Kommunalråd

Kommunalråd (i några av Hallands läns kommuner benämnt kommunråd^[1][2]; i Stockholm benämnt borgarråd) är en förtroendepost och en titel i norska och svenska kommuner. Till skillnad från de flesta kommunpolitiker är kommunalråd hel- eller deltidsarvoderade av kommunen.

Kommunalråden har politiska uppdrag i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Majoriteten av kommunalråden är oftast ordförande i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder.

Ämbetet började införas under 1960-talet i många städer och enstaka landskommuner,^[3] särskilt i större städer.^[4] I mindre städer kunde man i stället ha en heltidsanställd drätselkammarordförande. I Malmö stad infördes kommunalråd 1 januari 1961 och 1966 var de sex till antalet som ansvarade för olika avdelningar inom kommunförvaltningen.^[3] Efter kommunreformen 1971, då enhetlig kommuntyp infördes och kommunerna blev större genom sammanslagningar, blev kommunalråd allt vanligare.

Den första norska kommunen att skaffa kommunalråd var Oslo 1972.^{[källa behövs]}

Antalet kommunalråd

De flesta små kommuner har ett eller två kommunalråd. Det andra kommunalrådet representerar då normalt oppositionen och benämns ibland "oppositionsråd".

I medelstora och stora kommuner kan flera kommunalråd (utöver kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet) finnas. De flesta eller alla av dessa väljs ur fullmäktiges majoritet och har ansvar för något delområde i kommunens förvaltning. I vissa kommuner har det under någon mandatperiod förekommit över 12 personer i olika tjänstgöringsgrad som antingen kommunalråd eller oppositionsråd. Mandatperioden 2014-2018 gällde det Linköping som då hade 13 kommunalråd^[5] och mandatperioden dessförinnan hade Örebro 13 kommunalråd.^[6] I Huddinge finns 14 kommunalråd och oppositionsråd under mandatperioden 2018-2022.^[7]

Förr kunde även oppositionen tilldelas kommunalrådsposter med rotelansvar enligt ett system liknande vad som då gällde för borgarråden i Stockholm. Så var till exempel fallet för Malmös kommunalråd sedan 1961. År 1977 infördes dock det nuvarande systemet, där den styrande majoriteten tilldelas samtliga kommunalrådsposter med rotelansvar, medan minoriteten får oppositionsrådsposter.

Finanskommunalråd

I större kommuner finns det kommunalråd för varje delområde kommunens förvaltning är uppdelad i. Kommunstyrelsens ordförande kallas ofta i dessa fall för finanskommunalråd.

Finns det fler kommunalråd utöver det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande är de vanligen ordförande i andra nämnder eller leder andra avdelningar av den kommunala nämndorganisationen.

Andra beteckningar

I Stockholms kommun kallas kommunalråden borgarråd. I några av kommunerna i Hallands län kallas kommunalråden kommunråd.

I Helsingborgs stad kallades det som motsvarar kommunalråd (heltidsanställd politiker som är föredragande i ärenden i kommunstyrelsen eller i nämnd) för kollegieråd under åren 1957–1971. Benämningen kollegieråd har sitt ursprung i att kommunens högsta verkställande organ i Helsingborg och i vissa andra städer benämndes stadskollegium, medan drätselkammaren i dessa städer fungerade som finansförvaltningens organ och inte som högsta verkställande organ. Idag benämns kommunens högsta verkställande organ kommunstyrelse.

I Göteborgs stad motsvarades kommunalråden av stadssekreterare fram till år 1966.

Vissa kommuner har återinfört titeln borgmästare, se mer om det i artikeln borgmästare i Sverige.

I Finland är kommunalråd (finska: kunnallisneuvos) en hederstitel som av republikens president kan tilldelas personer som gjort sig bemärkta inom det kommunala livet.^[8]

Se även

• Borgmästare

Referenser