Formel 1-VM 1950

Formel 1-VM 1950 hade sju deltävlingar som kördes under perioden 13 maj-3 september. Detta var den första säsongen man körde VM i formel 1 och det första loppet, Race #1, kördes på Silverstone i Storbritannien. Indianapolis 500-loppet 1950 ingick som en av deltävlingarna i mästerskapet. Förarmästerskapet vanns av italienaren Nino Farina i Alfa Romeo.


F1-regler i korthet 1950
MotorÖverladdad 1 500 cc
Sug 4 500 cc
Max cylindrarIngen begränsning
Bilens minimiviktIngen begränsning
Poängberäkning8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1.
• Endast de fyra bästa poängen från de sju loppen räknades in i förarmästerskapet.
• Delad poäng gavs till förare som delade bil, oavsett vem som kört flest varv.

Vinnare

Grand Prix 1950

Grand PrixDatumBanaVinnande förare! Vinnande stallVinnande tillverkare
Storbritanniens Grand Prix13 majSilverstone Nino FarinaAlfa Romeo*
Monacos Grand Prix21 majMonte Carlo Juan Manuel FangioAlfa Romeo*
Indianapolis Grand Prix30 majIndianapolis Johnnie ParsonsKurtis Kraft IncKurtis Kraft-Offenhauser*
Schweiz Grand Prix4 juniBremgarten Nino FarinaAlfa Romeo*
Belgiens Grand Prix18 juniSpa-Francorchamps Juan Manuel FangioAlfa Romeo*
Frankrikes Grand Prix2 juliReims-Gueux Juan Manuel FangioAlfa Romeo*
Italiens Grand Prix3 septemberMonza Nino FarinaAlfa Romeo*

Grand Prix utanför VM 1950

Grand Prix /RaceDatumBanaVinnande förare! Vinnande stallVinnande tillverkare
Richmond Trophy10 aprilGoodwood Reg ParnellScuderia AmbrosianaMaserati
Paus Grand Prix10 aprilPau Juan Manuel FangioScuderia Achille VarziMaserati
San Remos Grand Prix16 aprilSan Remo Juan Manuel FangioAlfa Romeo
Paris Grand Prix30 aprilMontlhéry Georges GrignardGeorges GrignardTalbot-Lago-Talbot
British Empire Trophy15 juniDouglas Bob GerardBob GerardERA
Baris Grand Prix9 juliBari Giuseppe FarinaAlfa Romeo
Jersey Road Race13 juliSaint-Helier Peter WhiteheadPeter WhiteheadFerrari
Albis Grand Prix16 juliAlbi Louis RosierEcurie RosierTalbot-Lago-Talbot
Nederländernas Grand Prix23 juliZandvoort Louis RosierTalbot-LagoTalbot-Lago-Talbot
Nationernas Grand Prix30 juliGenève Juan Manuel FangioAlfa Romeo
Ulster Trophy12 augustiDundrod Peter WhiteheadPeter WhiteheadFerrari
Pescaras Grand Prix15 augustPescara Juan Manuel FangioAlfa Romeo
BRDC International Trophy26 augustSilverstone Giuseppe FarinaAlfa Romeo
Goodwood Trophy30 septemberGoodwood Reg ParnellBRM
Penya Rhins Grand Prix19 oktoberPedralbes Alberto AscariFerrari

