’ in i diffusorn för att ge ökat marktryck.
• Kylaröppningarna blev större (15-25 procent), bilarna hade även fler kylare än i fjol. Under 2014 fanns fem-sex olika kylare som höll ner temperaturen på motorolja, batterier, turbo, växellåda, motorn kylvatten samt insugningsluften via en så kallad intercooler.
• Bromsarna var hydrauliska och föraren bromsade med pedal. Elektroniken reglerade balansen mellan fram- och bakbromsar. Föraren kunde ändra bromsbalans manuellt med en knapp på ratten.
• Ökad datorkraft med fler och snabbare processorer styrde olika funktioner. Bromsbalans, bensinmotor, elmotor och generator styrdes av datorkraft. Förprogrammerat var bromsbalans, laddning av batteriet från två källor samt hur effektuttaget från elmotorn skulle ske.
• Minimivikten för 2014 års F1-bil var 690 kilo (2013: 642 kilo). Bilarna fick större kylare och batterier samt tyngre drivlina. Viktfördelningen på fram- och bakaxel var 46 respektive 54 procent men alla stallen använd flyttbar barlastvikt (av tungsten) i bottenplankan.
• Maxbredden för en F1-bil var oförändrad, högst 1,8 meter på sitt bredaste ställe. Karossens sidoboxar var tvungna att klara nya, hårdare kraschbestämmelser och de försågs med kraftigare balkar i sin struktur.
• Vid framaxeln fick karossens höjd vara max 52,5 centimeter över referensplanet (62,5 centimeter året innanl). Förarens ben/fötter hamnade därmed 10 centimeter lägre. Lägre framparti gav föraren bättre sikt. Nospartiet lutade kraftigt neråt (spetsen 18,5 centimeter över banan).
• Nya reglerna minskade bredden på framvingarna, från 2013 års 1,80 meter till 2014 års 1,65 meter.
• Bakvingen fick vara max 75 centimeter bred, placerad minst 95 centimeter över asfalten. Under 2014 förbjöds den nedre vingen och bakvingen skulle ha två stativ samtidigt som ändplåtarna inte fick vara bärande. Öppningen i DRS-läget tilläts vara 15 millimeter större.

Till säsongen 2014 tillkom många nya regler.^[123]

• Från och 2014 fick stallen använda en extra förare per bil under fredagsträningen. Det betydde att stallets tredjeförare samt eventuellt ytterligare en förare kunde köra ett träningspass.
• Internationella bilsportsförbundet (FIA) bestämde att förarna i det avslutande GP-loppet skulle få dubbla poäng, alltså 50 poäng för seger, 36 poäng till tvåan, 30 till trean och så vidare ner till tionde plats som är var 2 poäng.
• En speciell pokal delades ut till den föraren som tagit flest pole position under säsongen.
• Under 2014 fick F1-stallen göra fyra stycken tvådagarstester under säsongen. Dessa tvådagarstester kördes under tisdagen och onsdagen efter Bahrains-, Spaniens-, Storbritanniens- och Abu Dhabis Grand Prix. Alla stallen var tvungna att använda en av dagarna till däcktest för Pirelli.
• Det stall som släppte ut sin bil farligt nära framför en ankommande bil inne i depån fick hårdare straff under 2014. Om stallet utsatte någon för fara i depån fick föraren tio platsers nedflyttning på griden i den nästföljande tävlingen.
• Från och 2014 tilldelades förarna ’’bötespoäng’’ när de brutit mot reglerna. Ett antal poäng gavs för skilda mindre förseelser. När en förare fått 12 poäng utdelas en bestraffning, en nedflyttning i startfältet i påföljande GP-lopp. Om en förare bröt mot reglerna ofta och därför har samlat på sig de 12 poängen inom en tolvmånadersperiod fick den istället som straff att stå över nästkommande tävling.
• För att locka stallen att träna redan på fredagsmorgonen fick de ett extra set däck (av den hårdare sorten) under första träningspassets inledande 30 minuter. Det betydde att varje förare förfogade över tolv set däck under en helg.
• För små förseelser under loppet kunde FIA:s race director välja att ge ett tidstillägg på 5 sekunder istället för ett ’’drive through-straff’’. Tidstillägget togs under ett depåstopp eller adderades till sluttiden (efter målgång) .
• Från och med 2014 skulle de åttaväxlade växellådorna hålla minst sex GP-lopp. Om den byttes tidigare blev föraren tillbakaflyttad på griden. Om en förare däremot bröt ett GP-lopp, fick den lov att utnyttja en ny växellåda under påföljande GP-lopp.

• 
  Red Bull RB10
• 
  Mercedes F1 W05 Hybrid
• 
  Ferrari F14 T
• 
  Lotus E22
• 
  McLaren MP4-29
• 
  Force India VJM 07
• 
  Sauber C33
• 
  Toro Rosso STR9
• 
  Williams FW36
• 
  Marussia MR03
• 
  Caterham CT05

• 
  Albert Park Circuit
• 
  Sepang International Circuit
• 
  Bahrain International Circuit
• 
  Shanghai International Circuit
• 
  Circuit de Catalunya
• 
  Circuit de Monaco
• 
  Circuit Gilles Villeneuve
• 
  Red Bull Ring
• Silverstone Circuit
• 
  Hockenheimring
• 
  Hungaroring
• 
  Circuit de Spa-Francorchamps
• 
  Autodromo Nazionale Monza
• 
  Marina Bay Street Circuit
• 
  Suzuka Circuit
• 
  Sochi International Street Circuit
• 
  Circuit of the Americas
• 
  Autódromo José Carlos Pace
• 
  Yas Marina Circuit

• 
  1. Sebastian Vettel,
  Red Bull-Renault
• 
  3. Daniel Ricciardo,
  Red Bull-Renault
• 
  6. Nico Rosberg,
  Mercedes
• 
  44. Lewis Hamilton,
  Mercedes
• 
  7. Kimi Räikkönen,
  Ferrari
• 
  14. Fernando Alonso,
  Ferrari
• 
  8. Romain Grosjean,
  Lotus-Renault
• 
  13. Pastor Maldonado,
  Lotus-Renault
• 
  20. Kevin Magnussen,
  McLaren-Mercedes
• 
  22. Jenson Button,
  McLaren-Mercedes
• 
  11. Sergio Pérez,
  Force India-Mercedes
• 
  27. Nico Hülkenberg,
  Force India-Mercedes
• 
  21. Esteban Gutiérrez,
  Sauber-Ferrari
• 
  99. Adrian Sutil,
  Sauber-Ferrari
• 
  25. Jean-Éric Vergne,
  Toro Rosso-Renault
• 
  26. Daniil Kvyat,
  Toro Rosso-Renault
• 
  19. Felipe Massa,
  Williams-Mercedes
• 
  77. Valtteri Bottas,
  Williams-Mercedes
• 
  4. Max Chilton,
  Marussia-Ferrari
• 
  17. Jules Bianchi,
  Marussia-Ferrari
• 
  9. Marcus Ericsson,
  Caterham-Renault
• 
  10. Kamui Kobayashi,
  Caterham-Renault
• 
  45. André Lotterer,
  Caterham-Renault
• 
  46. Will Stevens,
  Caterham-Renault