Formel 1-VM 1953
Formel 1-VM 1953 hade nio deltävlingar som kördes under perioden 18 januari-13 september. Här ingick Indianapolis 500-loppet 1953 som en av deltävlingarna. Förarmästerskapet vanns av italienaren Alberto Ascari i Ferrari.
F1-regler i korthet 1953 | |
Motor | Överladdad 500 cc Sug 2 000 cc |
---|---|
Max cylindrar | Ingen begränsning |
Bilens minimivikt | Ingen begränsning |
Poängberäkning | 8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1 • Endast de fyra bästa poängen från de nio loppen räknades in i förarmästerskapet. • Delad poäng gavs till förare som delade bil, oavsett vem som kört flest varv. |
Vinnare
- Förare: Alberto Ascari, Italien, Ferrari
- Konstruktör: Officiellt mästerskap började först 1958.
Grand Prix 1953
Grand Prix | Datum | Bana | Vinnande förare! Vinnande stall | Vinnande tillverkare | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Argentinas Grand Prix | 18 januari | Buenos Aires | Alberto Ascari | Ferrari | * | |
Indianapolis Grand Prix | 30 maj | Indianapolis | Bill Vukovich | Howard Keck Co | Kurtis Kraft-Offenhauser | * |
Nederländernas Grand Prix | 7 juni | Zandvoort | Alberto Ascari | Ferrari | * | |
Belgiens Grand Prix | 21 juni | Spa-Francorchamps | Alberto Ascari | Ferrari | * | |
Frankrikes Grand Prix | 5 juli | Reims-Gueux | Mike Hawthorn | Ferrari | * | |
Storbritanniens Grand Prix | 18 juli | Silverstone | Alberto Ascari | Ferrari | * | |
Tysklands Grand Prix | 2 augusti | Nürburgring | Nino Farina | Ferrari | * | |
Schweiz Grand Prix | 23 augusti | Bremgarten | Alberto Ascari | Ferrari | * | |
Italiens Grand Prix | 13 september | Monza | Juan Manuel Fangio | Maserati | * |
Grand Prix utanför VM 1953
Grand Prix /Race | Datum | Bana | Vinnande förare! Vinnande stall | Vinnande tillverkare | |
---|---|---|---|---|---|
Buenos Aires Grand Prix | 1 februari | Buenos Aires | Giuseppe Farina | Ferrari | |
Syrakusas Grand Prix | 22 mars | Syrakusa | Emmanuel de Graffenried | Enrico Platé | Maserati |
Paus Grand Prix | 6 april | Pau | Alberto Ascari | Ferrari | |
Lavant Cup | 6 april | Goodwood | Emmanuel de Graffenried | Emmanuel de Graffenried | Maserati |
Glover Throphy | 6 april | Goodwood | Ken Wharton | BRM | |
Bordeaux' Grand Prix | 3 maj | Bordeaux | Alberto Ascari | Ferrari | |
Daily Express International Trophy | 9 maj | Silverstone | Mike Hawthorn | Ferrari | |
Neapels Grand Prix | 10 maj | Posillipo | Giuseppe Farina | Ferrari | |
Ulster Trophy | 16 maj | Dundrod | Mike Hawthorn | Ferrari | |
Frontières Grand Prix | 24 maj | Chimay | Maurice Trintignant | Gordini | |
Coronation Trophy | 25 maj | Crystal Palace | Tony Rolt | R R C Walker Racing Team | Connaught-Lea Francis |
Snetterton Coronation Trophy | 30 maj | Snetterton | Tony Rolt | R R C Walker Racing Team | Connaught-Lea Francis |
Albis Grand Prix | 31 maj | Albi | Louis Rosier | Ecurie Rosier | Ferrari |
Eifelrennen | 31 maj | Nürburgring | Emmanuel de Graffenried | Emmanuel de Graffenried | Maserati |
Rouen-les-Essarts Grand Prix | 28 juni | Rouen-les-Essarts | Giuseppe Farina | Ferrari | |
Crystal Palace Trophy | 11 juli | Crystal Palace | Tony Rolt | R R C Walker Racing Team | Connaught-Lea Francis |
Avusrennen | 12 juli | Avus | Jacques Swaters | Ecurie Francorchamps | Ferrari |
United States Air Force Trophy | 25 juli | Snetterton | Tony Rolt | R R C Walker Racing Team | Connaught-Lea Francis |
