Finnestorp

Bältesspänne föreställande Oden eller Balder, med Suttungs mjöd och två örnar

Vid Finnestorp i Larvs socken, Västergötland, finns en av Sveriges mycket få vapenofferplatser från järnåldern. Rika fynd särskilt från folkvandringstiden har gjorts i ett stort våtmarksområde där Katebrobäcken rinner ut i ån Lidan, på vägen mellan Floby och Larv. Sedan systematiska undersökningar påbörjats år 2000 har fynden blivit så talrika att Finnestorp börjar likna SkedemosseÖland i dignitet. I närområdet finns många gravhögar, bautastenar, runstenar och domarringar med mera.

Fynden

Första fyndet, ett tveeggat svärd, påträffades år 1902 vid ett brobygge som var en del av en ny väg förbi Finnestorp. Två år senare, år 1904, grävdes fyndplatsen ut av studenterna Otto Frödin och Gustav Hallström. Vid utgrävningarna fann man flera fragment av betselkedjor, flera silverföremål samt en svärdsknapp med niello. Med undantag för en mindre undersökning 1959, där järnföremål från sadel- och seldon samt hästtänder hittades, låg offermossen bortglömd i nästan 80 år.[1]

År 1973 byggdes en ny bro intill den gamla utan att någon arkeologisk undersökning utfördes. När markägaren år 1978 rensade bäcken fann han ett djurhuvudformat betselbeslag i brons som muddrats bort vid brobygget. År 1980 gjordes en mindre undersökning där provgropar grävdes till ett djup av 0,4 – 1 m. När man år 2001 påbörjade en större utgrävning av området norr om vägen visade det sig att man påträffades många fynd på 1,2 m djup.[2] Bland annat söljor, remkorsningsbeslag, droppskor och ett antal mindre föremål.[3] Utgrävningen 20 år tidigare hade med andra ord inte gjorts tillräckligt djupt och en del föremål kan ha missats.[2] Utgrävningarna har fortgått under hela 2000-talet med ett ökat antal fynd. Fynden bedöms komma från folkvandringstid år 350–550 e.Kr.

Fyndplatsen

Finnestorps offermosse är belägen på gränsen mellan Larvs socken och Trävattna socken, Laske härad och Vilske härad, samt Vara kommun och Falköpings kommun. Finnestorp är beläget i en gränsbygd där tre landskapstyper möts, skogsbygden i söder, slättbygden i norr och Falbygden i öster. Katebrobäcken har sannolikt haft ett meandrande lopp och det kan ha förekommit småsjöar längs bäckens lopp.[4] Mossen som idag ligger betydligt högre än Lidan, låg sannolikt betydligt lägre på 500-talet och var en grund sjö som vattenfylldes när vårfloden fick ån att svämma över. Rester av ett pålverk har hittats tillsammans med hästben, och visar att det funnits någon form av fast anläggning.[5]

Offerplatsen

Platsen i Finnestorp är en våtmarksbaserad krigsbytesofferplats. Det vill säga krigsbyten i form av stridshingstar, utrustning och människor har offrats i en grund sjö eller våtmark. Alla fynd i Finnestorp har systematiskt slagits sönder och ibland bränts. I mossen har man funnit vapen, seldon, hästar och människor som offrats.

Historieskrivaren Tacitus beskriver i Germania hur stammar på Jylland har offerriter för fruktbarhetsgudinnan Nerthus.[6] Kyrkofadern Paulus Orosius beskriver Cimbrernas offerriter, där förlorarnas vapen och utrustning slogs sönder och kastades i floden, hästarna dränktes och tillfångatagna soldater hängdes i träden.

Offerplatsen har grävts ut vid två tillfällen under 2000-talet, åren 2000–2004 och 2008–2012. Sedan 2021 finns fynden på Västergötlands museum och tanken är att de skall bli stommen i en ny basutställning.[7]

Föreningen Finnestorps Vänner har satt upp informationstavlor och anordnar visningar.

