Fnöskticka

Fnöskticka
Fomes fomentarius
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljPolyporaceae
SläkteFomes
ArtFnöskticka
F. fomentarius
Vetenskapligt namn
§ Fomes fomentarius
Auktor(L. : Fr.), J.Kickx
Synonymer
  • Agaricum durum, crassissimum
    Hall. 1768
  • Agaricum igniarium Mich. 1729
  • Agaricus fomentarius (L.) Lam. 1783 [1]
  • Agaricus igniarius phalloides Batt. 1755
  • Agaricus pedis equini facie Tournef. 1700
  • Agaricus stratosus Batt. 1755
  • Boletus acaulis L. 1737
  • Boletus fomentarius L. 1753 [2]
  • Boletus igniarius Scop. 1772
  • Boletus subrotundus,
    petilo horizontale brevissimo     Gled. 1753
  • Boletus ungulatus Schäff. sensu
    Bull. 1791–1798
  • Bovista igniaria Dill. 1719
  • Elfvingia fomentaria (L.) Murr. 1903 [3]
  • Elfvingiella fomentaria (L.) Murrill 1914 [4]
  • Fomes excavatus (Berk.) Sacc. 1888
  • Fomes fomentarius (L.) Gill. 1878
  • Fomes fomentarius var leucititus Kalchbr.
  • Fomes introstuppeus (B. & C.) Cooke 1885
  • Fomes Inzengae (De Not.) Sacc. 1888
  • Fomes mirus Kalchbr. 1878
  • Myriadoporus Dussi Pat. 1889
  • Ochroporus fomentarius
    (L.) J. Schroet. 1888 [5]
  • Placodes fomentarius (L.) Quél. 1886 [6]
  • Polyporus convexoplanus, durissimus Hall. 1768
  • Polyporus fomentarius (L.) Fr. 1821 [7]
  • Polyporus fomentarius var lineatus Velen. 1922
  • Polyporus fomentarius var. excavatus Berk. 1839
  • Polyporus fomentarius var stratosus Pers. 1825
  • Polyporus Inzengae De Not. 1858–1867
  • Poria crassior foraminibus rotundis
    Hill. 1751
  • Pyropolyporus fomentarius
    (L.) Teng 1963 [8]
  • Scindalma fomentarium (L.) Kuntze 1898 [4]
  • Stereum crassissimum durum Hall. 1768
  • Ungulina fomentaria (L.) Pat. 1900 [9]
  • Ungulina fomentaria subspec nigricans Bourdot & Galzin 1925

Fnöskticka, Fomes fomentarius, är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Polyporaceae, som är parasit på försvagade lövträd, framförallt björk och bok.[10]

Den första vetenskapliga beskrivningen av arten gjordes av Carl von Linné 1753 i verket Species plantarum, där den fick namnet Boletus fomentarius.[11] Artnamnet fomentarius är latin för tände.[12]

Bygdemål

NamnTraktReferens
KnöskeVärmland[13]
KnöstjeNärke

Beskrivning

Fnösktickan är en vanligt förekommande ticka, med en hovformad fruktkropp, som är flerårig och kan bli mycket stor. Ibland växer den i flera våningar på sitt värdträd.[10] Färgen på hatten varierar från ljusgrått till mörkgrått, nästan svart. Det förekommer också ljusbruna exemplar. Fnösktickan släpper sina sporer på våren. Fnösktickan förekommer på de flesta i Sverige förekommande lövträd. Tillsammans med sprängtickan är det den vanligaste svampen som angriper björk.[14]

Fnöskticka på björk.

Utbredning

Fnösktickan är vanlig i stora delar av Europa och finns även i Asien och Nordamerika.[15]

Fnöske

Fnösktickan har tidigare haft stor användning vid framställning av fnöske.[16] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[17]

Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden:

även om det framför allt förknippas med uppgörande av eld.[20] Från stenåldern och framåt hade fnösket stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat.[21][22] Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen.[23] Ismannen levde omkring år 3 300 f. Kr. under den period som kallas kopparstenåldern. Han bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.[20]

Fnöske framställdes i fabriksmässig skala under 1800-talet, framför allt i Mellaneuropa, fram till dess att tändstickan tog över. Fortfarande kan man stöta på klädesplagg gjorda av fnöske.[24]

Även tickorna eldticka, klibbticka och platticka går bra att använda till fnöske. Dessutom kan fnöske erhållas genom att behandla ludd från blad av örten kungsljus, Verbascum thapsus.[21]

Rumänsk hatt gjord av fnöskticka.

