Folketingsvalet i Danmark 2022

Folketingsvalet i Danmark 2022

31 oktober–1 november 2022
Samtliga 179 platser i Folketinget
Valdeltagande	84,16 %
Kartan visar vilket parti som fått flest röster i respektive valkrets, samt andelen röster partiet erhållit.
Statsminister före valet Mette Frederiksen Socialdemokratiet statsminister efter valet Mette Frederiksen Socialdemokratiet

Folketingsvalet i Danmark 2022 hölls den 31 oktober och 1 november 2022 och avsåg val av Folketingets samtliga 179 ledamöter. 175 ledamöter valdes på fastlandet i Danmark, medan två ledamöter valdes i riksdelen Grönland och två i riksdelen Färöarna. Valet hölls efter att den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen utlyst nyval den 5 oktober 2022.

Valresultatet ledde fram till att den socialdemokratiska minoritetsregeringen Frederiksen I, som stötts av Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten, avgick. I enlighet med sitt vallöfte bildade sedan Mette Frederiksen en ny, blocköverskridande koalitionsregering, Frederiksen II, bestående av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne. Den nya regeringen är formellt en minoritetsregering, men når majoritet med stöd av partier från Färöarna och Grönland.

Bakgrund

Folketingsval i Danmark ska hållas senast fyra år efter föregående folketingsval, vilket skulle varit 4 juni 2023. Enligt fjärde kapitlet i den danska grundlagen väljer statschefen formellt när valet ska hållas; i realiteten är det dock den sittande statsminister som beslutar när valet ska hållas. Den 5 oktober meddelade Frederiksen att nyval skulle hållas den 1 november 2022.^[1] Den 8 oktober beslutade Folketinget, på begäran av Färöarnas lagman Bárður á Steig Nielsen, att riksdelen Färöarna skulle hålla val redan den 31 oktober, med anledning av att den 1 november alltid är en nationell sorgedag till minne av dem som omkommer till sjöss.^[2]

Beskedet om nyval kom efter att Frederiksen under en längre tid hotats med en misstroendeförklaring av regeringens stödparti Radikale Venstre. Bakgrunden till det bristande förtroendet kopplas framför allt samman med den så kallade minkaffären (danska: minksagen), där regeringen Frederiksen I i november 2020 beslutade att avliva samtliga Danmarks minkar för att minska risken för spridning av coronaviruset.^[1] Det visade sig dock redan samma vecka att regeringen saknade lagstöd för åtgärden. Efter en omfattande politisk diskussion tillsattes en särskild granskningskommission. Efter att granskningen avslutats i juni 2022 kritiserade kommissionen och Folketinget regeringen som helhet, statsministern, livsmedelsministern, rikspolischefen samt tre chefstjänstemän i regeringskansliet. Kritiken avsåg bland annat grovt vilseledande av allmänheten, tjänstefel som bör leda till ansvarsutkrävande, lämnande av felaktiga uppgifter till Folketinget och brott mot legalitetsprincipen.^[3][1] I juli 2022 lät Radikale Venstres partiledare Sofie Carsten Nielsen att partiets förtroende var förbrukat, och att om statsministern inte själv utlyste nyval skulle Radikale ta upp frågan om misstroende i Folketinget.^[1]

Mandatfördelning före valet

I folketingsvalet 2019 fick det "röda blocket" majoritet. Efter ett par veckors regeringsförhandlingar bildades en enpartiregering bestående av Socialdemokratiet som hade ett avtalsmässigt samarbete med Radikale Venstre, Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti. Inför Folketingets öppnande 4 oktober, hade Radikale Venstre ställt ultimatum att statsministern skulle utlysa nytt val eller så skulle partiet starta en process mot misstroendeomröstning. Detta skedde mot bakgrund av den så kallade "Minkskandalen", där regeringen hade gett tillstånd att avliva miljontals danska minkar för att stoppa spridning av COVID-19 under 2020. Beslutet visade sig dock sakna lagstöd, och ledde till att regeringen Frederiksen I fick mycket kritik.

Politiska partier i Folketinget inför valet

Två mandat från Färöarna respektive Grönland tillkommer.

Resultat

Anmärkningar

Referenser

Val och folkomröstningar i Danmark Folketingsval i Danmark 1849 • 1852 • 1853 (februari) • 1853 (maj) • 1854 • 1855 • 1856 • 1858 • 1861 • 1864 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1869 • 1872 • 1873 • 1876 • 1879 • 1881 (maj) • 1881 (juli) • 1884 • 1887 • 1890 • 1892 • 1895 • 1898 • 1901 • 1903 • 1906 • 1909 • 1910 • 1913 • 1915 • 1918 • 1920 (april) • 1920 (juli) • 1920 (september) • 1924 • 1926 • 1929 • 1932 • 1935 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1950 • 1953 (april) • 1953 (september) • 1957 • 1960 • 1964 • 1966 • 1968 • 1971 • 1973 • 1975 • 1977 • 1979 • 1981 • 1984 • 1987 • 1988 • 1990 • 1994 • 1998 • 2001 • 2005 • 2007 • 2011 • 2015 • 2019 • 2022 Landstingsvalen 1849 • 1853 • 1855 • 1859 • 1863 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1870 • 1874 • 1878 • 1882 • 1886 • 1890 • 1894 • 1898 • 1902 • 1906 • 1910 • 1914 • 1915 • 1918 • 1920 (augusti) • 1920 (oktober) • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1951 • 1953 Europaparlamentsval 1979 • 1984 • 1989 • 1994 • 1999 • 2004 • 2009 • 2014 • 2019 Lokalval 2005 • 2009 • 2013 • 2017 Andra val Valet till konstituerande församlingen 1848 • Riksrådfolketingsvalet 1864 • 1865 Folkomröstningar Danska Västindien 1916 • 1920 • Grundlagen 1939 • Grundlagen och rösträttsåldern 1953 • Rösträttsåldern 1961 • Rösträttsåldern 1963 • Rösträttsåldern 1969 • Rösträttsåldern 1971 • EG-medlemskap 1972 • Rösträttsåldern 1978 • Europeiska enhetsakten 1986 • Maastrichtfördraget 1992 • Edinburghavtalet 1993 • Amsterdamfördraget 1998 • Euro 2000 • Tronföljden 2009 • Europeiska patentdomstolen 2014 • Rättsundantaget 2015 • Försvarsundantaget 2022 • Se även: Färöarna • Grönland