Formel 1-VM 1959

Formel 1-VM 1959 hade nio deltävlingar som kördes under perioden 10 maj-12 december. Här ingick Indianapolis 500-loppet 1959 som en av deltävlingarna. Förarmästerskapet vanns av australiern Jack Brabham och konstruktörsmästerskapet av Cooper-Climax.


F1-regler i korthet 1959
MotorÖverladdad 750 cc
Sug 2 500 cc
Max cylindrarIngen begränsning
Bilens minimiviktIngen begränsning
Poängberäkning8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1
• Endast de fem bästa poängen från de nio loppen räknades in i mästerskapet.
• Poäng gavs ej till förare som delade bil.
• Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

Vinnare

Grand Prix 1959

Grand PrixDatumBanaVinnande förare! Vinnande stallVinnande tillverkare
Monacos Grand Prix10 majMonte Carlo Jack BrabhamCooperCooper-Climax*
Indianapolis Grand Prix30 majIndianapolis Rodger WardLeader Cards IncWatson-Offenhauser*
Nederländernas Grand Prix31 majZandvoort Joakim BonnierBRM*
Frankrikes Grand Prix5 juliReims-Gueux Tony BrooksFerrari*
Storbritanniens Grand Prix18 juliAintree Jack BrabhamCooperCooper-Climax*
Tysklands Grand Prix2 augustiAvus Tony BrooksFerrari*
Portugals Grand Prix23 augustiMonsanto Stirling MossR R C WalkerCooper-Climax*
Italiens Grand Prix13 septemberMonza Stirling MossR R C WalkerCooper-Climax*
USA:s Grand Prix12 decemberSebring Bruce McLarenCooperCooper-Climax*

Grand Prix utanför VM 1959

Grand Prix /RaceDatumBanaVinnande förare! Vinnande stallVinnande tillverkare
Glover Trophy30 marsGoodwood Stirling MossR R C WalkerCooper-Climax
Aintree 20018 aprilAintree Jean BehraFerrari
International Trophy2 majSilverstone Jack BrabhamCooperCooper-Climax
International Gold Cup26 septemberOulton Park Stirling MossR R C WalkerCooper-Climax
Silver City Trophy10 oktoberSnetterton Ron FlockhartBRM

