Formel 1-VM 1954
Formel 1-VM 1954 hade nio deltävlingar som kördes under perioden 17 januari-24 oktober. Här ingick Indianapolis 500-loppet 1954 som en av deltävlingarna. Förarmästerskapet vanns av argentinaren Juan Manuel Fangio i Maserati och Mercedes-Benz.
F1-regler i korthet 1954 | |
Motor | Överladdad 750 cc Sug 2 500 cc |
---|---|
Max cylindrar | Ingen begränsning |
Bilens minimivikt | Ingen begränsning |
Poängberäkning | 8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1 • Endast de fem bästa poängen från de nio loppen räknades in i förarmästerskapet. • Delad poäng gavs till förare som delade bil, oavsett vem som kört flest varv utom då en förare ansetts ha kört för kort sträcka (insufficient distance). • Förare som delade mer än en bil under ett lopp fick endast poäng för sin bästa placering. |
Vinnare
- Förare: Juan Manuel Fangio, Argentina, Maserati & Mercedes-Benz
- Konstruktör: Officiellt mästerskap började först 1958.
Grand Prix 1954
Grand Prix | Datum | Bana | Vinnande förare! Vinnande stall | Vinnande tillverkare | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Argentinas Grand Prix | 17 januari | Buenos Aires | Juan Manuel Fangio | Maserati | * | |
Indianapolis Grand Prix | 31 maj | Indianapolis | Bill Vukovich | Howard Keck Co | Kurtis Kraft-Offenhauser | * |
Belgiens Grand Prix | 20 juni | Spa-Francorchamps | Juan Manuel Fangio | Maserati | * | |
Frankrikes Grand Prix | 4 juli | Reims-Gueux | Juan Manuel Fangio | Mercedes-Benz | * | |
Storbritanniens Grand Prix | 17 juli | Silverstone | José Froilán González | Ferrari | * | |
Tysklands Grand Prix | 1 augusti | Nürburgring | Juan Manuel Fangio | Mercedes-Benz | * | |
Schweiz Grand Prix | 22 augusti | Bremgarten | Juan Manuel Fangio | Mercedes-Benz | * | |
Italiens Grand Prix | 5 september | Monza | Juan Manuel Fangio | Mercedes-Benz | * | |
Spaniens Grand Prix | 24 oktober | Pedralbes | Mike Hawthorn | Ferrari | * |
Grand Prix utanför VM 1954
Grand Prix /Race | Datum | Bana | Vinnande förare! Vinnande stall | Vinnande tillverkare | |
---|---|---|---|---|---|
Buenos Aires Grand Prix | 31 januari | Buenos Aires | Maurice Trintignant | Ecurie Rosier | Ferrari |
Syrakusas Grand Prix | 11 april | Syrakusa | Giuseppe Farina | Ferrari | |
Lavant Cup | 19 april | Goodwood | Reg Parnell | Scuderia Ambrosiana | Ferrari |
Paus Grand Prix | 19 april | Pau | Jean Behra | Gordini | |
Bordeaux' Grand Prix | 9 maj | Bordeaux | José Froilán González | Ferrari | |
International Trophy | 15 maj | Silverstone | José Froilán González | Ferrari | |
Baris Grand Prix | 22 maj | Bari | José Froilán González | Ferrari | |
Curtis Trophy | 5 juni | Snetterton | Roy Salvadori | Gilby Engineering | Maserati |
Roms Grand Prix | 6 juni | Castel Fusano | Onofre Marimón | Maserati | |
Frontières Grand Prix | 6 juni | Chimay | Prince Bira | Prince Bira | Maserati |
BARC Formula 1 Race | 7 juni | Goodwood | Reg Parnell | Scuderia Ambrosiana | Ferrari |
Cornwall MRC Formula 1 Race | 7 juni | Davidstow | John Riseley-Prichard | John Riseley-Prichard | Connaught-Lea Francis |
Crystal Palace Trophy | 9 juni | Crystal Palace | Reg Parnell | Scuderia Ambrosiana | Ferrari |