Nyttoväxten

Fnösktickan sågs fordom som en verklig nyttoväxt, som man gärna odlade, förutom att plocka i skogen. I Sverige planterades gärna lövträd nära gårdar och byar, framför allt oxel, som ger extra stora tickor.[20] I Danmark planterades bok på fuktiga ställen, och när plantan vuxit i några år, böjdes toppen till marken och förankrades. På det viset sätt fick man bågar som växte sig grova, och behövde ingen stege när det blev dags att skörda.[20]

Farmakologiska namn

Förr salufördes fnöske även på apoteken under diverse latinska namn:

  • Agaricus chiirurgorum
  • A. falsus
  • A.fomentarius
  • A. quercinus
  • A. quernus
  • A. spurius
  • Boletus chirurgorum
  • B. fomentarius
  • B. igniarius
  • B. quercinus
  • Fungus chirurgorum
  • F. ignarius
  • F. quercus
  • F. quernus
  • Querkus praeparatus

Etymologi

Själva ordet fnöske anses vara onomatopoetiskt och syfta på ljudet när det brinner. Det härleds till isländska fnjóskr och urnordiska fnausk.[10][17]

Se även

Referenser

  1. ^ Lam. (1783) , In: Encycl. Méth. Bot. (Paris) 1–1:50
  2. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1176
  3. ^ Murrill (1903) , In: Bull. Torrey bot. Club 30(5):298
  4. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  5. ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):486
  6. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  7. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:374
  8. ^ Teng (1963) , In: Chung-kuo Ti Chen–chun, [Fungi of China]:763
  9. ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):102
  10. ^ [a b c] Björk: Trädet, människan och naturen 2013, s. 279.
  11. ^ Carl von Linné (1753) (på latin). Species Plantarum. "2". Impensis Laurentii Salvii, Stockholm. sid. 1176. http://biodiversitylibrary.org/page/359197. Läst 20 december 2014 
  12. ^ Carleton Rea (1922) (på engelska). British Basidiomycetaceae: a Handbook to the Larger British Fungi. Cambridge University Press. sid. 592. http://biodiversitylibrary.org/page/17128427. Läst 20 december 2014 
  13. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 342 Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
  14. ^ ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220202234/http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014. 
  15. ^ ”Fomes fomentarius”. Plantwise. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220235958/http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014. 
  16. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014. 
  17. ^ [a b c] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske (tryckår 1925)
  18. ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014. 
  19. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014. 
  20. ^ [a b c d] ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014. 
  21. ^ [a b] Nationalencyklopedin 1991, s. 450.
  22. ^ Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709012315/http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014. 
  23. ^ U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel (september 1998). ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) 102 (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014. 
  24. ^ Erik Sjöqvist. ”Tillverkning av fnöske”. skansen.se. Skansen. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219153904/http://www.skansen.se/sv/artikel/tillverkning-av-fnoske. Läst 19 december 2014. 

Tryckta källor

  • Fnöske. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1991. ISBN 91-7024-619-X 
  • Marit Stigsdotter, Bertil Hertzberg (2013). Björk – Trädet, människan och naturen. Balkong Förlag. ISBN 978-91-85581-68-9 

Externa länkar

Katalogdata
​​​ • BioLib: 59952​ • Dyntaxa: 4138​ • EoL: 1017400​ • GBIF: 2549323​​ • Tropicos: 100387443​ • Inaturalist: 127510​​​ • NCBI: 40442​​​​​​​ • MycoBank: 194860​​ • Index Fungorum: 194860​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Kappe aus Zunderschwamm.jpg
(c) Brudersohn, CC BY-SA 3.0
Kappe aus weichgeklopfter Trama (plektenchymatisches „Fruchtkörperfleisch“) des Zunderschwamms Fomes fomentarius, angefertigt in Rumänien
Fnöskticka-07396-B.jpg
Författare/Upphovsman: SiberianJay, Licens: CC BY-SA 4.0
Fnöskticka på björk.
Cracked Mushroom.jpg
Författare/Upphovsman: IG-64, Licens: CC BY-SA 3.0
The pictures used to create this image were taken in Grimes County, Texas. The heavily-cracked mushroom appears to be a polypore.