Stall, nummer och förare 1950

Stall/TillverkareNummerFörare
A J Watson (Watson-Offenhauser)[1][2]45 Dick Rathmann, USA
Alfa Romeo1, 6, 10, 14, 18, 34, 60 Juan Manuel Fangio, Argentina
2, 8, 10, 16, 32 Nino Farina, Italien
3, 4, 12, 36 Luigi Fagioli, Italien
4 Reg Parnell, Storbritannien
46 Consalvo Sanesi, Italien
60 Piero Taruffi, Italien
Antonio Branca (Maserati)30 Antonio Branca, Schweiz
Bob Gerard (ERA)12, 26 Bob Gerard, Storbritannien
Bowes Racing Inc (Lesovsky-Offenhauser)[1][2]55 Troy Ruttman, USA
Carl Marchese (Marchese-Offenhauser)[1]2 Myron Fohr, USA
Charles Pozzi (Talbot-Lago-Talbot)[2]26 Charles Pozzi, Frankrike
Louis Rosier, Frankrike
Charles Pritchard (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2]4 Walt Brown, USA
15 Mack Hellings, USA
Clemente Biondetti (Ferrari-Jaguar)[2]- Clemente Biondetti, Italien
Cummins Engine Co (Kurtis Kraft-Cummins)[1]61 Jimmy Jackson, USA
Cuth Harrison (ERA)11, 24, 32 Cuth Harrison, Storbritannien
Ecurie Belge (Talbot-Lago-Talbot)2, 4, 6, 18, 24, 42 Johnny Claes, Belgien
Ecurie Bleue (Talbot-Lago-Talbot)44 Harry Schell, USA
101 Louis Rosier, Frankrike
Ecurie Lutetia (Talbot-Lago-Talbot)[2]20 Eugène Chaboud, Frankrike
Ecurie Rosier (Talbot-Lago-Talbot)16, 58 Louis Rosier, Frankrike
64 Henri Louveau, Frankrike
Enrico Platé (Maserati)20, 32, 38, 52 Emmanuel de Graffenried, Schweiz
21, 50, 30 Prince Bira, Thailand
Ervin Wolfe (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2]17 Joie Chitwood, USA
Tony Bettenhausen, USA
Ferrari2, 22, 38 Luigi Villoresi, Italien
4, 16, 18, 40, 48 Alberto Ascari, Italien
20, 42 Raymond Sommer, Frankrike
48 Dorino Serafini, Italien
Geoffrey Crossley (Alta)24, 26 Geoff Crossley, Storbritannien
Gordini (Simca-Gordini)10, 44 Robert Manzon, Frankrike
12, 42 Maurice Trintignant, Frankrike
Grancor Auto Specialists (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]59 Pat Flaherty, USA
Guy Mairesse (Talbot-Lago-Talbot)[2]40 Guy Mairesse, Frankrike
Horschell Racing Corporation (Cooper-JAP)[2]8 Harry Schell, USA
Howard Keck Co (Deidt-Offenhauser)[1]31 Mauri Rose, USA
Indianapolis Race Cars Inc (Maserati-Offenhauser)[1][2]12 Henry Banks, USA
Fred Agabashian, USA
J C Agajanian (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]98 Walt Faulkner, USA
Jack B Hinkle (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]49 Jack McGrath, USA
Joe Fry (Maserati)[2]10 Joe Fry, Storbritannien
Brian Shawe-Taylor, Storbritannien
Joe Kelly (Alta)23 Joe Kelly, Irland
Joe Langley (Langley-Offenhauser)[1][2]75 Gene Hartley, USA
John Lorenz (Wetteroth-Offenhauser)[1][2]76 Jim Rathmann, USA
Kurtis Kraft Inc (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]1 Johnnie Parsons, USA
28 Fred Agabashian, USA
Ludson D Morris (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]81 Jerry Hoyt, USA
Lou Moore (Deidt-Offenhauser)[1]3 Bill Holland, USA
14 Tony Bettenhausen, USA
Lou Moore (Lesovsky-Offenhauser)[1]5 George Connor, USA
Lou Moore (Moore-Offenhauser)[1]8 Lee Wallard, USA
Louis Rassey (Snowberger-Offenhauser)[1]67 Bill Schindler, USA
M A Walker (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]54 Cecil Green, USA
M Pete Wales (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1]62 Johnny McDowell, USA
Maserati4, 28, 44 Franco Rol, Italien
6, 19, 26, 30, 48 Louis Chiron, Monaco
Milano (Maserati & Maserati-Milano)34, 40, 52 Felice Bonetto, Italien
62 Franco Comotti, Italien
Milt Marion (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2]23 Sam Hanks, USA
Murrell Belanger (Stevens-Offenhauser)[1]18 Duane Carter, USA
Norm Olson (Olson-Offenhauser)[1][2]77 Jackie Holmes, USA
Pat Clancy (Ewing-Offenhauser)[1]22 Jimmy Davies, USA
Paul Pietsch (Maserati)[2]28 Paul Pietsch, Tyskland
Paul Russo & Ray Nichels (Nichels-Offenhauser)[1][2]7 Paul Russo, USA
Peter Walker (ERA)[2]9 Peter Walker, Storbritannien
Tony Rolt, Storbritannien
Peter Whitehead (Ferrari)8, 14, 28 Peter Whitehead, Storbritannien
Philippe Étancelin (Talbot-Lago-Talbot)14, 16, 24, 42 Philippe Étancelin, Frankrike
16 Eugène Chaboud, Frankrike
Pierre Levegh (Talbot-Lago-Talbot)56 Pierre Levegh, Frankrike
R A Cott (Maserati-Offenhauser)[1][2]21 Spider Webb, USA
Raymond Sommer (Talbot-Lago-Talbot)6, 12 Raymond Sommer, Frankrike
Richard L Palmer (Adams-Offenhauser)[1][2]24 Bayliss Levrett, USA
Bill Cantrell, USA
Sampson Manufacturing Co (Rae-Offenhauser)[1][2]27Walt Ader, USA
Scuderia Achille Varzi (Maserati)2 Nello Pagani, Italien
2, 36 José Froilán González, Argentina
4 Alfredo Piàn, Argentina
40 Antonio Branca, Schweiz
Scuderia Ambrosiana (Maserati)5, 50 David Murray, Storbritannien
6, 34 David Hampshire, Storbritannien
32 Reg Parnell, Storbritannien
Talbot-Lago-Talbot6, 14, 18 Yves Giraud-Cabantous, Frankrike
8, 17 Eugène Martin, Frankrike
10, 14, 15, 20 Louis Rosier, Frankrike
12 Raymond Sommer, Frankrike
16 Philippe Étancelin, Frankrike
22 Pierre Levegh, Frankrike
TASO Mathieson (ERA)[2]8 Leslie Johnson, Storbritannien
Verlin Brown (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2]69 Duke Dinsmore, USA

