Ferdinand von Hochstetter

Ferdinand von Hochstetter
FöddChristian Gottlob Ferdinand von Hochstetter
30 april 1829[1][2][3]
Esslingen am Neckar, Tyskland
Död18 juli 1884[1][2][4] (55 år)
Wien
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iKungariket Württemberg och Österrike-Ungern
Utbildad vidTübingens universitet
Tübinger Stift
SysselsättningGeolog[5], naturvetare, lantmätare[6], geograf, professor, botaniker[7]
ArbetsgivareWiens universitet
Technische Universität Wien
FöräldrarChristian Ferdinand Friedrich Hochstetter
Redigera Wikidata

Christian Gottlob Ferdinand Ritter von Hochstetter, född 30 april 1829 i Esslingen am Neckar, död 18 juli 1884 i Wien, var en tysk geolog och naturforskare, verksam i Österrike.

Biografi

Hochstetter disputerade för doktorsgraden 1852 och ledde 1853–1854 den geologiska undersökningen av Böhmerwald samt 1855–1856 av Erzgebirge och närliggande berg i Böhmen, varefter han 1856 blev docent vid universitetet i Wien.

År 1857 inskeppade han sig för att delta i fregatten Novaras världsomsegling, men skilde sig från expeditionen på Nya Zeeland, där han undersökte kollagren, kopparfyndigheterna, guldfälten, vulkanerna och de varma källorna.

År 1860 övertog han professuren i mineralogi och geologi vid polytekniska institutet i Wien, 1874 utnämndes han till hovråd, 1876 till intendent för Naturhistoriska hovmuseet, övertog 1877 skötseln av hovmineraliekabinettet och den antropologisk-etnografiska hovsamlingen. Åren 1866–1882 var han president för Geografiska sällskapet i Wien. År 1881 drog han sig tillbaka från sina ämbeten.

Auktorsnamnet C.G.F.Hochst. kan användas för Ferdinand von Hochstetter i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Bibliografi (i urval)

  • Neu-Seeland (1863)
  • Topographisch-geologischer Atlas von Neu-Seeland (1863)
  • Geologie von Neu-Seeland (1864)
  • Paläontologie von Neu-Seeland (1864)
  • Geologische Beobachtungen auf der Novara-Reise 1857–1859 (1866)
  • Geologie des östlischen Theils der europäischen Türkei (1870)
  • Ueber den Ural (1873)
  • Geologische Bilder der Vorwelt und der Jetztwelt (1873)
  • Die Erde nach ihrer Zusammensetzung, ihrem Bau und ihrer Bildung (1875; tredje upplagan 1880)
  • Asien, seine Zukunftsbahnen und seine Kohlenschätze (1876)
  • Leitfaden der Mineralogie und Geologie (1876; 19:e upplagan utgiven av Franz Toula och Anton Bisching, 1906)

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bd3k6x, omnämnd som: Ferdinand von Hochstetter, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hochstetter, Ferdinand von, vol. 9, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 74.[källa från Wikidata]
  4. ^ Annuaire prosopographique : la France savante, omnämnd som: Ferdinand Hochstetter, CTHS person-ID: 123740, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 138156, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Arnold Lawn, The Pioneer Land Surveyors of New Zealand, New Zealand Institute of Surveyors, 24 februari 2005, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Ferdinand von Hochstetter (Heliogravure).jpg
Portrait: Ferdinand von Hochstetter, Heliogravure (Photogravure) from Viktor Angerer (1839–1894)