Fjällhumla

Fjällhumla
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Status i Finland: Livskraftig[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteAlpinobombus[3]
ArtFjällhumla
B. balteatus
Vetenskapligt namn
§ Bombus balteatus
AuktorDahlbom, 1832[4]
Synonymer

Bombus nivalis Dahlbom, 1832[4]
Bombus tricolor Dahlbom, 1832[4]
Bombus kirbyellus lysholmi Friese, 1905[4]
Alpinobombus kirbyellus subbalteatus Skorikov, 1914[4]
Bombus kirbyellus similis Friese, 1911[4]
Alpinobombus kirbyellus appropinquans Skorikov, 1914[4]
Alpinobombus kirbyellus subcollaris Skorikov, 1914[4]
Alpinobombus kirbyellus gmelini Skorikov, 1914[4]
Bombus kirbyellus friesei Skorikov, 1908[4]
Bombus kirbyellus pyropygus Friese, 1905[4]

Alpinobombus kirbyellus pyrrhopygoideus Skorikov, 1914[4]
Hitta fler artiklar om djur med

Fjällhumla (Bombus balteatus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).[5][4]

Beskrivning

Fjällhumlan är en stor, långtungad humla[6]. Den har svart mellankropp med gul till brungul krage och de två första tergiterna[a] likadant färgade. Resten av bakkroppen är svart, med undantag för bakkroppsspetsen, som är ljust orangeröd eller vitaktig. Utseendet har stora variationer.[1] Melanistiska (svartfärgade) individer förekommer; dessa har dock behållit sin orangefärgade eller vita bakkroppsspets. Det förekommer också individer med större delen av bakkroppen färgad på samma sätt som bakkroppsspetsen. Drottningen är påtagligt större än de övriga kasterna, med en kroppslängd på omkring 21 mm.[7]

Utbredning

Humlan förekommer i norra Norden (Norge, norra Sverige och norra Finland[3]). Den har också påträffats i Ryssland österut till Sibirien (Novaja Zemlja, Wrangels ö och en del andra öar).[8] Den form som förekommer i Nordamerika och tidigare fördes till denna art har emellertid visat sig vara en egen art och kallas numera Bombus kirbiellus[1].

I Sverige är fällhumlan vanlig i hela fjällkedjan samt i angränsande områden.[6] I Finland har den observerats i de nordligaste delarna av landet, i Norra Österbotten och norra Lappland[9].

Ekologi

Fjällhumlan förekommer främst i bergsregioner, men också på hedmark, ängar och vägrenar[6]. Drottningen är aktiv från mitten av maj till slutet av augusti, arbetare från mitten av juni till slutet av augusti, och hanar från juli till slutet av augusti[7]. Näringsväxter är svarthö, fjällvedel, fjällmaskros, rödklöver, kråkvicker, midsommarblomster, gullris, rödblära och nordisk stormhatt[6].

Bona inrättas vanligen i gamla sork- eller lämmelbon strax under markytan.[1]

Status

Globalt är fjällhumlan klassificerad som livskraftig ("LC") av IUCN[8], medan den är rödlistad som nära hotad ("NT") i Sverige[1], och i Finland är klassificerad som livskraftig[2]. Främsta skälet till den svenska nedgången är de ökande sommartemperaturerna i fjällvärlden.[1]

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. ^ [a b c d e f] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). Bombus balteatus. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/bombus-balteatus-103267/detaljer. Läst 25 juni 2023. 
  2. ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Fjällhumla – Bombus balteatus. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204755. Läst 21 juni 2023. 
  3. ^ [a b] Pierre Rasmont (13 juni 2013). Bombus (Alpinobombus) balteatus Dahlbom, 1832” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3085. Läst 21 april 2019. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Bombus balteatus Dahlbom, 1832” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714786#null. Läst 21 juni 2023. 
  5. ^ Williams, P. (2016). Bombus balteatus Dahlbom, 1832 | fjällhumla”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103267/details?lang=sv. Läst 21 juni 2023. 
  6. ^ [a b c d] G. Holmström 2007 Humlor - Alla Sveriges arter sid. 126-127 ISBN 978-91-7139-776-8
  7. ^ [a b] Frode Ødegaard (2022). ”Fjellhumle Bombus (Alpinobombus) balteatus Dahlbom, 1832” (på norska). Artsdatabanken (Norge). https://artsdatabanken.no/Pages/150036/Bombus_balteatus. Läst 26 juni 2023. 
  8. ^ [a b] Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2015 High Country Bumblebee Bombus balteatus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 juni 2023.
  9. ^ ”Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204755&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 21 juni 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Bombus balteatus.jpg
Författare/Upphovsman: D. Sikes, Licens: CC BY-SA 2.0
Bombus balteatus