Feriehem
Feriehem är en form av barnomsorg över sommaren som i Sverige startades i slutet av 1800-talet. De kom till vid en tid när mindre bemedlade barn från städer och tätorter ansågs behöva komma ut till landet över sommaren. På 1970-talet blev feriehem en del av den kommunala barnomsorgen.[1]
Feriehem kallas de familjer på landsbygden som tar emot feriebarn[2] över sommaren. De personer som tar om feriebarn kan kallas ferieföräldrar, feriefamiljer, feriemödrar och feriefäder. I likhet med familjehem och jourhem handlar det om privata familjer som tar hand om andra än biologiska barn i sina hem. Men det som kännetecknar feriehem är att feriehemsvistelser i regel är planerade, på förhand tidsbestämda samt förlagda till sommaren.
Fortfarande på 2000-talet finns det svenska kommuner och organisationer som anordnar vistelse i feriehem, men det har blivit vanligare att feriehem nu tar emot barn från andra länder. Feriehem har funnits i Danmark sedan 1850-talet och i Frankrike placerades barn i feriehem från 1880-talet.
Begreppet feriehem[3] har i Sverige även haft en annan betydelse under 1900-talet, det var enligt Nordisk familjebok en ”plats på landet, där lägre statsfunktionärer m.fl. kunna tillbringa sin ledighet”.