Folkhögskola

Folkhögskola är en nordisk skolform för vuxenutbildning, ibland med internat. Den danske prästen, politikern och folkbildaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig betraktas som folkhögskolans fader.

Historia

Grundaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig.
Folkhögskolan i Rødding.

Grundtvigs mål var att ge bönder och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet", som han kallade det. Idén slog igenom på 1830-talet och den första folkhögskolan grundades 1844 i Rødding i Danmark.[1] Folkhögskolan skulle enligt Grundtvig fylla de ungas sinnen med föresatser att göra sina kunskaper fruktbringande ute i livet, uppfostra dem till goda och sunda människor, till dugande medborgare. Folkhögskolans mål var att ge en undervisning som inte drog allmogens söner och döttrar från kroppsarbetet utan återgav dem åt detta med stärkt håg för deras livsvärv och ökad förmåga att utföra det. Endast av "vakna människor" kan man göra duktiga jordbrukare, ansåg Grundtvig.[2]

Danmark

Det var särskilt efter dansk-tyska kriget med Preussen som folkhögskoletanken tog fart i Danmark. Förlusterna utåt manade Danmarks folk att samla alla sina krafter till inre motvikt. De rikast begåvade och högst bildade män lämnade ämbetsmannabanan, där de hade lysande utsikter till befordringar, för att ägna sitt liv åt det stora värvet att uppfostra och förädla allmogens ungdom.[2]

Sverige

De tre första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av landstingen, grundades 1868: Folkhögskolan Hvilan i Åkarp, Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad samt Lunnevads folkhögskola i Östergötland. Den sistnämnda, ursprungligen under namnet Herrestads folkhögskola eller Östergötlands folkhögskola, flyttades 1872 och bytte namn till det nuvarande Lunnevads folkhögskola.[3] Leonard Holmström, som var Hvilans folkhögskolas första föreståndare, anses som en förgrundsgestalt inom den svenska folkhögskolan.[4]

För att till en början nästan uteslutande ha varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna från början av 1900-talet även förknippade med arbetarrörelsen, med skolor som Brunnsviks folkhögskola, grundad 1906. Efterhand har ytterligare folkrörelser tillkommit, så kallade rörelseskolor. Exempel är nykterhetsrörelsen (Wendelsbergs folkhögskola (1908) eller Tollare folkhögskola (1952), idrottsrörelsen (exempelvis Lillsveds idrottsfolkhögskola och Bosön idrottsfolkhögskola), kyrkor och samfund, samt andra folkrörelser och idéburna organisationer.[5] Den första folkhögskolan i en stad är Birkagårdens folkhögskola etablerad 1916 av Natanael Beskow.[6]

2022 fanns det i Sverige 155 folkhögskolor, varav 113 bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer och resten av regioner.[7] Stora delar av skolornas verksamhet finansieras med allmänna medel från bland andra staten och fördelas via skolornas samlande organisation, Folkbildningsrådet. Utbildningen till folkhögskollärare är av tradition förlagd till Linköpings universitet sedan 1970.[8]

Finland

I Finland finns för närvarande (2009) 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Skolorterna är följande: Borgå, Esbo, Hangö, Helsingfors, Pernå, Karis, Pargas, Houtskär, Pålsböle (Åland), Kronoby, Lappfjärd, Vasa, Vörå, Närpes och Nykarleby.[9]

Kursutbud

Folkhögskolornas kurser delas vanligen in i tre kategorier:

  • Allmänna kurser ersätter helt eller delvis gymnasiestudier och i viss mån grundskolestudier, och pågår under ett till fyra år beroende på förkunskaper. De allmänna kurserna är ett alternativ till komvux och finns i många olika profiler och inriktningar beroende på skola.
  • Särskilda kurser är inriktade på ett speciellt ämne som största delen av kursen ägnas åt. En del av de särskilda kurserna är yrkesinriktade eller vänder sig till specifika målgrupper. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot musik, bildkonst och annan estetisk verksamhet.[10]
  • Övriga kurser kan utgöras av kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar och kurser inom andra skolformer.

