Finspånga läns härad

Finspånga läns härad
Härad
Finspångs slott.
Finspånga läns häradsvapen
LandSverige Sverige
LandskapÖstergötland
SocknarGodegård
Hällestad
Regna
Risinge
Skedevi
Tjällmo
Vånga
Finspånga läns härads läge i Östergötland.
Finspånga läns härads läge i Östergötland.
Finspånga läns härads läge i Östergötland.
Bruksmiljön i Finspång.
Bruksgården vid Reimyre glasbruk.

Finspånga läns härad var ett härad i norra Östergötland.

Häradet omfattade hela nuvarande Finspångs kommun samt delar av Motala och Norrköpings kommuner, vilka samtliga är en del av Östergötlands län. Häradet hade en köpingFinspångs köping – som numera också utgör dess största tätort belägen cirka 30 km nordväst om Norrköping. Den totala arealen mätte 1 797 km², varav land 1 591. Befolkningen uppgick år 1930 till 26 455 invånare.[1]

Tingsställe var vid Risinge kyrka, därefter för Risinge tingslag Finspång till 1879. Hällestad och Tjällmo tingslag hade före 1879 vinter- och höstting i Tjällmo (från 1721) och sommarting i Hällestad (från 1696). från 1879 till 1948 var Hällestad tingsplats för det sammanslagna tingslaget för att något år därefter flyttas till Finspång.

Geografi

Finspånga läns härad omfattade den nordligaste delen av landskapet Östergötland norr om Östgötaslätten. Området sträcker sig från Tylöskogen och sjön Tisnaren vid gränsen mot Närke och Södermanland i norr till sjöarna Roxen och Glan i söder. Häradet omfattade i sydost en flik av Östgötaslätten kallad Vångaslätten, men utgjorde i övrigt en skogsplatå, som begränsas mot slätten i söder av 40-60 meter höga förkastningsbranter.

Området genomskärs av parallella sprickdalar i riktningarna nordnordväst-sydsydost samt väst-öst. Utmed förkastningsbranterna i dess inre delar ligger Tjällmo socken och Hällestads socken omgärdade av uppodlade slättbygder. Väster om Tjällmoslätten reser sig norra Östergötlands högsta block, vilket i Justineberg når 261 meter över havet. I dalgångarna finns flera långsträckta sjöar, bland andra Tisnaren och Hunn i norr vilka avvattnas genom Nyköpingsåns avrinningsområde. I söder finns Bönnern och Dovern kring Finspång, vilka avvattnas till Glan genom Emmaåns förlängning i Finspångsån och Ysundaån och är en del av Motala ströms avrinningsområde.

Finspånga läns härad gränsade i sydväst till Aska härad, i söder till Bobergs, Gullbergs och Åkerbo härader och i sydost mot Memmings och Bråbo härader. I nordost låg Oppunda härad i Södermanlands län samt i nordväst Sköllersta och Askers härader i Örebro län.

Historia

Den nordligaste delen av Östergötland och gränsskogarna mot landskapen norr därom började troligtvis koloniseras under medeltiden och var tidigt en del av Bråbo härad. Namnet Finspång omnämns första gången år 1360, och år 1390 omnämns två byar på ömse sidor om ån vilka sammanbands av en spång. Bland områdets tidigaste kyrkobyggnader märks Risinge gamla kyrka som härrör från 1100-talet. Under tidig medeltid hittades malmfyndigheter i området och bergslag bildades i Hällestad och Vånga. På grund av närheten till gruvorna, tillgången till vattenkraft och närheten till en utskeppningshamn i Norrköping anlades i mitten av 1500-talet ett bruk vid Finspångsån. År 1580 gav kung Johan III order om att järnhanteringen och då främst vapenindustrin skulle utvecklas på platsen, och år 1641 köpte den svenska industrins fader Louis De Geer bruket från kronan.

Med hjälp av invandrade vallonska smeder blev Finspångs bruk ett av Sveriges mest framgångsrika under 1600- och 1700-talet, och man hade bland annat ensamrätt på kanontillverkning, innan denna flyttades till Bofors i Karlskoga bergslags härad. Samhället började växa upp kring bruket under 1800-talet. Finspångs slott uppfördes på en holme i ån under slutet av 1600-talet och är ett av landets förnämsta karolinska lantslott.