Circuit du Lac | 26 juli | Aix-les-Bains | Élie Bayol | Élie Bayol | OSCA |
Bristol F2 Race | 3 augusti | Thruxton | Tony Rolt | R R C Walker Racing Team | Connaught-Lea Francis |
Mid-Chesire F2 Race | 8 augusti | Oulton Park | Tony Rolt | R R C Walker Racing Team | Connaught-Lea Francis |
Sables d'Olonnes Grand Prix | 9 augusti | Sables d'Olonnes | Louis Rosier | Ecurie Rosier | Ferrari |
Newcastle Journal Trophy | 15 augusti | Charterhall | Ken Wharton | Ken Wharton | Cooper-Bristol |
Cadours Grand Prix | 30 augusti | Cadours | Maurice Trintignant | Gordini | |
Redex Trophy | 12 september | Snetterton | Eric Thompson | R R C Walker Racing Team | Connaught-Lea Francis |
London Trophy | 19 september | Crystal Palace | Stirling Moss | Cooper | Cooper-Alta |
Modenas Grand Prix | 20 september | Modena | Juan Manuel Fangio | Maserati | |
Madgwick Cup | 28 september | Goodwood | Roy Salvadori | Connaught | Connaught-Lea Francis |
Joe Fry Memorial Trophy | 2 oktober | Castle Combe | Bob Gerard | Bob Gerard | Cooper-Bristol |
Curtis Trophy | 17 oktober | Snetterton | Bob Gerard | Bob Sorenson | Cooper-Bristol |
Stall, nummer och förare 1953
Stall/Tillverkare | Nummer | Förare |
---|---|---|
3-L Racing Team (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] | 62 | Spider Webb, USA |
Johnny Thomson, USA | ||
Jackie Holmes, USA | ||
A E Dean (Kuzma-Offenhauser)[1] | 51 | Bob Sweikert, USA |
Arthur Legat (Veritas) | 36 | Arthur Legat, Belgien |
Atlantic Stable (Cooper-Alta)[2] | 20 | Peter Whitehead, Storbritannien |
Autosport Team Wolfgang Seidel (Veritas) | 22 | Wolfgang Seidel, Tyskland |
Bessie Lee Paoli (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 16 | Art Cross, USA |
Bob Estes (Watson-Offenhauser)[1] | 38 | Don Freeland, USA |
Bob Gerard (Cooper-Bristol) | 17, 38 | Bob Gerard, Storbritannien |
Bruce Bromme (Bromme-Offenhauser)[1] | 29 | Bob Scott, USA |
Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 48 | Jimmy Daywalt, USA |
Connaught-Francis | 10, 14, 42 | Prince Bira, Thailand |
11, 16, 24, 28 | Kenneth McAlpine, Storbritannien | |
12, 15, 22 26, 50 | Roy Salvadori, Storbritannien | |
20 | Jack Fairman, Storbritannien | |
34 | Stirling Moss, Storbritannien | |
Cooper (Cooper-Alta & Cooper-Bristol) | 19, 28, 36 | Stirling Moss, Storbritannien |
20 | Alan Brown, Storbritannien | |
22 | John Barber, Storbritannien | |
24 | Adolfo Schwelm Cruz, Argentina | |
Ecurie Belge (Connaught-Francis) | 12, 26 30, 48 | Johnny Claes, Belgien |
40 | André Pilette, Belgien | |
Ecurie Ecosse (Connaught-Francis) | 15 | Ian Stewart, Storbritannien |
Ecurie Ecosse (Cooper-Bristol) | 18 | Jimmy Stewart, Storbritannien |
Ecurie Espadon (Ferrari) | 34 | Kurt Adolff, Tyskland |
38 | Peter Hirt, Schweiz | |
40 | Max de Terra, Schweiz | |
Ecurie Francorchamps (Ferrari) | 2, 18, 42 | Jacques Swaters, Belgien |
44 | Charles de Tornaco, Belgien | |
Ecurie Rosier (Ferrari) | 9, 10, 20, 32, 44, 64 | Louis Rosier, Frankrike |
Ed Walsh (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 3 | Sam Hanks, USA |
Duane Carter, USA | ||
Élie Bayol (Osca) | 22, 34 | Élie Bayol, Frankrike |
Emmanuel de Graffenried (Maserati) | 17, 30, 31, 42, 46, 58 | Emmanuel de Graffenried, Schweiz |
EMW-BMW | 35 | Edgar Barth, Tyskland |
Enrico Platé (Maserati) | 18 | Emmanuel de Graffenried, Schweiz |
Equipe Anglaise (Cooper-Bristol) | 38, 46 | Alan Brown, Storbritannien |
