Fingerörtsvisslare

Fingerörtsvisslare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljTjockhuvudfjärilar
Hesperioidea
FamiljTjockhuvuden
Hesperiidae
UnderfamiljVisslare
Pyrginae
SläktePyrgus
ArtFingerörtsvisslare
Pyrgus serratulae
Vetenskapligt namn
§ Pyrgus serratulae
AuktorRambur, 1839
Synonymer

Vetenskapligt:

  • Hesperia serratulae Rambur, 1839
  • Hesperia alveiformis Warren, 1926
  • Hesperia balcanica Warren, 1926
  • Hesperia clarissima Heinrich, 1938
  • Hesperia fragilis Verity, 1925
  • Hesperia latealbata Verity, 1925
  • Hesperia magnagallica Verity, 1931
  • Hesperia nigra Hoffmann, 1914
  • Hesperia planorum Verity, 1925
  • Hesperia plurisignata Silbernagel, 1846
  • Hesperia tarasoides Höfner, 1897
  • Pyrgus arvernensis Picard, 1948
  • Pyrgus bourgognei Picard, 1948
  • Pyrgus serratukae
  • Syrichthus minor Oberthür, 1910
  • Hesperia extensa Warren, 1920 (tvetydig)
  • Hesperia occidentalis Lucas, 1910 (tvetydig)
  • Hesperia ochracea Reverdin, 1912 (tvetydig)
  • Hesperia restricta Hoffmann, 1914 (tvetydig)

Svenskt:

  • Fingerörtvisslare
  • Ängsskärevisslare
Hitta fler artiklar om djur med

Fingerörtsvisslare, Pyrgus serratulae, är en fjärilsart som beskrevs av Jules Pierre Rambur 1839.[1][2] Fingerörtsvisslare ingår i släktet Pyrgus och familjen tjockhuvuden, Hesperiidae.[1][2][3] Vingspannet varierar mellan 22 och 27 millimeter på olika individer.[4]

Beskrivning

Ovansidan är brun med vita fläckar på framvingen och omväxlande vita och mörka vingfransar. Undersidan är gulgrön med större och fler vita fläckar än på ovansidan. Honans ovansida är mer gulbrun än hanens, i övrigt är de lika.[5] Larven är brun med diffusa längsgående grå linjer och huvudet är mörkbrunt.[4]

Värdväxter för fingerörtsvisslare är arter i fingerörtssläktet och daggkåpesläktet.[6]

Flygtiden infaller mellan maj och augusti.[5]

Utbredning

Fingerörtsvisslarens naturliga utbredningsområde utgörs av i stort sett södra halvan av Europa och ett band som sträcker sig därifrån genom Asien till Mongoliet och Amurområdet. Den har aldrig påträffats i Sverige, men en gång i Danmark.[4] Den föredrar ängar och blomrika sluttningar på 1 500–2 000 meter över havet eller ännu högre.[5]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Pyrgus serratulae (Rambur, 1839), fingerörtsvisslare”. Artfakta. SLU Artdatabanken. 2024-01-25. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/250450. Läst 3 mars 2024. 
  2. ^ [a b] Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Vandepitte, L., Hobern, D., Schalk, P., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Adlard, R., Adriaenssens, E. M., et al. (22 februari 2024). Pyrgus serratulae (Rambur, 1839). Catalogue of Life. doi:https://doi.org/10.48580/dfvll. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=Pyrgus%20serratulae&sortBy=taxonomic. Läst 3 mars 2024. 
  3. ^ Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (2003). PYRGUS serratulae Rambur, 1839. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=187545. Läst 3 mars 2024. 
  4. ^ [a b c] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 135-136. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  5. ^ [a b c] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 114. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  6. ^ nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Pyrgus serratulae, läst 6 september 2008

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Pyrgus serratulae.jpg
Författare/Upphovsman: Martin Bjerg, Licens: CC BY-SA 2.5
Skærbredpande