Folketingsvalet i Danmark 2019

Folketingsvalet i Danmark 2019
Konungariket Danmark
5 juni 2019
Samtliga 179 platser i Folketinget
Valdeltagande84,1 % (hela kungariket)
Statsminister före valet

Lars Løkke Rasmussen
Venstre

Ny statsminister

Mette Frederiksen
Socialdemokratiet

Folketingsvalet i Danmark 2019 hölls den 5 juni 2019. 179 ledamöter var upp till val till Folketinget, varav 175 från Danmark samt 2 från Grönland och 2 från Färöarna. Vid valet gick Dansk Folkeparti och Liberal Alliance starkt tillbaka, medan Venstre, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti gick framåt.[1] Efter att den regerande borgerliga koalitionen förlorat majoriteten i det kommande folketinget lämnade statsminister Lars Løkke Rasmussen dagen efter in regeringens avskedsansökan.[2]

Utgångsläge

I folketingsvalet 2015 fick det "blå blocket", bestående av Dansk Folkeparti, Venstre, Liberal Alliance och Konservative Folkeparti, en knapp majoritet och kunde bilda regering med Lars Løkke Rasmussen (Venstre) som statsminister.

Utlysning

Folketingsval i Danmark ska hållas senast fyra år efter föregående folketingsval, vilket blir senast 17 juni 2019. och enligt fjärde kapitlet i den danska grundlagen väljer Kungen/Drottningen när valet ska hållas, dock är Kungen/Drottningens uppgift formell och i realiteten är det sittande statsminister som väljer valdag. Under hela våren 2019 spekulerades det om det tänkta valdatumet, exempelvis att folketingsvalet skulle hållas parallellt med EU-valet den 26 maj. Statsministern meddelade den 7 maj att han dagen före anmält till Drottningen att valdatumet blir 5 juni, samma dag som Danmarks nationaldag Grundlovsdagen.[3]

Valresultat

Valet blev en stor framgång för det röda blocket [a] som fick 96 mandat.[4] Det blå blocket [b] fick sammanlagt 75 mandat. Professor Kasper Møller Hansen från Københavns Universitet beskrev Folketinget efter 2019-valet som "det rødeste Folketing" sedan efter valet 1971, då Socialdemokratiet, Radikale och SF sammanlagt fick 114 mandat.[5] Det slutade med att partiledaren för Socialdemokratiet, Mette Frederiksen, utpekades som statsminister.[6]

ListaPartiPartiledareValet 2015[7][8]Valet 2019[9][10]Förändring
Röster%MandatRöster%Mandat+− %Mandat
ASocialdemokratietMette Frederiksen924.94026,3%47915.39325,9%48- 0,4%+ 1
BRadikale VenstreMorten Østergaard161.0094,6%8304.2738,6%16+ 4,0%+ 8
CDet Konservative FolkepartiSøren Pape Poulsen118.0033,4%6233.3496,6%12+ 3,2%+ 6
DNye BorgerligePernille VermundNytt parti83.2282,4%4+ 2,4%+ 4
EKlaus Riskær PedersenKlaus Riskær PedersenNytt parti29.6170,8%0+ 0,8%0
FSF – Socialistisk FolkepartiPia Olsen Dyhr147.5784,2%7272.0937,7%14+ 4,0%+ 7
ILiberal AllianceAnders Samuelsen265.1297,5%1382.2282,3%4- 5,2%- 9
KKristendemokraterneStig Grenov29.0770,8%61.2151,7%0+ 0,9%0
ODansk FolkepartiKristian Thulesen Dahl741.74621,1%37308.2198,7%16- 12,4%- 21
PStram KursRasmus PaludanNytt parti63.0911,8%0+ 1,8%0
VVenstre, Danmarks Liberale PartiLars Løkke Rasmussen685.18819,5%34825.48623,4%43+ 3,9%+ 9
ØEnhedslisten – De Rød-GrønneKollektiv ledning. Politisk
ordförande: Pernille Skipper		274.4637,8%14244.6646,9%13- 0,9%- 1
ÅAlternativetUffe Elbæk168.7884,8%9104.1483,0%5- 1,8%- 4
-Partilösa-3.0660,1%02.7550,1%0
Totalt giltiga röster3.518.987100%1753.529.759100%175
Blanka röster29.92028.126
Andra ogiltiga röster11.1539.311
Totalt ogiltiga röster41.07337.437
Totalt antal röster3.560.0603.567.196(Valdel. 84,6%)

Personkryss

Följande kandidater fick flest personkryss:[11]

  1. Mette Frederiksen (A), 43.489 röster
  2. Lars Løkke Rasmussen (V), 40.745 röster
  3. Pernille Skipper (Ø), 33.024 röster
  4. Inger Støjberg (V), 28.420 röster
  5. Tommy Ahlers (V), 26.420 röster
  6. Nicolai Wammen (A), 23.427 röster
  7. Jacob Mark (F), 23.213 röster
  8. Kristian Thulesen Dahl (O), 23.119 röster
  9. Søren Pape Poulsen (C), 22.223 röster
  10. Ida Auken (B), 21.723 röster

