Fi Herculis

Fi Herculis (φ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension16t 08m 46,17745s[1]
Deklination+44° 56′ 05,6663″[2]
Skenbar magnitud ()4,22 – 4,23 (p)[3]
Stjärntyp
SpektraltypB9 VspHgMn[4] / A8 V[5]
U–B-0,23[6]
B–V-0,045 ± 0,003[7]
VariabeltypRoterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-16,30 ± 0,4[8] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -26,63[1] mas/år
Dek.: +36,76[1] mas/år
Parallax ()15,99 ± 0,45[1]
Avstånd204 ± 6  (63 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()0,100 ± 0,059 / 2,670 ± 0,074[9]
Detaljer
Massa3,05 ± 0,24[9] M
Radie2,12[10] R
Luminositet72[11] L
Temperatur11 525 ± 150[5] K
Metallicitet-0,03[9]
Vinkelhastighet8,0 ± 1,0[5] km/s
Ålder210[8] miljoner år
Andra beteckningar
11 Herculis, GSC 03067-01842, PLX 3667, TD1 18938, HD 145389, PLX 3667.00, TYC 3067-1842-1, HIC 79101, PMC 90-93 429, UBV 13748, NOI 2, HIP 79101, PPM 55199, UBV M 21225, AG+45 1258, HR 6023, Renson 41160, uvby98 100145389, BD+45 2376, IRAS 16071+4503, ROT 2288, WDS J16088+4456AB, FK5 601, JP11 2712, SAO 45911, YPAC 53, GC 21736, 2MASS J16084616+4456057, SBC7 565, HFE83 1169, GCRV 9296, N30 3625, SBC9 887, GEN# +1.00145389, NSV 7490, SKY# 29143[2]

Fi Herculis (φ Herculis, förkortat Fi Her, φ Her), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna[5] i den västra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud på 4,23[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 16,0[1] mas beräknas den befinna sig på ca 204 ljusårs (63 parsek) avstånd från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan Fi Herculis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 VspHgMn [4] och är en kemiskt ovanlig stjärna av typen kallad en kvicksilver-manganstjärna.[5] Den har en massa som är ca 3[9] gånger solens massa, en radie som är ca 2,1[10] gånger större än solens och utsänder ca 72[11] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 11 500 K.[5]

Fi Herculis, eller 11 Herculis, är en roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV). Den varierar i skenbar magnitud mellan 4,22 och 4,23 med en period av 7,0225 dygn.[3] Den är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 564,8 dygn och en excentricitet av 0,526.[9]

Följeslagaren Fi Herculis B är en stjärna i huvudserien av spektralklass A8V.[5]. Skillnaden i magnitud mellan de två stjärnorna är 2,64.[12] Den separerades första gången år 2004 med hjälp av interferometri.[12]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Phi Herculis, 12 april 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* Phi Her – Variable Star of alpha2 CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Phi+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 22 juli 2017. 
  3. ^ [a b c d] ”Phi Her” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15895. Läst 22 juli 2017. 
  4. ^ [a b] Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995), "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars", Astrophysical Journal Supplement, 99: 135, Bibcode:1995ApJS...99..135A, doi:10.1086/192182.
  5. ^ [a b c d e f g] Zavala, R. T.; et al. (February 2007), "The Mercury-Manganese Binary Star φ Herculis: Detection and Properties of the Secondary and Revision of the Elemental Abundances of the Primary", The Astrophysical Journal, 655 (2): 1046–1057, arXiv:astro-ph/0610811, Bibcode:2007ApJ...655.1046Z, doi:10.1086/510108.
  6. ^ Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  7. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=79101. Läst 22 juli 2017. 
  8. ^ [a b] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  9. ^ [a b c d e] Torres, Guillermo (June 2007), "Astrometric-Spectroscopic Determination of the Absolute Masses of the HgMn Binary Star φ Herculis", The Astronomical Journal, 133 (6): 2684–2695, arXiv:astro-ph/0703193, Bibcode:2007AJ....133.2684T, doi:10.1086/516756.
  10. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/phiherculis. Hämtad 2019-04-12.
  11. ^ [a b] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  12. ^ [a b] Zavala, R. T.; et al. (December 2004), "Detection of the Secondary of the HgMn star Phi Herculis with the Navy Prototype Optical Interferometer", Bulletin of the American Astronomical Society, 36: 1527, Bibcode:2004AAS...20510715Z.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hercules IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Hercules chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.