Finspånga läns härad bildades under 1600-talet då Hällestads, Regna, Risinge samt Skedevi socknar överfördes från Bråbo härad till det nybildade länet. Länet förefaller ursprungligen ha varit indelat i flera olika tingslag (och till viss del härader) som var och en har haft en egen tingsplats. Från år 1599 finns domböcker från rätten i Hällestad, vilken från 1640-talet även inkluderade Godegårds bergslag och tids nog även Tjällmo socken. Tingen hölls vid Hällestads kyrka, men flyttades under 1700-talet delvis till den gamla tingsplatsen vid Tjällmo kyrka. Under denna tid hölls ting för övriga häradet vid Risinge gamla kyrka och från år 1815 även på värdshuset i Finspång, men de två tingslagen förenades år 1879 till ett gemensamt som gällde för hela Finspånga läns härad.

Förutom Finspångs bruk fanns bruksverksamheter i häradet även vid Grytgöls bruk samt i Borggård där verksamhet förekommit sedan 1550-talet. Reijmyre glasbruk anlades på 1800-talet och är landets näst äldsta glasbruk som fortfarande är i drift. I slutet av 1800-talet anslöts Finspångsbygden till järnvägsnätet då Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ) anlades, vilken efter en rad utbyggnader sträckte sig från Örebro till Norrköping. Under 1900-talet lades dock sträckan ner i etapper, då först persontrafiken och sedermera även godstrafiken fasades ut. Efter att delen mellan Hjortkvarn och Finspång lades officiellt ner år 1988, finns numera bara sträckan mellan Finspång och Kimstad kvar.

Socknar

Finspånga läns härad omfattade sju socknar.

I Finspångs kommun

samt Finspångs köping

I Motala kommun

I Norrköpings kommun

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

Socknarna ingick i Östergötlands län. En del av Regna socken tillhörde före 1878 Örebro län och den delen ligger kvar i landskapet Närke. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1899 Finspångs läns, Bråbo och Memmings fögderi
  • 1900-1966 Finspångs fögderi för Godegårds och Tjällmo socknar bara till 1946
  • 1946-1990 Motala fögderi för Godegårds och Tjällmo socknar
  • 1946-1990 Norrköpings fögderi dock ej Godegårds och Tjällmo socknar

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

Häradshövdingar

Ämbetstid[2]NamnLevnadstid
1680-1689Anders Westeman1652–1705
1689-1705Johan Aswer1654–1705
1705-1716Anders Fägerstierna1681–1728
1716-1721Lars Sandberg1681–1721
1721-1742Gustaf Adolf Lagerfelt1693–1769
1742-1751Anders Ahlgren1702–1751
1752-1762Samuel Uggla
1762-1780Anders Juringius1733–1804
1781-1795Per Adolf Blidberg1747–1826
1795-1839Per Aschan1764–1839
1840-1848Paul Gustaf Norin1780–1849
1849-1860Claes Emil Eckerström
1861-1863Carl Georg Levin
1864-1905Axel Reutercrona1819–1905
1893-1921Hans Joachimsson
1924–1927
1927-1947Sigurd Nyrén1878–1947
1947-1967Walter Behrman1900–1973
1967-1970Göran Åström

Källor

Noter

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  2. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Webbkällor

  • Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Tryckta källor

Media som används på denna webbplats

Finspångs slott, framsidan, juli 2005.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 2.5
Bruksmiljön i Finspång, den 15 november 2008, bild 16.JPG
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
Bruksmiljön i Finspång
Bruksgården i Rejmyre, den 30 oktober 2008, bild 3.JPG
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
Bruksgården (uppförd 1811 av byggmästare Kiallus Mats Jonsson från Mora) med Östra flygeln (uppförd 1811) och Västra flygeln (uppförd 1812), invid "Reijmyre glasbruk", var länge bostad åt ägarna till glasbruket i Rejmyre.
Finspånga läns härad.jpg
Karta beskrivande Finspånga läns härads läge i Östergötlands län.