Källor

  1. ^ Søndergård Ingversen, Emil (5 juni 2019). ”Se det endelige valgresultat: Her er valgets vindere og tabere” (på danska). dr.dk. https://www.dr.dk/nyheder/politik/folketingsvalg/se-det-endelige-valgresultat-her-er-valgets-vindere-og-tabere. Läst 6 juni 2019. 
  2. ^ Øllgaard, Anne (5 juni 2019). ”Løkke har meldt regeringens afgang til dronningen” (på danska). dr.dk. https://www.dr.dk/nyheder/politik/folketingsvalg/loekke-har-meldt-regeringens-afgang-til-dronningen. Läst 6 juni 2019. 
  3. ^ ”Det bliver den længste valgkamp i 44 år”. 7 maj 2019. https://www.dr.dk/nyheder/politik/folketingsvalg/det-bliver-den-laengste-valgkamp-i-44-aar. Läst 28 maj 2019. 
  4. ^ Martin Lyngbæk Olsen; Katrine Falk Lønstrup; Daniel Bue Lauritzen (6 juni 2019). ”Overblik: Her er resultatet af folketingsvalget 2019”. Altinget. https://www.altinget.dk/artikel/183360-her-er-valgresultatet. Läst 7 juni 2019. 
  5. ^ Lars Lindevall (7 juni 2019). ”Valgforsker om resultat: 'Det rødeste Folketing, vi har set i næsten 50 år”. DR Nyheder. https://www.dr.dk/nyheder/politik/folketingsvalg/valgforsker-om-resultat-det-roedeste-folketing-vi-har-set-i-naesten. Läst 7 juni 2019. 
  6. ^ Søren Domino. ”En varm torsdag i juni fik nøglerne til landets højeste embede ny ejer: »Jeg tror, du bliver en fremragende statsminister«”. Berlingske. Arkiverad från originalet den 28 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190628171549/https://www.berlingske.dk/politik/en-varm-torsdag-i-juni-fik-noeglerne-til-landets-hoejeste-embede-ny-ejer. Läst 28 juni 2019. 
  7. ^ ”Folketingsvalget 18. juni 2015”. Danmarks Statistik. marts 2016. https://valg.oim.dk/media/14992/publikation-om-folketingsvalget-den-18-juni-2015.pdf. Läst 6 juni 2019. 
  8. ^ Danmarks Statistik - Folketingsvalg torsdag 18. juni 2015 - Resultater - Hele landet
  9. ^ ”FOLKETINGSVALG ONSDAG 5. JUNI 2019”. Danmarks Statistik. juni 2019. http://www.dst.dk/valg/Valg1684447/valgopg/valgopgHL.htm. Läst 6 juni 2019. 
  10. ^ ”Resultater”. DR. juni 2019. https://www.dr.dk/nyheder/politik/resultater/folketingsvalg. Läst 6 juni 2019. 
  11. ^ ”Inger Støjberg fik flest stemmer i det vestjyske – alligevel er hun trist” (på danska). TV MIDTVEST. 6 juni 2019. https://www.tvmidtvest.dk/folketingsvalg-2019/inger-stojberg-fik-flest-stemmer-i-det-vestjyske-alligevel-er-hun-trist. Läst 30 augusti 2020. 

Anmärkningar

  1. ^ Socialdemokratiet, Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten
  2. ^ Venstre, Dansk Folkeparti, Konservative och Liberal Alliance
Danmark Val och folkomröstningar i Danmark
Folketingsval i Danmark
1849 • 1852 • 1853 (februari) • 1853 (maj) • 1854 • 1855 • 1856 • 1858 • 1861 • 1864 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1869 • 1872 • 1873 • 1876 • 1879 • 1881 (maj) • 1881 (juli) • 1884 • 1887 • 1890 • 1892 • 1895 • 1898 • 1901 • 1903 • 1906 • 1909 • 1910 • 1913 • 1915 • 1918 • 1920 (april) • 1920 (juli) • 1920 (september) • 1924 • 1926 • 1929 • 1932 • 1935 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1950 • 1953 (april) • 1953 (september) • 1957 • 1960 • 1964 • 1966 • 1968 • 1971 • 1973 • 1975 • 1977 • 1979 • 1981 • 1984 • 1987 • 1988 • 1990 • 1994 • 1998 • 2001 • 2005 • 2007 • 2011 • 2015 • 2019 • 2022
Landstingsvalen
1849 • 1853 • 1855 • 1859 • 1863 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1870 • 1874 • 1878 • 1882 • 1886 • 1890 • 1894 • 1898 • 1902 • 1906 • 1910 • 1914 • 1915 • 1918 • 1920 (augusti) • 1920 (oktober) • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1951 • 1953
Europaparlamentsval
1979 • 1984 • 1989 • 1994 • 1999 • 2004 • 2009 • 2014 • 2019
Lokalval
2005 • 2009 • 2013 • 2017
Andra val
Valet till konstituerande församlingen 1848 • Riksrådfolketingsvalet 1864 • 1865
folkomröstningar
Danska Västindien 1916 • 1920 • Grundlagen 1939 • Grundlagen och rösträttsåldern 1953 • Rösträttsåldern 1961 • Rösträttsåldern 1963 • Rösträttsåldern 1969 • Rösträttsåldern 1971 • EG-medlemskap 1972 • Rösträttsåldern 1978 • Europeiska enhetsakten 1986 • Maastrichtfördraget 1992 • Edinburghavtalet 1993 • Amsterdamfördraget 1998 • Euro 2000 • 2009
• Se även: Färöarna • Grönland

Media som används på denna webbplats

Flag of Denmark (state).svg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0