Det samtida kursutbudet för samtliga folkhögskolor åren 1952–2019 har publicerats som en öppen och fritt tillgänglig Folkhögskoledatabas. Till exempel kan databasen användas för att söka efter ämnen eller en specifik folkhögskolas kursutbud under efterkrigstiden.[11]

Studieomdöme

På särskilda och övriga kurser ges vare sig betyg eller omdöme. På allmänna kursen ges inte betyg i enskilda ämnen, utan istället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som tillsammans bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen. Omdömet ges efter minst ett års heltidsstudier.[12] Studierna behöver inte ha skett i sträck eller på samma folkhögskola. Omdömet ges på en sjugradig skala med nivåerna:

  • Utmärkt studieförmåga (4)
  • Utmärkt-Mycket god studieförmåga (3,5)
  • Mycket god studieförmåga (3)
  • Mycket god studieförmåga-God studieförmåga (2,5)
  • God studieförmåga (2)
  • God studieförmåga-Mindre god studieförmåga (1,5)
  • Mindre god studieförmåga (1)[13]

Med omdömet kan en folkhögskoleelev söka till högskola/universitet förutsatt att kursen har givit honom eller henne tillräcklig behörighet. Eleven placeras då i en särskild kvot.[12]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Nationalencyklopedin, folkhögskola.
  2. ^ [a b] ”34 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. Runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0036.html. Läst 14 maj 2023. 
  3. ^ Svensk uppslagsbok, 1948
  4. ^ Nationalencyklopedin, Leonard Holmström.
  5. ^ Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & Forskning Årsbok 2018.
  6. ^ Nationalencyklopedin, Natanael Beskow.
  7. ^ ”Folkhögskola”. Folkbildningsrådet. 23 november 2022. https://www.folkbildningsradet.se/folkhogskola/. Läst 9 april 2023. 
  8. ^ Karin Asmundsson (26 oktober 2022). ”Lärarutbildning som värnar folkbildning”. Vi Lärare. https://www.vilarare.se/folkhogskolan/lararutbildning/lararutbildning-som-varnar-folkbildning/. Läst 18 mars 2023. 
  9. ^ ”Finlandssvensk karriär- och rekryteringsservice”. Rekrytointi.com. https://rekrytointi.com/. Läst 21 mars 2009. 
  10. ^ Henrik Fürst, Sanna Levelius, Erik Nylander (8 april 2018). ”Kulturell bildning i folkhögskolans regi” (PDF). Folkbildningsrådet. https://www.folkbildningsradet.se/media/1wef11d2/fbr-kulturell-webb.pdf. Läst 21 juli 2022. 
  11. ^ ”Folkhögskoledatabasen”. Linköpings universitet. https://ep.liu.se/databases/fhdb/search.aspx. Läst 21 juni 2022. 
  12. ^ [a b] ”Frågor om behörigheter”. Folkhogskola.nu. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160827144232/https://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Vanliga-fragor-och-svar/Fragor-om-behorigheter. Läst 1 juli 2016. 
  13. ^ ”Studieomdöme och behörighetsintyg på Allmän kurs”. Folkhogskola.nu. Arkiverad från originalet den 25 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150525162956/http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/. Läst 25 maj 2015. 

Tryckta källor

  • Laginder, Önnesjö, Carlsson, Nylander, Ann-Marie, Eva, Irma, Erik (2 juni 2018). Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & Forskning Årsbok 2018. Föreningen för folkbildningsforskning. ISBN 978-9-19802-136-3 

Vidare läsning

  • Sandström, Carl Ivar (1975). Utbildningens idéhistoria. Aldus², 99-0104310-7. Aldus. ISBN 91-0-040659-7 
  • Bernce Arvid, Bruun Patrick, red (1981). Efter 1809: en krönika i ord och bild om finlandssvenskarna. Bernces förlag. ISBN 91-500-0408-5 
  • Furuland, Gunnel; Wikfeldt, Lars (2012). På upptäcktsfärd i folkhögskolans värld : en resa i ett svunnet och nutida bildningslandskap. LaGun. ISBN 9789197910927 
  • Svensk folkhögskola under 75 år / under medverkan av Enoch Ingers... ; utgiven av Karl Hedlund. Hökerberg. 1943 
  • Andersson, Per., Colliander, H. & Harlin, E.-M., red (2015). Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-13330-0 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Rødding Højskole 202203a.jpg
Författare/Upphovsman: Hjart, Licens: CC BY-SA 4.0
Rødding Højskoles hovedbygning