Flygvapnets taktiska stab

Flygvapnets taktiska stab
(FTS)
Vapen för Flygvapnets taktiska stab tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnFlygvapnets taktiska stab
Datum1994–2018
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypMilitärstab
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avHögkvarteret
FöregångareFlygstaben
EfterföljareFlygstaben
StorlekStab
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Marsch"Flygvapnets paradmarsch" (Sernklef) [1]
Befälhavare
ChefBrigadgeneral Carl-Johan Edström
StabschefÖverste Tommy Petersson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Sköldemärken

Flygvapnets taktiska stab (FTS) var en högre taktisk ledningsstab inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1994–2018. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[2][3]

Historik

Den 30 juni 1994 upplöstes och upphörde Flygstaben som stab och myndighet. I dess ställe bildades den 1 juli 1994 Flygvapenledningen ingåendes i det nybildade Högkvarteret samt Flygvapnets taktiska centrum i Linköping.[2] Flygvapenledningen var en produktionsenhet vilken stod direkt under myndighetschefen, det vill säga överbefälhavaren.[4] Medan Flygvapnets taktiska centrum stod direkt under militärbefälhavaren för Mellersta militärområdet (Milo M).

Inför regeringens totalförsvarsproposition för 1998 lämnade överbefälhavaren som förslag till att inrätta ett flygtaktiskt kommando med däri ingående ett flygtaktiskt centrum (FTAC).[5] Regeringen utelämnade dock det i sin proposition, men återkom med förslaget i proposition 1997/98:72, där regeringen föreslog för riksdagen att två nya organisationsenheter skulle inrättas. Marincentrum i Haninge och Flygvapencentrum i Uppsala.[6]

Den 1 juli 1998 kom Flygvapnets taktiska centrum (FTC) att omlokaliseras till Uppsala, för att där bilda Flygvapencentrum (FlygvapenC).[7] I samband med denna omorganisation inrättades befattningen Generalinspektörer för flygvapnet, som samtidigt blev chef för Flygvapencentrum.[8] Flygvapnets högsta ledning kom därmed att lokaliseras till Uppsala.[2]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget som antogs av riksdagen innebar att samtliga fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon upplöstes och avvecklades.[9] Från den 1 juli 2000 gick Försvarsmakten in i den nya organisationen, och samtidigt bildades Operativa insatsledningen (OPIL). Operativa insatsledningen bildades bland annat av delar ur Högkvarterets operationsledning, och övertog den taktiska ledningen från de avvecklade fördelningsstaberna, marinkommandona och flygkommandona. Därmed minskades den operativa och taktiska verksamheten i Sverige från cirka 2.000 personer till cirka 300. Försvarsbeslutet medförde även att Flygvapencentrum avvecklades som ett självständig stab, och istället kom Flygvapencentrum från den 1 juli 2000 verka som Flygvapnets taktiska kommando (FTK). Flygvapnets taktiska kommando var ett av tre taktiska kommandon inom Operativa insatsledningen (OPIL).

Den 1 januari 2003 ändrades befattningen "Generalinspektör för Flygvapnet" till "Flygvapeninspektörer". Den 1 april 2007 omorganiserades kommandot, och fick sitt nuvarande namn Flygvapnets taktiska stab (FTS).[10] Flygvapnets taktiska stab kom då att organiseras under Insatsledningen. Under 2007 kom Flygvapnets högsta ledning åter lokaliseras till Stockholm. Sedan den 1 januari 2014 finns åter en befattning som Flygvapenchef (nu: FC), denna gång i Högkvarterets Produktionsledning.

I februari 2018 föreslog Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2019 till regeringen en omorganisation av Försvarsmaktens ledning. Förslaget var bland annat utformat med en ny ledning och nya organisationsenheter på nya orter. Det för att ge bättre förutsättningar för en robust och uthållig ledning. De nya organisationsenheter som Försvarsmakten önskade bilda föreslogs benämnas Arméstaben, Flygstaben samt Marinstaben. Dessa skulle bildas genom en sammanslagning av produktionsledning och insatsledning, samt andra kompletterande delar från bland annat Högkvarteret och Försvarets materielverk. Staberna föreslogs bildas den 1 januari 2019 och ledas under en arméchef, en marinchef och en flygvapenchef.[11]

Verksamhet

Flygvapnets taktiska stab (FTS) var den del av Insatsledningen som taktiskt ledde förbanden inom Sveriges flygvapen i nationella insatser. Flygvapnets taktiska stab (FTS) hade även det markterritoriella ansvaret.