Rouen-les-Essarts Grand Prix | 11 juli | Rouen-les-Essarts | Maurice Trintignant | Ferrari | |
Caens Grand Prix | 25 juli | Caen | Maurice Trintignant | Ferrari | |
August Cup | 2 augusti | Crystal Palace | Reg Parnell | Scuderia Ambrosiana | Ferrari |
International Gold Cup | 7 augusti | Oulton Park | Stirling Moss | Maserati | |
Redex Trophy | 14 augusti | Snetterton | Reg Parnell | Scuderia Ambrosiana | Ferrari |
Pescaras Grand Prix | 15 augusti | Pescara | Luigi Musso | Maserati | |
Cadours Grand Prix | 12 september | Cadours | Jean Behra | Gordini | |
Berlins Grand Prix | 19 september | Avus | Karl Kling | Mercedes-Benz | |
Goodwood Trophy | 25 september | Goodwood | Stirling Moss | Maserati | |
Daily Telegraph Trophy | 2 oktober | Aintree | Stirling Moss | Maserati |
Stall, nummer och förare 1954
Stall/Tillverkare | Nummer | Förare |
---|---|---|
A E Dean (Kuzma-Offenhauser)[1] | 9 | Jimmy Bryan, USA |
BRM (Maserati) | 8, 17, 18, 28, 42 | Ken Wharton, Storbritannien |
Bill Whitehouse (Connaught-Francis)[2] | 22 | Bill Whitehouse, USA |
Bira (Maserati) | 6 | Ron Flockhart, Storbritannien |
6, 14, 18, 20, 46 | Prince Bira, Thailand | |
Bob Estes (Phillips-Offenhauser)[1] | 7 | Don Freeland, USA |
Bob Gerard (Cooper-Bristol) | 29 | Bob Gerard, Storbritannien |
Brown Motor Co (Schroeder-Offenhauser)[1] | 74 | Andy Linden, USA |
Bob Scott, USA | ||
Bruce Bromme (Bromme-Offenhauser)[1] | 65 | Spider Webb, USA |
Danny Kladis, USA | ||
Cars Inc (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 51 | Bill Homeier, USA |
Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 19 | Jimmy Daywalt, USA |
Ecurie Ecosse (Connaught-Francis) | 26 | Leslie Thorne, Storbritannien |
Ecurie Francorchamps (Ferrari) | 2, 30 | Jacques Swaters, Belgien |
Ecurie Richmond (Cooper-Bristol) | 30 | Eric Brandon, Storbritannien |
Ecurie Rosier (Ferrari & Maserati) | 6, 14, 20, 24, 34 | Robert Manzon, Frankrike |
15, 24, 25, 26, 36 | Louis Rosier, Frankrike | |
26 | Maurice Trintignant, Frankrike | |
Ed Walsh (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 1, 38 | Jim Rathmann, USA |
1, 45 | Sam Hanks, USA | |
Jimmy Davies, USA | ||
38 | Pat Flaherty, USA | |
45 | Art Cross, USA | |
Johnnie Parsons, USA | ||
Andy Linden, USA | ||
Emmanuel de Graffenried (Maserati) | 22 | Ottorino Volonterio, Schweiz |
22, 30 | Emmanuel de Graffenried, Schweiz | |
Emmett J Malloy (Pankratz-Offenhauser)[1] | 25 | Jimmy Reece, USA |
Eugene A Casaroll (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 16 | Marshall Teague, USA |
Jimmy Jackson, USA | ||
Tony Bettenhausen, USA | ||
16, 34 | Duane Carter, USA | |
34 | Troy Ruttman, USA | |
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 28 | Larry Crockett, USA |
Ferrari | 1, 2, 6, 9, 10, 12, 20, 32, 38 | José Froilán González, Argentina |
1, 3, 6, 10, 11, 14, 22, 38, 40 | Mike Hawthorn, Storbritannien | |
2, 4, 8, 10, 26, 30, 40 | Maurice Trintignant, Frankrike | |
4 | Piero Taruffi, Italien | |
4, 10 | Nino Farina, Italien | |
16, 24, 38 | Umberto Maglioli, Italien | |
24 | Robert Manzon, Frankrike | |
34 | Alberto Ascari, Italien | |