39 | Helmut Glöckler, Tyskland | |
Ernest L Ruiz (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 2 | Jim Rathmann, USA |
Eddie Johnson, USA | ||
Erwin Bauer (Veritas) | 32 | Erwin Bauer, Tyskland |
Escuderia Bandeirantes (Maserati) | 4 | Chico Landi, Brasilien |
Eugene A Casaroll (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 23 | Walt Faulkner, USA |
Johnny Mantz, USA | ||
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 7 | Paul Russo, USA |
41 | Gene Hartley, USA | |
Ferrari | 1, 2, 4, 5, 10, 46 | Alberto Ascari, Italien |
1, 2, 4, 7, 8, 12, 14, 28 | Luigi Villoresi, Italien | |
2, 6, 12, 14, 24 | Nino Farina, Italien | |
3, 8, 14, 16, 26 | Mike Hawthorn, Storbritannien | |
10 | Umberto Maglioli, Italien | |
12 | Piero Carini, Italien | |
Georges Berger (Simca-Gordini-Gordini) | 34 | Georges Berger, Belgien |
Gordini | 2, 9, 6, 16, 30 | Jean Behra, Frankrike |
4, 8, 10,18, 24, 28, 29, 36 | Maurice Trintignant, Frankrike | |
6, 11, 20, 28, 38 | Harry Schell, USA | |
8, 22, 40 | Roberto Mières, Argentina | |
26 | Robert Manzon, Frankrike | |
32 | Carlos Menditéguy, Argentina | |
34 | Pablo Birger, Argentina | |
38, 40, 44 | Fred Wacker, USA | |
Grancor Auto Specialists (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 59 | Fred Agabashian, USA |
Paul Russo, USA | ||
Greifzu (Reif-BMW) | 36 | Rudolf Krause, Tyskland |
H A Chapman (Stevens-Offenhauser)[1] | 12 | Ernie McCoy, USA |
HMW-Alta | 1, 14, 16, 22, 26, 38 | Lance Macklin, Storbritannien |
2, 26, 28, 36 | Peter Collins, Storbritannien | |
3 | Duncan Hamilton, Storbritannien | |
4 | Jack Fairman, Storbritannien | |
14, 24 | Paul Frère, Belgien | |
16, 30 | Yves Giraud-Cabantous, Frankrike | |
18 | Albert Scherrer, Schweiz | |
John Fitch, USA | ||
Hans Herrmann (Veritas) | 31 | Hans Herrmann, Tyskland |
Hans Stuck (AFM-Bristol) | 21, 48 | Hans Stuck, Österrike |
Hart Fullerton (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 22 | Marshall Teague, USA |
Heck-BMW | 37 | Ernst Klodwig, Tyskland |
Helmut Niedermayr (AFM-BMW) | 28 | Theo Fitzau, Tyskland |
Howard Keck Co (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 14 | Bill Vukovich, USA |
J C Agajanian (Kuzma-Offenhauser)[1] | 97, 98 | Chuck Stevenson, USA |
98 | Tony Bettenhausen, USA | |
Gene Hartley, USA | ||
J S Belond (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] | 21 | Johnnie Parsons, USA |
Jack B Hinkle (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 5 | Jack McGrath, USA |
Jean Marcenac (Kurtis Kraft-Novi)[1] | 9 | Duke Nalon, USA |
John L McDaniel (Schroeder-Offenhauser)[1] | 8 | Jimmy Bryan, USA |
John Zink (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 55 | Jerry Hoyt, USA |
Chuck Stevenson, USA | ||
Andy Linden, USA | ||
Karl-Günther Bechem (AFM-BMW) | 41 | Karl-Günther Bechem, Tyskland |
Ken Wharton (Cooper-Bristol) | 16, 20, 30, 32, 40 | Ken Wharton, Storbritannien |
Lee Elkins (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 73 | Carl Scarborough, USA |
Bob Scott, USA | ||
Lee Elkins (Turner-Offenhauser) | 83 | Mike Nazaruk, USA |
Louis Chiron (Osca) | 12, 27, 32 | Louis Chiron, Monaco |
M A Walker (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 92 | Rodger Ward, USA |
Andy Linden, USA | ||
Duke Dinsmore, USA | ||
Maserati | 2, 4, 5, 6, 12, 18, 23, 30, 32, 50 | Juan Manuel Fangio, Argentina |
