Folkomröstningen om försäljning av Danska Västindien

Folkomröstningen om försäljning av Danska Västindien
Danska Västindiens läge
Plats	Danmark
Resultat Röster Andel Ja 283 670 64,20 % Nej 158 157 35,80 % Giltiga röster 441 827 98,38 % Ogiltiga eller blanka röster 7 267 1,62 % Totalt antal röster 449 094 100,00 % Registrerade väljare/Valdeltagande 1 200 000 37,42 %

Folkomröstningen om försäljning av Danska västindien hölls 14 december 1916. Det var den första rådgivande folkomröstningen som hölls i Danmark.^[1] I omröstningen röstade 283 670 (64,2 %) för försäljning, medan 158 157 (35,8 %) röstade mot. Som en följd av detta såldes öarna till USA. Överlåtelsen skedde 1 april 1917 och öarna bytte namn till Amerikanska Jungfruöarna.

Redan 1902 hade det funnits planer på att sälja öarna till USA för fem miljoner dollar. Förhandlingarna hade då gått i stöpet på grund av att den danska högern var motståndare till försäljningen.

Förhandlingar hade under första världskriget i hemlighet förts mellan USA:s och Danmarks regering om att Danmark skulle sälja sin västindiska öar. Det var svårt att hålla kontakten med öarna under kriget, och Danmark var övertygade om att USA skulle besätta öarna, i synnerhet om Danmark blev invaderat. När förhandlingarna blev kända under sommaren 1916 medförde detta omfattande protester. Därför beslutade partierna 30 september 1916 tillsammans att utlysa en vägledande folkomröstning. Priset var 25 miljoner dollar i guld, vilket motsvarar 2,4 miljarder danska kronor i 2014 års pengavärde. Befolkningen på öarna hade inte rösträtt, men två inofficilla omröstningar genomfördes av David Hamilton Jackson. Han var journalist och lokal ledare för arbetarrörelsen på öarna, och han stödde försäljning. I de båda omröstningarna röstade 4 027 för försäljning och 7 emot.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Folkeafstemningen om salg af Dansk Vestindien, 29 januari 2020.

• Benito Scocozza och Grethe Jensen (2005). Politikens etbinds - Danmarks historie. Viborg: Politikens förlag. ISBN 978-87-567-7339-3 

Val och folkomröstningar i Danmark Folketingsval i Danmark 1849 • 1852 • 1853 (februari) • 1853 (maj) • 1854 • 1855 • 1856 • 1858 • 1861 • 1864 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1869 • 1872 • 1873 • 1876 • 1879 • 1881 (maj) • 1881 (juli) • 1884 • 1887 • 1890 • 1892 • 1895 • 1898 • 1901 • 1903 • 1906 • 1909 • 1910 • 1913 • 1915 • 1918 • 1920 (april) • 1920 (juli) • 1920 (september) • 1924 • 1926 • 1929 • 1932 • 1935 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1950 • 1953 (april) • 1953 (september) • 1957 • 1960 • 1964 • 1966 • 1968 • 1971 • 1973 • 1975 • 1977 • 1979 • 1981 • 1984 • 1987 • 1988 • 1990 • 1994 • 1998 • 2001 • 2005 • 2007 • 2011 • 2015 • 2019 • 2022 Landstingsvalen 1849 • 1853 • 1855 • 1859 • 1863 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1870 • 1874 • 1878 • 1882 • 1886 • 1890 • 1894 • 1898 • 1902 • 1906 • 1910 • 1914 • 1915 • 1918 • 1920 (augusti) • 1920 (oktober) • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1951 • 1953 Europaparlamentsval 1979 • 1984 • 1989 • 1994 • 1999 • 2004 • 2009 • 2014 • 2019 Lokalval 2005 • 2009 • 2013 • 2017 Andra val Valet till konstituerande församlingen 1848 • Riksrådfolketingsvalet 1864 • 1865 Folkomröstningar Danska Västindien 1916 • 1920 • Grundlagen 1939 • Grundlagen och rösträttsåldern 1953 • Rösträttsåldern 1961 • Rösträttsåldern 1963 • Rösträttsåldern 1969 • Rösträttsåldern 1971 • EG-medlemskap 1972 • Rösträttsåldern 1978 • Europeiska enhetsakten 1986 • Maastrichtfördraget 1992 • Edinburghavtalet 1993 • Amsterdamfördraget 1998 • Euro 2000 • Tronföljden 2009 • Europeiska patentdomstolen 2014 • Rättsundantaget 2015 • Försvarsundantaget 2022 • Se även: Färöarna • Grönland