Ferdinand Freiligrath

Ferdinand Freiligrath
FöddHermann Ferdinand Freiligrath
17 juni 1810 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3]
Detmold[1][4][2], Tyskland
Död18 mars 1876 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[5][6][3] (65 år)
Bad Cannstatt[2][7]
BegravdUff-Kirchhof
Andra namnC. W. Müller von Düsseldorf[8]
Medborgare iFurstendömet Lippe
SysselsättningSpråkvetare, översättare, poet, författare[9]
MakaIda Freiligrath
BarnKate Freiligrath-Kroeker (f. 1845)
Otto Freiligrath (f. 1850)
FöräldrarLouise Wilhelmine Freiligrath
Redigera Wikidata

Ferdinand Freiligrath, född den 17 juni 1810 i den tyska staden Detmold, död den 18 mars 1876 i Cannstatt utanför Stuttgart, var en tysk diktare och översättare.

Freiligrath blev 1838 uppmärksammad för samlingen Gedichte, och erhöll 1842 av den preussiskae kungen ett diktargage, som han avsade sig 1844, då han gjorde den radikalaste liberalismens sak till sin. Han flydde 1845 till Schweiz, och året därpå till London. I samband med revolutionen 1848 hälsade han med hänförda dikter och återvände förhoppingsfull till Tyskland.[10]

Freiligrath deltog i de revolutionära händelserna i Tyskland år 1848 och ställdes inför rätta för uppvigling till högförräderi på grund av sin dikt Die Todten an die Lebenden (De döda till de levande). Han frikändes dock. Under 1840-talet lärde Freiligrath känna Karl Marx och de förblev vänner. Enligt Marx' biograf Franz Mehring var Freiligrath efter Friedrich Engels Marx' trognaste vän.[11]

1851 tvingades han åter lämna Tyskland. Han ledvde därefter i 17 år som bankman i London. Då banken 1867 gjorde konkurs, stod Freiligrath utblottad och flyttade 1868 slutgiltigt tillbaka till hemlandet, där han nu hedrades med en nationalbelöning. Freiligraths ungdomsdiktning innehåller främst exotiska och färgstarka motiv, och visar på tydliga impulser från Victor Hugo, vilken han även översatte till tyska.

Han översatte även verk av William Shakespeare, Henry Wadsworth Longfellow och Robert Burns. Freiligraths revolutionspoesi, Ein Glaubenbekenntnis (1844), Ça ira (1846) och Neuere politische und soziale Gedichte (1849-51) utmärker sig för agitatorisk lidelse och kraftfull form. Hans Gesammelte Dichtungen utgavs i 6 band 1870, hans Briefe utgavs 1910 av L. Weins.[10]

Senare i sitt liv blev Freiligrath alltmer nationalistisk. Ett exempel på detta är hans dikt Hurra, Germania!.

Asteroiden 14940 Freiligrath är uppkallad efter honom.[12]

Noter

  1. ^ [a b] Moritz Carrière, Freiligrath, Ferdinand, vol. 7, Allgemeine Deutsche Biographie, volym 7, 1878, s. 343–347.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Freiligrath, Ferdinand, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фрейлиграт Фердинанд”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Moritz Carrière, Freiligrath, Ferdinand, vol. 7, Allgemeine Deutsche Biographie, volym 7, 1878, s. 343–347, ”Die Vergrößerung und Verfettung des Herzens hatte eine Wassersucht im Gefolge; in der Nacht zum 18. März 1876 ist er entschlafen.”.[källa från Wikidata]
  6. ^ Freiligrath, Ferdinand, Encyclopædia Britannica 1911, ”In that year he returned to Germany, settling first in Stuttgart and in 1875 in the neighbouring town of Cannstatt, where he died on the 18th of March 1876.”.[källa från Wikidata]
  7. ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.google.de .[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  11. ^ Mehring, Franz (1960). Karl Marx: Geschichte seines Lebens. sid. 182 
  12. ^ ”Minor Planet Center 14940 Freiligrath” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=14940. Läst 16 september 2024. 

Externa länkar

Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

Media som används på denna webbplats