2, 4, 6, 14, 16, 20, 24 | José Froilán González, Argentina | |
6 | Johnny Claes, Belgien | |
6, 7, 16, 24, 25, 30, 32, 52 | Felice Bonetto, Italien | |
8 | Oscar Gálvez, Argentina | |
8, 22, 26, 28, 36, 54 | Onofre Marimón, Argentina | |
34 | Hermann Lang, Tyskland | |
56 | Sergio Mantovani, Italien | |
Luigi Musso, Italien | ||
Milano (Maserati) | 42 | Chico Landi, Brasilien |
44 | Prince Bira, Thailand | |
Murrell Belanger (Lesovsky-Offenhauser)[1] | 4 | Duane Carter, USA |
Murrell Belanger (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 99 | Cal Niday, USA |
Osca | 34 | Élie Bayol, Frankrike |
Oswald Karch (Veritas) | 26 | Oswald Karch, Tyskland |
Pat Clancy (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 53 | Jimmy Davies, USA |
Peter Schmidt (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 77 | Pat Flaherty, USA |
Peter Schmidt (Kuzma-Offenhauser)[1] | 88 | Manny Ayulo, USA |
R J Chase (Cooper-Bristol) | 19 | Alan Brown, Storbritannien |
R N Sabourin (Del Roy-Offenhauser[1] | 56 | Johnny Thomson, USA |
R R C Walker (Connaught-Francis) | 14 | Tony Rolt, Storbritannien |
Ray Crawford (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] | 49 | Bill Holland, USA |
Jim Rathmann, USA | ||
Rodney Nuckey (Cooper-Bristol) | 40 | Rodney Nuckey, Storbritannien |
Rotary Engineering Corp (Stevens-Offenhauser)[1] | 32 | Andy Linden, USA |
Theo Helfrich (Veritas) | 24 | Theo Helfrich, Tyskland |
Tony Crook (Cooper-Bristol) | 22 | Tony Crook, Storbritannien |
Veritas | 30 | Ernst Loof, Tyskland |
Willi Heeks (Veritas) | 23 | Willi Heeks, Tyskland |
Slutställning förare 1953
Placering | Förare! Stall | Konstruktör | Poäng | |
---|---|---|---|---|
1 | Alberto Ascari | Ferrari | 34,5 | |
2 | Juan Manuel Fangio | Maserati | 28 | |
3 | Nino Farina | Ferrari | 26 | |
4 | Mike Hawthorn | Ferrari | 19 | |
5 | Luigi Villoresi | Ferrari | 17 | |
6 | José Froilán González | Maserati | 13,5 | |
7 | Bill Vukovich | Howard Keck Co | Kurtis Kraft-Offenhauser | 9 |
8 | Emmanuel de Graffenried | Enrico Platé & Emmanuel de Graffenried | Maserati | 7 |
9 | Felice Bonetto | Maserati | 6,5 | |
10 | Art Cross | Bessie Lee Paoli | Kurtis Kraft-Offenhauser | 6 |
11 | Onofre Marimón | Maserati | 4 | |
12 | Maurice Trintignant | Gordini | 4 | |
13 | Sam Hanks | Ed Walsh | Kurtis Kraft-Offenhauser | 2 |
14 | Duane Carter | Ed Walsh | Kurtis Kraft-Offenhauser | 2 |
15 | Oscar Gálvez | Maserati | 2 | |
16 | Jack McGrath | Jack B Hinkle | Kurtis Kraft-Offenhauser | 2 |
17 | Hermann Lang | Maserati | 2 | |
18 | Fred Agabashian | Grancor Auto Specialists | Kurtis Kraft-Offenhauser | 1,5 |
19 | Paul Russo | Grancor Auto Specialists | Kurtis Kraft-Offenhauser | 1,5 |
Inofficiell slutställning konstruktörer 1953
Endast de fyra bästa poängen från de nio loppen för den första bilen räknade.
Placering | Konstruktör | Poäng |
---|---|---|
1 | Ferrari | 32 |
2 | Maserati | 26 |
3 | Gordini | 4 |
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1953.
Säsonger
|
Media som används på denna webbplats
Please do not replace the simplified code of this file with a version created with Inkscape or any other vector graphics editor
Författare/Upphovsman: David Vignoni, Licens: LGPL
Blue single right chevron icon from the Nuvola set. This Nuvola action icon is available in SVG format at File:Nuvola single chevron right.svg.
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.