Francis Bardazon (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] | 17 | Bob Sweikert, USA |
Georges Berger (Gordini) | 30 | Georges Berger, Belgien |
Gilby Engineering (Maserati) | 5, 44 | Roy Salvadori, Storbritannien |
Giovanni de Riu (Maserati)[2] | 2 | Giovanni de Riu, Italien |
Gordini | 9, 10, 12, 17, 18, 24, 44, 46 | Jean Behra, Frankrike |
10, 16, 28 | Paul Frère, Belgien | |
11, 12, 18, 46 | Clemar Bucci, Argentina | |
12, 18, 19 | André Pilette, Belgien | |
14, 42 | Fred Wacker, USA | |
20 | Élie Bayol, Frankrike | |
22 | Roger Loyer, Frankrike | |
26, 48 | Jacques Pollet, Frankrike | |
Gould's Garage (Cooper-Bristol) | 28 | Horace Gould, Storbritannien |
H A Chapman (Stevens-Offenhauser)[1] | 27 | Ed Elisian, USA |
Bob Scott, USA | ||
H A Chapman (Nichels-Offenhauser)[1] | 43 | Johnny Thomson, USA |
Andy Linden, USA | ||
Bill Homeier, USA | ||
HWM-Alta | 32 | Lance Macklin, Storbritannien |
Hans Klenk (Klenk-BMW) | 22 | Theo Helfrich, Tyskland |
Harry Schell (Maserati) | 3, 15, 24, 28, 48 | Harry Schell, USA |
Hoosier Racing Team (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] | 5 | Paul Russo, USA |
Jerry Hoyt, USA | ||
Howard Keck Co (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 14 | Bill Vukovich, USA |
J C Agajanian (Kuzma-Offenhauser)[1] | 98 | Chuck Stevenson, USA |
Walt Faulkner, USA | ||
Jack B Hinkle (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 2 | Jack McGrath, USA |
Jim Robbins (Stevens-Offenhauser)[1] | 24 | Cal Niday, USA |
John Zink (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 31 | Gene Hartley, USA |
Marshall Teague, USA | ||
Jorge Daponte (Maserati) | 8, 34 | Jorge Daponte, Argentina |
Lancia | 34 | Alberto Ascari, Italien |
36 | Luigi Villoresi, Italien | |
Lee Elkins (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 73 | Mike Nazaruk, USA |
Leslie Marr (Connaught-Francis) | 23 | Leslie Marr, Storbritannien |
Maserati | 2, 26 | Juan Manuel Fangio, Argentina |
4, 6, 12, 28, 33 | Onofre Marimón, Argentina | |
6, 14, 20 | Luigi Musso, Italien | |
7, 12, 18, 28, 30, 40 | Sergio Mantovani, Italien | |
8 | Prince Bira, Thailand | |
8, 28, 32 | Stirling Moss, Storbritannien | |
10, 24, 30 | Roberto Mières, Argentina | |
10, 31, 32 | Alberto Ascari, Italien | |
14, 32, 5, 22 | Luigi Villoresi, Italien | |
16 | Paco Godia, Spanien | |
26 | Louis Rosier, Frankrike | |
34 | Harry Schell, USA | |
Mel B Wiggers (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 10 | Tony Bettenhausen, USA |
Mercedes-Benz | 1, 2, 4, 16, 18 | Juan Manuel Fangio, Argentina |
2, 4, 8, 14, 19, 20 | Karl Kling, Tyskland | |
6, 12, 20, 22 | Hans Herrmann, Tyskland | |
21 | Hermann Lang, Tyskland | |
Miklos Sperling (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] | 77 | Fred Agabashian, USA |
Moss (Maserati) | 7, 16, 22 | Stirling Moss, Storbritannien |
Motor Racers Inc (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] | 35 | Pat O'Connor, USA |
Murrell Belanger (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 99 | Jerry Hoyt, USA |
Onofre Marimón (Maserati)[2] | 36 | Carlos Menditéguy, Argentina |