Stall, nummer och förare 1959

Stall/TillverkareNummerFörare
A E Dean (Kuzma-Offenhauser)[1]10 A.J. Foyt, USA
Ace Garage-Rotherham (Cooper-Climax)[2]44 Trevor Taylor, Storbritannien
Alan Brown (Cooper-Climax)[2]50 Mike Taylor, Storbritannien
52 Peter Ashdown, Storbritannien
Aston Martin2, 4, 10, 24 Roy Salvadori, Storbritannien
4, 5, 9, 26 Carroll Shelby, USA
BRM2, 6, 8, 10, 16 Harry Schell, USA
4, 6, 7, 9, 10, 18 Joakim Bonnier, Sverige
4, 8, 20, 42, 44 Ron Flockhart, Storbritannien
BRP (BRM)2, 6 Stirling Moss, Storbritannien
11 Hans Herrmann, Tyskland
BRP (Cooper-Climax & Cooper-Borgward)34, 46 Ivor Bueb, Storbritannien
48 Chris Bristow, Storbritannien
Bignotti-Bowes Racing (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]7 Jud Larson, USA
Bignotti-Bowes Racing (Epperly-Offenhauser)[1]33 Johnny Boyd, USA
Blanchard Automobile Co (Porsche)17 Harry Blanchard, USA
Bob Estes (Phillips-Offenhauser)[1]9 Don Branson, USA
Camoradi (Tec-Mec-Maserati)15 Fritz d'Orey, Brasilien
Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]48 Bobby Grim, USA
Connaught-Alta18 Bob Said, USA
Cooper-Climax1, 8, 12, 24 Jack Brabham, Australien
2, 3, 8, 9, 12, 16, 22 Bruce McLaren, Nya Zeeland
2, 3, 9, 10, 14, 26 Masten Gregory, USA
10 Giorgio Scarlatti, Italien
David Fry (Fry-Climax)[2]60 Mike Parkes, Storbritannien
Dennis Taylor (Lotus-Climax)[2]62 Dennis Taylor, Storbritannien
Dorchester Service Station (Lotus-Climax)64 David Piper, Storbritannien
ENB (Cooper-Climax)10 Lucien Bianchi, Belgien
12 Alain de Changy, Belgien
Ecurie Bleue (Cooper-Climax)19 Harry Schell, USA
Ecurie Maarsbergen (Porsche)15 Carel Godin de Beaufort, Nederländerna
Ernest L Ruiz (Christensen-Offenhauser)[1]24 Jack Turner, USA
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]65 Bob Christie, USA
66 Jimmy Daywalt, USA
Ferrari1, 30, 46 Jean Behra, Frankrike
2, 4, 14, 24, 30, 50 Tony Brooks, Storbritannien
3, 5, 15, 26, 32, 48 Phil Hill, USA
3, 16, 17, 34, 52 Cliff Allison, Storbritannien
4 Wolfgang von Trips, Tyskland
6, 16, 28, 36 Dan Gurney, USA
22, 38 Olivier Gendebien, Belgien
Fred Gerhardt (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]45 Paul Russo, USA
George Salih (Epperly-Offenhauser)[1]6 Jimmy Bryan, USA
George Walther Jr (Sutton-Offenhauser)[1]77 Mike Magill, USA
Gilby Engineering (Cooper-Climax)54 Keith Greene, Storbritannien
H H Johnson (Kuzma-Offenhauser)[1]57 Al Keller, USA
Harry Dunn (Dunn-Offenhauser)[1]89 Al Herman, USA
High Efficiency Motors (Cooper-Climax & Cooper-Maserati)12, 16, 38 Roy Salvadori, Storbritannien
22, 38 Jack Fairman, Storbritannien
J S Donaldson (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]19 Eddie Johnson, USA
JBW-Maserati36 Brian Naylor, Storbritannien
Jean Behra (Behra-Porsche-Porsche)[2]12 Jean Behra, Frankrike
Jean Lucienbonnet (Cooper-Climax)[2]14 Jean Lucienbonnet, Frankrike
Jim Robbins (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]15 Don Freeland, USA
John Fisher (Lotus-Climax)[2]44 Bruce Halford, Storbritannien
John R Wills (Epperly-Offenhauser)[1][2]1 Tony Bettenhausen, USA
John Zink (Watson-Offenhauser)[1]64 Pat Flaherty, USA
John Zink (Moore-Offenhauser)[1]74 Bob Veith, USA
Kalamazoo Sports Inc (Watson-Offenhauser)[1]73 Dick Rathmann, USA
Karl Hall (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]71 Chuck Arnold, USA
LeRoy E Foutch Jr (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2]87 Red Amick, USA
Leader Cards Inc (Watson-Offenhauser & Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]1, 5 Rodger Ward, USA
Lindsey Hopkins (Watson-Offenhauser)[1]16 Jim Rathmann, USA
Lotus-Climax10, 12, 15, 20, 34 Innes Ireland, Storbritannien
11, 14, 16, 18, 28, 32, 40 Graham Hill, Storbritannien
11, 30 Alan Stacey, Storbritannien
42 Pete Lovely, USA
Lysle Greenman (Kuzma-Offenhauser)[1]53 Bill Cheesbourg, USA
Monte Carlo Auto Sport (Maserati)56 André Testut, Frankrike
Norman C Demler (Epperly-Offenhauser)[1]99 Paul Goldsmith, USA
OSCA (Cooper-Osca)14 Alejandro de Tomaso, Italien
Ottorino Volonterio (Maserati)28 Giulio Cabianca, Italien
Peter Schmidt (Kuzma-Offenhauser)[1]44 Eddie Sachs, USA
Phil Cade (Maserati)[2]22 Phil Cade, USA
Porsche (Behra-Porsche-Porsche)4 Maria Teresa de Filippis, Italien
Porsche6, 14 Wolfgang von Trips, Tyskland
R R C Walker (Cooper-Climax)4, 7, 11, 14, 30 Stirling Moss, Storbritannien
5, 6, 8, 10, 14, 16, 18, 32 Maurice Trintignant, Frankrike
R T Marley Sr (Kuzma-Offenhauser)[1][2]88 Gene Hartley, USA
Racing Associates (Lesovsky-Offenhauser)[1]3 Johnny Thomson, USA
Ray Crawford (Elder-Offenhauser)[1]49 Ray Crawford, USA
Ray T Brady (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]58 Jim McWithey, USA
Reg Parnell (Cooper-Climax)58 Henry Taylor, Storbritannien
66 Tim Parnell, Storbritannien
Roy McKay (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]47 Chuck Weyant, USA
Scuderia Centro Sud (Cooper-Maserati)18 Mario Araujo de Cabral, Portugal
18, 22, 42 Ian Burgess, Storbritannien
20, 40 Colin Davis, Storbritannien
24 Hans Herrmann, Tyskland
Scuderia Centro Sud (Maserati)36 Asdrúbal Bayardo, Uruguay
38, 40 Fritz d'Orey, Brasilien
Scuderia Ugolini (Maserati)40, 54 Giorgio Scarlatti, Italien
42 Carel Godin de Beaufort, Nederländerna
Taylor-Crawley Racing Team (Cooper-Climax)16 George Constantine, USA
United Racing Stable (Cooper-Climax)[2]56 Bill Moss, Storbritannien
Vanwall20 Tony Brooks, Storbritannien
Wolcott Memorial Racing Team (Lesovsky-Offenhauser)[1][2]8 Len Sutton, USA
Yunick Glover & Lathrop (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2]37 Duane Carter, USA

