Finlandssvenskt teckenspråk
| Finlandssvenskt teckenspråk | |
| Suomenruotsalainen viittomakieli | |
| Talas i |  Finland |
|---|---|
| Region | Österbotten Nyland |
| Antal talare | 90 (L1) 300 (alla) |
| Språkfamilj | teckenspråk
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | fss |
Det finlandssvenska teckenspråket är ett teckenspråk som tecknas av runt 300 personer, varav cirka 90 har det som modersmål,[1][2] främst i södra Finland och i svenska Österbotten. En stor del av dem är äldre (födda på 1950-talet).[3] Dessa personer kommer framför allt från finlandssvenska släkter där svenska är talspråket och har därmed svenska som första skriftspråk.
Den första dövskolan i Finland grundades år 1846 av Carl Oscar Malm, som själv var döv.[4] Sedan dövskolan i Borgå lades ner år 1993 är språkets framtid osäker. Många familjer med döva barn har emigrerat till Sverige på grund av beslutet.[5][6] Språket anses som allvarligt hotat enligt Unescos kriterier.[7]
Från och med 2015 har det finlandssvenska och finska teckenspråken varit skilda språk i Finlands lagstiftning, sedan den nya teckenspråkslagen antogs i riksdagen.[2] Den vetenskapliga konsensusen har redan sedan 2005 varit att de två teckenspråken är skilda.[4]
Föreningen Finlandssvenska Teckenspråkiga r.f. började sin verksamhet 2002.[6]
År 2018 började tolkutbildningen i finlandssvenskt teckenspråk på HUMAK (Humanistisk yrkeshögskola).[8]
Skillnader och likheter med det svenska teckenspråket
Genom kontakter mellan svenska döva och finlandssvenska döva har det finlandssvenska teckenspråket lånat in många ord från det svenska teckenspråket. Den visuella ljudningen med ansiktsuttryck följer svenska språkets ljud. En viktig faktor är också att Carl Oscar Malm gick i skolan i Sverige och lärde sig det svenska teckenspråket.[4]
Ursprungligen var bara finsk- och svensklektionerna i Malms skola separata. Alla andra klasser var desamma för alla elever oberoende av deras språkliga bakgrund.[4]
Referenser
- ^ Westerlund, Elin (3 augusti 2018). Hufvudstadsbladet: s. 8–11. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180804201438/https://www.hbl.fi/artikel/det-finlandssvenska-teckenspraket-utrotningshotat/. Läst 4 augusti 2018.
- ^ [a b] ”Döva finlandssvenskar är en hotad minoritet”. Dövas Tidning. 15 juni 2015. https://dovastidning.se/nyhet/dova-finlandssvenskar-ar-en-hotad-minoritet/. Läst 2 maj 2020.
- ^ Andersson-Koski, Maria (2015). ”Mitt eget språk – vår kultur”. Finlandssvenska Teckenspråkiga. http://www.dova.fi/wp-content/uploads/2015/07/PDF_Mitt_eget_sprak_var_kultur.pdf. Läst 2 maj 2020.
- ^ [a b c d] Savolainen, Leena (2011). ”Suomen kaksi viittomakieltä” (på finska). Kielikello. https://www.kielikello.fi/-/suomen-kaksi-viittomakielta. Läst 2 maj 2020.
- ^ Sederlöf, Nina (26 september 2014). ”Det finlandssvenska teckenspråket hotat”. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/09/26/det-finlandssvenska-teckenspraket-hotat. Läst 2 maj 2020.
- ^ [a b] Kilpeläinen, Ilkka (16 november 2012). ”Suomenruotsalaiset kuurot juhlivat yhdistyksensä pyöreitä vuosia” (på finska). YLE Uutiset. https://yle.fi/uutiset/3-6380009. Läst 2 maj 2020.
- ^ ”Finlandssvenskt teckenspråk”. https://www.sprakinstitutet.fi/sv/om_sprak/sprak_i_finland/teckensprak#Finlandssvensktteckensprk. Läst 8 januari 2023.
- ^ ”Suomenruotsalaisen viittomakielen tulkkikoulutus alkaa Humakissa” (på finska). Humak. 19 januari 2018. https://www.humak.fi/uutiset/suomenruotsalaisen-viittomakielen-tulkkikoulutus-alkaa-humakissa/. Läst 2 maj 2020.
Litteratur
- Hoyer, Karin (2012). Dokumentation och beskrivning som språkplanering: Perspektiv från arbete med tre tecknade minoritetsspråk. Diss. Nordica Helsingiensia, 29. Helsingfors: Helsingfors universitet. ISSN 1795-4428. ISBN 978-952-10-7611-4. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-7612-1
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Wikitongues, Kristen Tcherneshoff, Licens: CC BY-SA 4.0
This video was recorded by Wikitongues volunteer Kristen Tcherneshoff in Porvoo, Finland. It is estimated that around 90 people have Finland-Swedish Sign Language (FinSSL) as their native language. The language emerged as its own distinct language around the end of the 19th-century, often credited to the Deaf school in Porvoo, Finland. The school originally used Swedish Sign Language as the medium of instruction, but a new sign language began to emerge, leading to FinSSL. Håkan was a student of the school, which shut down in 1993, leading to a decline of FinSSL use within Porvoo and Finland as a whole. FinSSL is considered moribund by Ethnologue, but there is a community of activists working to bring more awareness to FinSSL within Finland. The first FinSSL dictionary is underway, in a digital interactive form on SignWiki. In 2014, Finland recognized FinSSL as an endangered language and the following year it was recognized as a language under Finnish law.