Referenser

  1. ^ Olsson, Tim G. S. (2009). Krigsbytesofferrelaterade studier med utgångspunkt från fynden i Finnestorp, Västergötland & Skede mosse, Öland. sid. 30-33. ISBN 978-91-977966-0-6 
  2. ^ [a b] Olsson, Tim G. S. (2009). Krigsbytesofferrelaterade studier med utgångspunkt från fynden i Finnestorp, Västergötland & Skede mosse, Öland. sid. 34-37. ISBN 978-91-977966-0-6 
  3. ^ Olsson, Tim G. S. (2009). Krigsbytesofferrelaterade studier med utgångspunkt från fynden i Finnestorp, Västergötland & Skede mosse, Öland. sid. 41. ISBN 978-91-977966-0-6 
  4. ^ Olsson, Tim G. S. (2009). Krigsbytesofferrelaterade studier med utgångspunkt från fynden i Finnestorp, Västergötland & Skede mosse, Öland. sid. 29-30. ISBN 978-91-977966-0-6 
  5. ^ Olsson, Tim G. S. (2009). Krigsbytesofferrelaterade studier med utgångspunkt från fynden i Finnestorp, Västergötland & Skede mosse, Öland. sid. 44. ISBN 978-91-977966-0-6 
  6. ^ Olsson, Tim G. S. (2009). Krigsbytesofferrelaterade studier med utgångspunkt från fynden i Finnestorp, Västergötland & Skede mosse, Öland. sid. 18. ISBN 978-91-977966-0-6 
  7. ^ ”Bärare av gudar – offerplats Finnestorp”. https://www.torstensoderbergsstiftelse.se/anslag/2022-barare-av-gudar-offerplats-finnestorp/. Läst 3 juli 2023. 

Vidare läsning

  • Nordqvist, Bengt (2002). ”De arkeologiska undersökningarna vid Finnestorp — en hundraårig historia”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift (Skara : Skaraborgs länsmuseum, 1869-) -2001-2002: sid. 161-164. ISSN 0347-4402 ISSN 0347-4402.  Libris 8195414

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Betselbeslag Finnestorp - Västergötland Sweden.jpg
Förgyllt betselbeslag tillhörande en stridshäst från folkvandringstida ca 500 e.Kr. Betselbeslaget är funnet vid utgrävning av offermossen Finnestorp där Katebrobäcken rinner ut i ån Lidan. Offerplatsen ligger på gränsen mellan Larv och Trävattna socknar, Laske och Vilske härader och Vara och Falköpings kommuner i Västergötland. RAÄ-nummer Larv 121:1 och Trävattna 10:1. Fotot taget på Falbygdens museum i den tillfälliga utställningen Drakskatten från Finnestorp.
Oden förgylld praktremsölja fr Finnestorp (RAÄ-nr Larv 121-1 Fnr 224) 2747.jpg
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 3.0
Detta förgylllda, folkvandringstida bältespänne eller praktremsölja från ca 500 e.Kr. visar Odens ansikte omgivet av hans två korpar Hugin och Munin. Spännet är funnet 2002 vid utgrävning av offermossen Finnestorp (RAÄ-nummer Larv 121:1 och Trävattna 10:1) där Katebrobäcken rinner ut i ån Lidan. Spännet har fyndnummer 224. Offerplatsen ligger på gränsen mellan Larv och Trävattna socknar, Laske och Vilske härader och Vara och Falköpings kommuner i Västergötland. Fotot taget i samband med den tillfälliga utställningen Finnestorp Mossen Makten Guldet, som visades sommaren 2013 på på Falbygdens museum i Falköping, Västergötland, Sverige.
Peltaformat Finnestorp - Västergötland Sweden.jpg
Peltaformat hänge som suttit på en läderrem som varit spänd över bringan på en stridshäst. Hänget är tillverkat av silver med förgyllning och niello och är daterat till folkvandringstid ca 500 e.Kr. Hänget är funnet vid utgrävning av offermossen Finnestorp där Katebrobäcken rinner ut i ån Lidan. Offerplatsen ligger på gränsen mellan Larv och Trävattna socknar, Laske och Vilske härader och Vara och Falköpings kommuner i Västergötland. RAÄ-nummer Larv 121:1 och Trävattna 10:1. Fotot taget på Falbygdens museum i den tillfälliga utställningen Drakskatten från Finnestorp.
Bleck (svärdsskida) Finnestorp - Västergätland Sweden.jpg
Förgyllt munbläck tillhörande en svärdsskida från folkvandringstida ca 500 e.Kr. Munbläcket är funnet vid utgrävning av offermossen Finnestorp där Katebrobäcken rinner ut i ån Lidan. Offerplatsen ligger på gränsen mellan Larv och Trävattna socknar, Laske och Vilske härader och Vara och Falköpings kommuner i Västergötland. RAÄ-nummer Larv 121:1 och Trävattna 10:1. Fotot taget på Falbygdens museum i den tillfälliga utställningen Drakskatten från Finnestorp.
Munbleck (svärdsskida) Finnestorp Västergötland Sweden.JPG
Förgyllt munbleck tillhörande en svärdsskida från folkvandringstida ca 500 e.Kr. Munblecket är funnet vid utgrävning av offermossen Finnestorp där Katebrobäcken rinner ut i ån Lidan. Offerplatsen ligger på gränsen mellan Larv och Trävattna socknar, Laske och Vilske härader och Vara och Falköpings kommuner i Västergötland. RAÄ-nummer Larv 121:1 och Trävattna 10:1. Fotot taget på Falbygdens museum i den tillfälliga utställningen Drakskatten från Finnestorp.