Förband ingående i de svenska flygstridskrafterna

Krigs- och depåförband ingående i de svenska flygstridskrafterna.[12]

Förläggningar och övningsplatser

I samband med att staben bildades som Flygvapenledningen, kom staben att förläggas till staben till byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm. En kort tid var staben förlagd till Linköpings garnison, för att sedan från den 1 juli 1998 förläggas till Uppsala garnison.[13] Under 2007 kom staben att omlokaliseras till Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm.[14]

Heraldik och traditioner

Flygvapnets taktiska stab är genom Flygvapencentrum och Flygtaktiska kommandot traditionsbärare för Flygstaben och Första flygeskaderns historia och traditioner.

Förbandschefer

Flygvapenledningen (1994–1998)

Chefer

Ställföreträdande chefer

Flygvapnets taktiska centrum (1994–1998)

Chefer

Flygvapencentrum (1998–2000)

Chefer

Ställföreträdande chefer

Flygtaktiska kommandot (2000–2007)

Chefer

Ställföreträdande chefer

Flygtaktiska stabsledningen (2007–2018)

Chefer

Ställföreträdande chefer

Stabschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Flygvapenledningen1994-07-01–1998-06-30
Flygvapnets taktiska centrum1994-07-01–1998-06-30
Flygvapencentrum1998-07-01–2000-06-30
Flygvapnets taktiska kommando2000-07-01–2007-03-31
Flygvapnets taktiska stab2007-04-01–2018-12-31
Beteckning(ar)
FTC1994-07-01–1998-06-30
FlygvapenC1998-07-01–2000-06-30
FTK2000-07-01–2007-03-31
FTS2007-04-01–2018-12-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison1994-07-01–1997-12-31
Linköpings garnison1998-01-01–1998-06-30
Uppsala garnison1998-07-01–2007-??-??
Stockholms garnison2007-??-??–2018-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Även Ställföretädande generalinspektörer för flygvapnet.[16]
  2. ^ Även Ställföretädande generalinspektörer för flygvapnet till 2001.[17]
  3. ^ Tommy Petersson tillträdde som stabschef den 20 juli 2017, med ett förordnande längst till den 30 september 2020.[19]

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 200
  2. ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 14
  3. ^ Braunstein (2005), s. 155
  4. ^ ”Regeringens proposition 1992/93:100”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_GG03100/html. Läst 27 juli 2017. 
  5. ^ ”Flygvapennytt 1997-4”. aef.se. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1997-4.pdf. Läst 28 juli 2017. 
  6. ^ ”Försvarsutskottets betänkande 1997/98:FÖU06”. riksdagen.se. http://data.riksdagen.se/dokument/GL01F%C3%B6U6. Läst 28 juli 2017. 
  7. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 27 juli 2017. 
  8. ^ Mil.se (1999-12.06) Flygvapencentrum Läst 20 september 2009
  9. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 6 oktober 2018. 
  10. ^ Mil.se (2000-12-29) Flygtaktiska kommandot Läst 20 september 2009
  11. ^ ”Budgetunderlag 2019”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2019/fm2017-11490.26-underbilaga-1.2-fm-bu-19.pdf. Läst 6 oktober 2018. 
  12. ^ Försvarsmaktens årsredovisning (2016), s. 6
  13. ^ ”Flygvapennytt 1998-3”. fht.nu. http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_3_98_flygvapencentrum.pdf. Läst 27 juli 2017. 
  14. ^ ”Ledningscentralen tillbaka i Stockholm”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 27 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080227102553/http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Notiser/Forsvarsmaktens-ledningscentral-tillbaka-i-Stockholm/. Läst 27 juli 2017. 
  15. ^ ”Flygvapnets nye chef”. Flygvapennytt (Stockholm: Flygstaben) (1): sid. 2. 1994. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1994-1.pdf.  Libris 8257600
  16. ^ Spiegelberg, Christina, red (2000). Sveriges statskalender 2000. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 223. Libris 8261600. ISBN 9138316927. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59824/1/gupea_2077_59824_1.pdf 
  17. ^ Spiegelberg, Christina, red (2001). Sveriges statskalender 2001. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 224. Libris 8261601. ISBN 9138318385. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59824/1/gupea_2077_59824_1.pdf 
  18. ^ ”PÅ NY POST”. Försvarets forum: Personaltidning för fast anställda och reservofficerare i svenska försvarsmakten (Stockholm: Försvarets forum) (7): sid. 5. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/2-om-forsvarsmakten/dokument/forsvaretsforum/2013/20131029-forsvarets-forum-nr7-2013.pdf. Läst 12 mars 2021.  Libris 4109339
  19. ^ ”På ny post”. Försvarets forum (2/2017): sid. 9. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2017/forum_1702_lowres.pdf. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. [Östervåla]: Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. [Gävle]: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Försvarsmaktens årsredovisning 2016. Stockholm: Försvarsmakten. 2017. FM2016-17170:2 Libris 10917968 

Externa länkar

Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
Försvarsmaktens staber
Nuvarande
Tidigare
Försvarsgrenschefer

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Roundel of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: slady, Licens: CC BY-SA 3.0
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Roundel of Sweden – Low Visibility.svg
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.