Peter Schmidt (Kuzma-Offenhauser)[1] | 88 | Manny Ayulo, USA |
Peter Whitehead (Cooper-Alta) | 21 | Peter Whitehead, Storbritannien |
R J Chase (Cooper-Bristol) | 27 | Alan Brown, Storbritannien |
R N Sabourin (Pawl-Offenhauser)[1] | 12 | Rodger Ward, USA |
Eddie Johnson, USA | ||
R R C Walker (Connaught-Francis) | 24 | John Riseley-Prichard, Storbritannien |
Ray Crawford (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 32 | Ernie McCoy, USA |
Ray T Brady (Schroeder-Offenhauser)[1] | 33 | Len Duncan, USA |
George Fonder, USA | ||
Roberto Mières (Maserati) | 4, 8, 16, 24, 32 | Roberto Mières, Argentina |
Scuderia Ambrosiana (Ferrari) | 12 | Reg Parnell, Storbritannien |
Sir Jeremy Boles (Connaught-Francis)[2] | 25 | Don Beauman, Storbritannien |
South California Muffler Co (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 15 | Johnnie Parsons, USA |
T W & W T Martin (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 71 | Frank Armi, USA |
George Fonder, USA | ||
Vanwall | 10, 20, 42 | Peter Collins, Storbritannien |
Slutställning förare 1954
Placering | Förare! Stall | Konstruktör | Poäng | |
---|---|---|---|---|
1 | Juan Manuel Fangio | Maserati & Mercedes-Benz | 42 | |
2 | José Froilán González | Ferrari | 25,14 | |
3 | Mike Hawthorn | Ferrari | 24,64 | |
4 | Maurice Trintignant | Ecurie Rosier & Ferrari | Ferrari | 17 |
5 | Karl Kling | Mercedes-Benz | 12 | |
6 | Bill Vukovich | Howard Keck Co | Kurtis Kraft-Offenhauser | 8 |
7 | Hans Herrmann | Mercedes-Benz | 8 | |
8 | Nino Farina | Ferrari | 6 | |
9 | Luigi Musso | Maserati | 6 | |
10 | Jimmy Bryan | A E Dean | Kuzma-Offenhauser | 6 |
11 | Roberto Mières | Maserati | 6 | |
12 | Jack McGrath | Jack B Hinkle | Kurtis Kraft-Offenhauser | 5 |
13 | Onofre Marimón | Maserati | 4,14 | |
14 | Stirling Moss | Maserati | 4,14 | |
15 | Robert Manzon | Ecurie Rosier | Ferrari | 4 |
16 | Sergio Mantovani | Maserati | 4 | |
17 | Prince Bira | Bira | Maserati | 3 |
18 | Umberto Maglioli | Ferrari | 2 | |
19 | André Pilette | Gordini | 2 | |
20 | Luigi Villoresi | Maserati | 2 | |
21 | Mike Nazaruk | Lee Elkins | Kurtis Kraft-Offenhauser | 2 |
22 | Élie Bayol | Gordini | 2 | |
23 | Troy Ruttman | Eugene A Casaroll | Kurtis Kraft-Offenhauser | 1,5 |
24 | Duane Carter | Eugene A Casaroll | Kurtis Kraft-Offenhauser | 1,5 |
25 | Alberto Ascari | Maserati & Lancia | 1,14 | |
26 | Jean Behra | Gordini | 0,14 |
Inofficiell slutställning konstruktörer 1954
Endast de fem bästa poängen från de nio loppen för den första bilen räknade.
Placering | Konstruktör | Poäng |
---|---|---|
1 | Mercedes-Benz | 36 |
2 | Ferrari | 34 |
3 | Maserati | 29 |
4 | Gordini | 4 |
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1954.
Säsonger
|
Media som används på denna webbplats
Please do not replace the simplified code of this file with a version created with Inkscape or any other vector graphics editor
Författare/Upphovsman: David Vignoni, Licens: LGPL
Blue single right chevron icon from the Nuvola set. This Nuvola action icon is available in SVG format at File:Nuvola single chevron right.svg.
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)