Slutställning förare 1959

PlaceringFörare! StallKonstruktörPoäng
1 Jack BrabhamCooperCooper-Climax34
2 Tony BrooksFerrari27
3 Stirling MossR R C Walker & BRPCooper-Climax & BRM25,5
4 Phil HillFerrari20
5 Maurice TrintignantR R C WalkerCooper-Climax19
6 Bruce McLarenCooperCooper-Climax16,5
7 Dan GurneyFerrari13
8 Joakim BonnierBRM10
9 Masten GregoryCooperCooper-Climax10
10 Rodger WardLeader Cards IncWatson-Offenhauser8
11 Jim RathmannLindsey HopkinsWatson-Offenhauser6
12 Johnny ThomsonRacing AssociatesLesovsky-Offenhauser5
13 Innes IrelandLotusLotus-Climax5
14 Harry SchellBRM5
15 Tony BettenhausenJohn R WillsEpperly-Offenhauser3
16 Olivier GendebienFerrari3
17 Paul GoldsmithNorman C DemlerEpperly-Offenhauser2
18 Jean BehraFerrari2
19 Cliff AllisonFerrari2

Slutställning konstruktörer 1959

PlaceringKonstruktörPoäng
1 Cooper-Climax40
2 Ferrari32
3 BRM18
4 Watson-Offenhauser8
5 Lotus-Climax5
6 Lesovsky-Offenhauser4
7 Epperly-Offenhauser3
8 Aston Martin0
= Connaught-Alta0
= Cooper-Maserati0
= Cooper-Borgward0
= Cooper-Osca0
= Fry-Climax0
= JBW-Maserati0
= Maserati0
= Porsche0
= Tec-Mec-Maserati0
= Vanwall0
= Christensen-Offenhauser0
= Dunn-Offenhauser0
= Elder-Offenhauser0
= Phillips-Offenhauser0
= KurtisKraft-Offenhauser0
= Kuzma-Offenhauser0
= Moore-Offenhauser0
= Sutton-Offenhauser0

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af] Deltog endast i Indianapolis 1959.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Stallet deltog endast i ett F1-lopp.

Externa länkar

Säsonger

Säsonger av Formel 1-VM
1950 · 1951 · 1952 · 1953 · 1954 · 1955 · 1956 · 1957 · 1958 · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969 · 1970 · 1971 · 1972 · 1973 · 1974 · 1975 · 1976 · 1977 · 1978 · 1979 · 1980 · 1981 · 1982 · 1983 · 1984 · 1985 · 1986 · 1987 · 1988 · 1989 · 1990 · 1991 · 1992 · 1993 · 1994 · 1995 · 1996 · 1997 · 1998 · 1999 · 2000 · 2001 · 2002 · 2003 · 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024

Media som används på denna webbplats

Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
1rightarrow.png
Författare/Upphovsman: David Vignoni, Licens: LGPL
Blue single right chevron icon from the Nuvola set. This Nuvola action icon is available in SVG format at File:Nuvola single chevron right.svg.
F1 chequered flag.svg
Please do not replace the simplified code of this file with a version created with Inkscape or any other vector graphics editor