Flygskatt

Ett passagerarplan lämnar flygplatsen
Ett passagerarplan lämnar flygplatsen

Flygskatt avser en punktskatt på flygresor.[1]

Flygskatt i Sverige

Den svenska lagstiftningen omfattar kommersiella flygresor och även statsflyg. Skattens storlek ligger på tre olika nivåer: 60, 250 och 400 kr per passagerare per enkelresa för respektive slutdestination i Europa (inklusive Sverige), utvalda långflyg till exempelvis USA, Kanada och Kap Verde, och sist övriga flyg som inte tas upp på nivå ett eller nivå två.[2][1] Skatten infördes den 1 april 2018, och fick kritik av opposition som lovat att avskaffa den.

Kritik

Professor Runar Brännlund har beskrivit skatten som verkningslös. Den träffar fel då den inte beskattar själva utsläppen, utan passagerare, och sannolikt kommer att leda till omläggning av flygresor inom Europa istället. Vilket är varför Mats Knutson beskriver flygskatten som en signalfråga för Miljöpartiet.[3] Brännlund påpekar att flygresor inom EU redan ingår i ett utsläppshandelssystem (EU-ETS) och att det är en sådan effektiv koldioxidskatt som inte snedvrider eller är ineffektiv som är vägen framåt.[4] Länsstyrelsen i Norrbotten har utrett hur flygskatten påverkar den norrbottniska ekonomin och rörligheten bland norrbottniska resenärer. Sydsvenskar kan resa landvägen till Köpenhamns flygplats och slippa skatten. Enligt rapporten Avståndsskatters effekt för Norrbotten – Konsekvensanalys slår flygskatten hårdare mot gles- och landsbygd då det saknas substitut för resenärer samtidigt som den försämrar villkoren för turismnäringen ute i landet.[5]

Referenser

  1. ^ [a b] Riksdagsförvaltningen. ”Lag (2017:1200) om skatt på flygresor Svensk författningssamling 2017:2017:1200 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20171200-om-skatt-pa-flygresor_sfs-2017-1200. Läst 10 april 2019. 
  2. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (8 juni 2017). ”Skatt på flygresor”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2017/06/skatt-pa-flygresor/. Läst 10 april 2019. 
  3. ^ Schützer, Karolina (15 mars 2017). ”Mats Knutson: Flygskatten ger mycket små effekter för miljön”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mats-knutson-flygskatten-ger-mycket-sma-effekter-for-miljon. Läst 10 april 2019. 
  4. ^ ”Professor: Flygskatten och bonus-malus saknar effekt”. Svenska Dagbladet. 13 juni 2018. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/professor-flygskatten-och-bonus-malus-saknar-effekt. Läst 10 april 2019. 
  5. ^ Lindman, Jesper; Stage, Åsa (2018). Avståndsskatters effekt för Norrbotten - Konsekvensanalys. http://cdn.timelab.se/handelskammare/20180319134755/avstandsskatters_effekt_norrbotten_webb.pdf. 

Media som används på denna webbplats

B777-281(JA702A) depature @HND RJTT (507979259).jpg
Författare/Upphovsman: Yamaguchi Yoshiaki from Japan, Licens: CC BY-SA 2.0

ANA B777-281(JA702A),flight NH31 for Osaka airport(ITM/RJOO) depature from runway 34R of Tokyo international airport(HND/RJTT). It taken on the park of Keihinjima island. 京浜島つばさ公園から離陸する伊丹行きANA 31便のボーイング777-281を撮影した。

離陸後に右旋回するので、京浜島からは機体のおなかがよく見える。