Finansdepartementet

Denna artikel handlar om ett ministerium i Sverige. För motsvarigheter i andra länder, se Finansministerium.
Finansdepartementet
UnderordnadRegeringskansliet
Ansvarigt statsrådElisabeth Svantesson
OrganisationstypDepartement
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-3831
FöregångareHandels- och finansexpeditionen
Inrättad16 maj 1840
InstruktionSFS 1996:1515 (lagen.nu)
Webbplatswww.regeringen.se
MinisterElisabeth Svantesson

Finansdepartementet (Fi),[1] som ingår i Regeringskansliet, är den svenska regeringens organ i ekonomisk-politiska frågor. Departementet sysselsätter cirka 470 personer inom områdena ekonomisk politik, statsbudget, skatter, sociala avgifter, spelfrågor, ekonomiskt samarbete i Europeiska unionen (EU), Ekonomiska och monetära unionen (EMU), finansmarknad, statlig förvaltningspolitik, kommunekonomi, läns- och regionekonomi och digitaliseringspolitik samt bolag med statligt ägande[2].

Det statsråd som är chef för Finansdepartementet kallas finansminister. Nuvarande finansminister är Elisabeth Svantesson. Finansmarknadsminister är Niklas Wykman. Civilminister är Erik Slottner. Därutöver finns ett tjugotal politiska tjänstemän, bland annat statssekreterare och politiskt sakkunniga. Finansdepartementets lokaler ligger i kvarteret Loen i Stockholm. Under många år huserade Finansdepartementet i kvarteret Björnen, som bland annat omfattar Adelcrantzka palatset.

Historik

Innan Finansdepartementet inrättades sköttes ett flertal av dess frågor i den år 1713 inrättade Handelsexpeditionen, men 1773 fördes många av dess frågor över till den då nyinrättade Handels- och finansexpeditionen.

Finansdepartementet inrättades i samband med 1840 års departementsreform. På grund av den centrala naturen för dess ärenden, har posten som dess departementschef alltid betraktats som en av de tyngsta posterna i regeringen.

Departementet avskaffades efter valet 1976 och dess uppgifter delades upp på ett ekonomidepartement och ett budgetdepartement. Dessa två departement slogs dock åter samman till ett finansdepartement efter valet 1982.

Organisation

Finansdepartementet består av sju avdelningar: budgetavdelningen, avdelningen för bolag med statligt ägande, skatte- och tullavdelningen, internationella och ekonomiska avdelningen, finansmarknadsavdelningen, avdelningen för offentlig förvaltning och rätts- och stabsavdelningen. Varje avdelning leds av en avdelningschef, vanligen ett finansråd. Samtliga avdelningar utom rätts- och stabsavdelningen är indelade i mindre enheter som leds av enhetschefer som har titeln departementsråd.

Statsråd

Finansminister

Se Sveriges finansminister

Övriga statsråd vid Finansdepartementet

NamnTitelÄmbetsperiodPolitisk tillhörighet
 Krister WickmanBiträdande finansminister1967–1969Socialdemokraterna
 Bertil LöfbergLöneminister1969–1975Socialdemokraterna
 Kjell-Olof FeldtLöneminister1975–1976Socialdemokraterna
 Ingemar MundeboBudgetminister1976–1976Folkpartiet
 Bengt K.Å. JohanssonLöneminister1985–1988Socialdemokraterna
 Odd EngströmBudgetminister1988–1990Socialdemokraterna
 Erik ÅsbrinkBiträdande finansminister1990–1991Socialdemokraterna
 Bo LundgrenSkatteminister1991–1994Moderata samlingspartiet
 Thomas ÖstrosSkatteminister1996–1998Socialdemokraterna
 Lars EngqvistKommun- och bostadsminister1998Socialdemokraterna
 Lars-Erik LövdénKommun- och bostadsminister1998–21 oktober 2004Socialdemokraterna
 Gunnar LundFinansmarknadsminister21 oktober 2002–21 oktober 2004Socialdemokraterna
 Sven-Erik ÖsterbergKommun– och finansmarknadsminister21 oktober 2004–6 oktober 2006Socialdemokraterna
 Mats OdellKommun– och finansmarknadsminister6 oktober 2006–5 oktober 2010Kristdemokraterna
 Peter NormanFinansmarknadsminister5 oktober 2010–3 oktober 2014Moderata Samlingspartiet
 Ardalan ShekarabiCivilminister3 oktober 2014-1 oktober 2019Socialdemokraterna
 Per BolundFinansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister3 oktober 2014- 21 januari 2019Miljöpartiet
 Per BolundFinansmarknads- och bostadsminister, biträdande finansminister21 januari 2019–5 februari 2021Miljöpartiet
 Lena MickoCivilminister1 oktober 2019-30 november 2021Socialdemokraterna
 Åsa LindhagenFinansmarknadsminister, biträdande finansminister5 februari 2021-30 november 2021Miljöpartiet
 Ida KarkiainenCivilminister30 november 2021-18 oktober 2022Socialdemokraterna
 Max ElgerFinansmarknadsminister30 november 2021-18 oktober 2022Socialdemokraterna
 Erik SlottnerCivilminister18 oktober 2022–Kristdemokraterna
 Niklas WykmanFinansmarknadsminister18 oktober 2022–Moderata Samlingspartiet

Statssekreterare

Statssekreterare åt finansministern sedan 2006

Övriga statssekreterare på Finansdepartementet sedan 2006

Budgetchefer

(Mellan 1976 och 1982 var budgetchefen placerad vid Budgetdepartementet)

Myndigheter

Finansdepartementet har flera myndigheter inordnade under sig[4]:

Källor

  1. ^ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018. 
  2. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (20 september 2017). ”Finansdepartementet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/. Läst 6 februari 2023. 
  3. ^ Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2022-10-18
  4. ^ Myndigheter m.m. Arkiverad 7 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine. Regeringskansliets webbplats, besökt 2010-10-03

Se även

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”