Finspångs bruk

Bruksmuseet speglar järnbrukstiden i Finspång, som har sina rötter i 1500-talet.
Arbetare vid Finspångs bruk omkring 1906.
Finspångs bruk i Nordiska taflor rundt 1868.
7 cm kanon m/1863 tillverkad på Finspångs bruk. Längd 160 cm, vikt 255 kg. Denna modell med sitt räfflade eldrör var den första av sin sort att placeras på Vaxholms fästning.

Finspångs bruk var i drygt tre århundraden Sveriges största kanongjuteri, belägen i Östergötlands norra bergslag, omnämns Finspång i 1573 års bergslagsräkenskaper. Ett litet bruk var där då anlagt, som först drevs för kronans räkning, men 1587 bortarrenderades till nederländaren Wellam De Wijk, vilken tycks ha innehaft det till 1599, då det återgick till kronan.

I släkten De Geers ägo

Finspångs slott vid Finspångsån.

På uppdrag av Louis De Geer, sökte Willem de Besche att med De Geer såsom förlagsman få av svenska kronan arrendera Finspång med dess bruk och underliggande län, och affären skulle i början drivas i De Besches namn. Därpå följde ett kungligt brev daterat 16 juli 1618, vari ovannämnda gods överläts till De Besche såsom pant för en De Geers fordran hos kronan. Sedan De Geer blivit svensk medborgare och adelsman, köpte han 1641 hela Finspångs gods, som då bestod av 79 1/2 hemman, jämte 5 1/2 hemman i Upplands bergslag (Dannemora gruvor). De Geer gjorde Finspång till centrum för den svenska vapenindustrin. Det innehades av hans ättlingar De Geer af Finspång fram till 1856, då godset såldes till dess förvaltare, Carl Ekman, sedermera brukspatron nästan ända fram till sin död 1903.

Ekman utvidgade bruksrörelsen

Bruksmiljön i Finspång.

Ekman förvärvade 1857 även Stens bruk och anlade under det 1860 en masugn vid Graversfors, då Finspångsbrukets masugnar inte räckte till för kanontillverkningen, men på 1870-talet fick Finspång en konkurrent i Bofors bruk, som 1873 inledde sin kanontillverkning och det närmaste fyra decennierna kämpade de båda bruken och deras företagsombildningar om att få vapenbeställningarna, till svenska försvaret, men även till utlandet. Exempelvis 1874 tillverkade Finspångs bruk kanoner för de svenska, danska, ryska, holländska och egyptiska regeringarnas räkning. Övergången från tackjärnskanoner till stålkanoner under andra hälften av 1800-talet gjorde att nyinvesteringar behövdes göras.

Aktiebolaget Finspångs styckebruk

24 cm kanon M/70, tillverkad vid Finspongs styckebruk.

År 1885 bildade Ekman Aktiebolaget Finspångs styckebruk, till vilket samtliga egendomar och verkstäder överlämnades. Åren 1902–1903 frånsålde detta bolag sina industriella verk och anläggningar, jämte närmast bruken belägna egendomar till Stens bruks aktiebolag och Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna. Det sistnämnda aktiebolaget, kom tillsammans med en aktieombildning, att fortsätta kanontillverkningen i Finspång till årsskiftet 1910–1911, då det forna brukets nya ägare Bofors i östra Värmland valde att flytta tillverkningen dit. Finspångs era som vapensmedja var över.[1]

Brukspredikanter

Lista över brukspredikanter på Finspångs bruk.[2]

Ämbetstid[2]NamnLevnadstidÖvrigt
1673Benedictus Laurbecchius1640–1687Senare kyrkoherde i Högby församling.
1678Olavus HörningSenare kyrkoherde i Gårdeby församling.
1692-1694Gudmundus Amnelius1659-1700Senare kyrkoherde i Hällestads församling.
1694–1742Ingen anställd präst under denna period.
1742–1750Samuel Follin1717–1789Senare kyrkoherde i Törnevalla församling.
1747Magnus SundelinSenare hospitalspredikant i Linköping.
1758-1769Samuel Wistenius1722-1793Senare kyrkoherde i Tjällmo församling.
1770-1778Daniel Söderman1736-1809Senare kyrkoherde i Regna församling.
1778-1780Samuel Regnell1751-1780
1780-1793Samuel Theodor Strömberger1748-1793
1793–1802Samuel Petersson1766–1830Senare kyrkoherde i Örberga församling.
1802–1804Johan Daniel Gustafsson1764–1853Senare kyrkoherde i Östra Ryds församling.
1804–1817Carl Anders Korsfeldt1769–1841Senare kyrkoherde i Östra Ny församling.
1818–1819Svante Gustaf Waennerberg1790–1857Senare kyrkoherde i Rogslösa församling.
1820-1824Anders Magnus Ekba eck–1824
1825–1835Johan Baptist Haglund1794–1867Senare kyrkoherde i Kimstads församling.
1835Samuel HjertsällSenare kyrkoherde i Frinnaryds församling.
1859–1876Ingen anställd präst under denna period.
1876-1891Carl Oscar Lindström1849-1891
1892-1894August Stenström1860-
1895-1901Bernhard Julius Kaldén1863-
1902Isak ThomassonSenare kyrkoherde i Västra Hargs församling.
Axel Johannes LydahlSenare kyrkoherde i Hovs församling.

Se även

Referenser

  1. ^ Torild Lindvall. Finspång, kanonbruket med sekler bakom sig. Bofors, stångjärnsbruket som med kraft arbetar för ståljärnskanonen.
  2. ^ [a b] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. 3. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 686-689. Libris 41149 

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Finspångs slott, den 15 november 2008, bild 11.JPG
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
Finspångs slott
24 cm kanon M 70, tillverkad vid Finspongs styckebruk.JPG
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
24 cm kanon M/70, tillverkad vid Finspongs styckebruk. Uppställd vid bruksbostäderna från 1700-talet, i Finspångs centrum.
Nordiska taflor - no-nb digibok 2014031426013-61.jpg
Illustrasjon hentet fra boken Nordiska taflor av ukjent forfatter og utgitt av Albert Bonnier (se, 1868)
Bruksmiljön i Finspång, den 15 november 2008, bild 16.JPG
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
Bruksmiljön i Finspång
7 cm kanon modell 1863.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
7 cm cannon m/1863 manufactured in Finspång, Sweden. Length 160 cm, weight 255 kg. Picture during shootings in the City Hall Park in Stockholm in connection with Doctor's 2023.
Bruksmuseet i Finspång, den 15 november 2008, bild 3.JPG
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
Finspångs bruksmuseum. Huset byggdes 1755 som dagsverksstuga. Här bodde bl a de från Dalarna hitkomna sten- och träarbetare som 1776 byggde Hällestadsbron och 1824-1826 byggde en ny masugn med två pipor. Huset är sedan 1951 bruksmuseum. Det speglar främst järnbrukstiden mellan 1827-1860. Där finns bl a en stor samling konstgjutna föremål tillverkade under ledning av den tyske konstgjutaren Carl Mertens som kom till Finspång 1827. Muren framför museet pryds av av Carl Ekmans sigill och tre mörsare, i närheten finns tre mindre kanoner också uppställda.
Finspångs bruk ca 1906.jpg
Kanonarbetare vid Finspångs bruk.