Slutställning förare 1950

PlaceringFörare! StallKonstruktörPoäng
1 Nino FarinaAlfa Romeo30
2 Juan Manuel FangioAlfa Romeo27
3 Luigi FagioliAlfa Romeo24
4 Louis RosierTalbot-Lago & Ecurie RosierTalbot-Lago-Talbot13
5 Alberto AscariFerrari11
6 Johnnie ParsonsKurtis Kraft IncKurtis Kraft-Offenhauser9
7 Bill HollandLou MooreDeidt-Offenhauser6
8 Prince BiraEnrico PlateMaserati5
9 Peter WhiteheadPeter WhiteheadFerrari4
10 Louis ChironMaserati4
11 Reg ParnellAlfa Romeo4
12 Mauri RoseHoward Keck CoDeidt-Offenhauser4
13 Dorino SerafiniFerrari3
14 Yves Giraud CabantousTalbot-LagoTalbot-Lago-Talbot3
15 Raymond SommerFerrari3
16 Robert ManzonGordiniSimca-Gordini3
17 Cecil GreenM A WalkerKurtis Kraft-Offenhauser3
18 Philippe ÉtancelinPhilippe ÉtancelinTalbot-Lago-Talbot3
19 Felice BonettoMilanoMaserati2
20 Joie ChitwoodErvin WolfeKurtis Kraft-Offenhauser1
21 Tony BettenhausenLou MooreDeidt-Offenhauser1
22 Eugène ChaboudPhilippe ÉtancelinTalbot-Lago-Talbot1

Inofficiell slutställning konstruktörer 1950

Endast de fyra bästa poängen från de sju loppen för den första bilen räknade.

PlaceringKonstruktörPoäng
1 Alfa Romeo32
2 Ferrari18
3 Talbot-Lago-Talbot14
4 Maserati7
5 Simca-Gordini3

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad] Deltog endast Indianapolis 1950.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Stallet deltog endast i ett F1-lopp.

Externa länkar

Säsonger

Media som används på denna webbplats

Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Spain (1945–1977).svg
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)
1rightarrow.png
Författare/Upphovsman: David Vignoni, Licens: LGPL
Blue single right chevron icon from the Nuvola set. This Nuvola action icon is available in SVG format at File:Nuvola single chevron right.svg.
Ulster banner.svg
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
F1 chequered flag.svg
Please do not replace the simplified code of this file with a version created with Inkscape or any other vector graphics editor