Flexisingel

Flexisingel är ett slags grammofonskiva tillverkad i plast och som är tunnare än en vanlig skiva, vanligtvis inte tjockare än ett pappersark. Den lanserades 1962 av företaget Eva-Tone Soundsheets.^[1]

Flexiskivornas primära användningsområde var som gratisskivor vilka medföljde olika tidningar, där de lätt kunde häftas fast på omslaget. Flexisinglar användes även till att göra reklam för LP-album (Det Bästa) och olika produkter. De mest eftertraktade flexiskivorna är de som The Beatles skickade ut via sin fanclub varje jul åren 1963–1969.^[1]

Flexiskivor bryts visserligen inte sönder så lätt men är i övrigt inte lika hållbara som vanliga vinylskivor på grund av sin tjocklek.^[1]

Flexiskivor med tal eller musik blev vanliga på 1960-talet som medföljande olika tidningar. I USA lanserades en tid även flexisingeln som kommersiellt format med tidens populära hitlåtar. Dessa var skivor i storleken fyra tum som paketerades i bildomslag eller neutrala kartongomslag och såldes till lågt pris.^[2] The Beatles skickade ut flexisinglar via sin fanclub varje jul åren 1963–1969.^[1] Under 1960-talet skickade tidningen Bildjournalen ibland med flexiskivor med svenska popgrupper.^{[källa behövs]}

Under punkmusik-eran gavs flexisinglar ibland ut som medföljande fanzines. Det förekom att band som The Human League och Suicide gav ut skivor som paketerades med en flexisingel som bonus. I Storbritannien lanserades under det tidiga 1980-talet tidningen Flexipop! som i varje nummer hade en medföljande flexisingel med tidens populära popartister. Flexisinglar medföljde ibland även musiktidningar som NME, Kerrang! och Smash Hits, samt fanzines.^[2] På 1980-talet gav de svenska tidningarna Frida och Okej ut flexisinglar med musik samt specialinspelat tal särskilt för dessa tidningars läsare.^{[källa behövs]}

Med lanseringen av CD-skivan och senare digitala format blev flexiskivor emellertid allt mer överflödiga och upphörde i stort sett att tillverkas.^[2]

• Wikimedia Commons har media som rör Flexisingel.