Feelgood (genre)

Feelgood
  • Betydelse – genre inom litteratur, film och musik
  • Typiska drag – positiva slut, lättsamt, rask handling, fantasifullt persongalleri

Feelgood är en genre inom litteratur, musik och film med syftet att få mottagaren att må bra.[1] Genren ligger nära chicklit och romance.[2] Vanligtvis finns det en kärlekshistoria i centrum,[3] men det kan även finnas andra förvecklingar, till exempel kring pensionärer.[4] Inom musiken kretsar feelgoodgenren kring positiv text, tonart och tempo.[5]

Exempel

Inom den litterära världen finns många exempel på feelgoodlitteratur: Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith,[1] Fredrik Backmans En man som heter Ove,[1] Jonas Jonassons Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann,[4] Karin Brunk Holmqvists Potensgivarna[4] och Catharina Ingelman-Sundbergs Kaffe med rån.[4] Ytterligare nyutkomna feelgoodromaner är "mormorstrilogin" av Kaj Branzell: "Mormor på rymmen", "Mormors val" och "Mormor i karantän".

Bland de låtar som bedömts vara mest feelgood finns Walking on Sunshine (Katrina & The Waves), I Will Survive (Gloria Gaynor), Livin' on a Prayer (Bon Jovi), Girls Just Wanna Have Fun (Cyndi Lauper), I'm a Believer (The Monkees), Eye of the Tiger (Survivor), Uptown Girl (Billy Joel), Good Vibrations (The Beach Boys), Dancing Queen (Abba), och Don't Stop Me Now (Queen).[5]

Mottagande

Genren ses ibland som att den saknar intellektuellt eller känslomässigt djup.[6] Andra försvarar genren med att den underlättar avslappning.[7] Musikgenren kan hjälpa lyssnaren att låta tankarna vandra.[8]

Genren är mycket vanlig över flera språkområden.[9] Inom filmvärlden är genren etablerad sedan 1960-talet.[9]

Källor

  1. ^ [a b c] ”Ett gott skratt på egen bekostnad”. HD. http://www.hd.se/2015-07-18/ett-gott-skratt-pa-egen-bekostnad. Läst 21 februari 2017. 
  2. ^ ”Nu slutar jag att försvara att jag gillar feelgood”. Metro. Arkiverad från originalet den 22 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170222112325/http://www.metro.se/artikel/nu-slutar-jag-att-f%C3%B6rsvara-att-jag-gillar-feelgood-xr. Läst 21 februari 2017. 
  3. ^ ”Lotta Olsson: Jag klämmer in alla under etiketten feel good - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 29 november 2014. http://www.dn.se/dnbok/lotta-olsson-jag-klammer-in-alla-under-etiketten-feel-good/. Läst 21 februari 2017. 
  4. ^ [a b c d] ”Nya trenden: Humor och feelgood”. Tidningen Skriva. 8 december 2014. Arkiverad från originalet den 22 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170222111645/http://tidningenskriva.se/nya-trenden-humor-och-feelgood/. Läst 21 februari 2017. 
  5. ^ [a b] ”Here Are The 10 Most Feel-Good Songs Ever, According To Science - Music Feeds” (på amerikansk engelska). Music Feeds. 22 september 2015. http://musicfeeds.com.au/news/here-are-the-10-most-feel-good-songs-ever-according-to-science/#/slide/1. Läst 21 februari 2017. 
  6. ^ Gustafsson, Tommy (2015-05-15) (på engelska). Nordic Genre Film. Edinburgh University Press. ISBN 9780748693207. https://books.google.se/books?id=xeUkDQAAQBAJ&pg=PT187&lpg=PT187&dq=feelgood+genre&source=bl&ots=f8xrP6fDoA&sig=1pscOZ9gyhOJudGJGPqJ1CAG2Ig&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjAk-equ6HSAhUmEpoKHVwLBIY4ChDoAQgZMAA#v=onepage&q=feelgood%20genre&f=false. Läst 21 februari 2017 
  7. ^ ”Därför ska du läsa deckare, feelgood och romance på sommaren - LitteraturMagazinet”. LitteraturMagazinet. http://www.litteraturmagazinet.se/artiklar/genre-pa-sommaren. Läst 21 februari 2017. 
  8. ^ Adams, Rebecca (24 juni 2014). ”Here's Proof Music Can Do More Than Just Make You Feel Good”. The Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/2014/06/24/music-creative_n_5511501.html. Läst 21 februari 2017. 
  9. ^ [a b] Brown, Noel. ”The Feel-Good Film: A Case Study in Contemporary Genre Classification”. Quarterly Review of Film and Video 32 (3): sid. 269–286. doi:10.1080/10509208.2013.811357. ISSN 1050-9208. http://dx.doi.org/10.1080/10509208.2013.811357. Läst 21 februari 2017. 

Externa länkar