Federal domstol i USA

Indelning av federala distrikts- och appellationsdomstolar i USA.

En federal domstol i USA (engelska: Federal court, även benämnt som engelska: Federal tribunal) är en amerikansk domstol som är en del av den federala statsmakten och som dömer efter Förenta staternas lagar.[1]

Federala domstolar ska inte förväxlas med delstatliga domstolar som finns parallellt och i vilka merparten av alla civil- och straffrättsliga mål i USA avgörs vid.[2] Alla federala domstolar i USA kan med enkelhet identifieras i och med att deras namn innehåller "United States" (förkortat som "U.S."); ingen delstatlig domstol får ha det som del i sitt namn.[3]

Det finns tre olika sorters federala domstolar, beroende på vilken del av USA:s konstitution som de härleder sin auktoritet ifrån.

Olika federala domstolar i USA

USA

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i USA

Övrigt
Atlas
Politikportalen

Artikel 3 (III) domstolar

USA:s högsta domstol konstitueras under den 3:e artikeln i USA:s konstitution (även benämnd som artikel III), som i samma artikel även tillåter kongressen att genom lagstiftning skapa andra lägre federala domstolar med allmän jurisdiktion, underställda högsta domstolen.[1] Enbart domstolar upprättade under artikel III utgör en del av det federala domstolsväsendet (engelska: Federal judiciary) som är en av tre jämbördiga grenar av den federala statsmakten enligt maktdelningsprincipen.[1]

Artikel III domstolar kan inom ramen för sin jurisdiktion, till skillnad från andra federala domstolar, i kraft av artikel III utfärda bindande förelägganden (engelska: injunction) gentemot de övriga grenarna samt delstatsstyrena: dessa kan överklagas i den federala domstolshierarkin upp till USA:s högsta domstol.[4][5]

Det finns 13 federala appellationsdomstolar (engelska: United States Court of Appeals) samt 91 distriktsdomstolar (engelska: United States District Court).[6][7] U.S. Court of International Trade, med säte i New York, som dömer i frågor om internationell handel och tullrätt räknas även som en domstol konstituerad under artikel III.[8]

I administrativ mening leds artikel III domstolarna av Judicial Conference of the United States, med stöd genom Administrative Office of the United States Courts.[1] Det är Judicial Conference som lägger fram domstolsväsendets budgetäskande direkt till kongressen.[1]

En federal domare i en artikel III domstol utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke och innehar efter tillträdet sin post på livstid och vars lön inte kan sänkas.[1] En federal domare i en artikel III domstol är dock inte helt och hållet oavsättlig, eftersom en sådan kan ställas inför riksrätt (engelska: Impeachment).[1] Domstolarna kan anställa magistratsdomare (engelska: magistrate judge), domare av lägre rang som assisterar federala domare, vanligen i rutinärenden, och vars beslut kan överprövas av en federal domare.[9]

Artikel 1 (I) domstolar

En domstol som benämns som en "artikel 1" domstol eller tribunal, är en domstol vars tillkomst och befogenhet härleds från kongressens lagstiftningsmakt i enlighet med konstitutionens första artikel och inte från det federala domstolsväsendets tredje artikel. En federal domstol, upprättad med stöd av artikel 1, är därför en federal domstol som skapats med ett avgränsat syfte eller med begränsad jurisdiktion. Dessa domstolar ingår inte i det federala domstolsväsendet under artikel 3 och är därför inte en jämbördig del av den federala statsmakten, jämte den lagstiftande och verkställande makten.

I rättsfallet American Ins. Co. v. 356 Bales of Cotton[10] från 1828 definierade USA:s högsta domstols chefsdomare John Marshall förhållandet mellan domstolar skapade under artikel 1 (eller legislative courts som Marshall kallade dem) och domstolar som härleder sin existens från artikel 3 (constitutional courts).[11]

En domare i en artikel 3 domstol åtnjuter inget särskilt anställnings- eller omplaceringsskydd.

Kongressen skapade genom lag 1970 (District of Columbia Court Reform and Criminal Procedure Act) lokala domstolar för District of Columbia, motsvarande delstatliga domstolar annorstädes i USA, med Superior Court of the District of Columbia som den lägre instansen och District of Columbia Court of Appeals som den högre instansen.[12][13] Syftet med reformen var att separera rent lokala mål från federala mål.[13]

Militärdomstolar (och krigsrätt som sammankallas i lägsta instans) som dömer under Uniform Code of Military Justice är exempel på en form av domstol som härrör sin auktoritet med stöd från artikel 1.[14]

Artikel 4 (IV) domstolar

Artikel 4 domstolar är federala domstolar som i enlighet med konstitutionens artikel 4 är upprättade i federala territorier. Eftersom samtliga federala territorier i kontinentala USA numera är fullvärdiga delstater är förekomsten av artikel 4 domstolar mestadels en historisk rest.

Det återstår numera endast tre territorier, varav två i Stilla havet, med sådana domstolar: Amerikanska Jungfruöarna, Guam, och Nordmarianerna.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Federal tribunals in the United States, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] ”Federal Court System in the United States” (på engelska). Administrative Office of the United States Courts. 2016. https://www.uscourts.gov/sites/default/files/federalcourtssystemintheus.pdf. Läst 20 juli 2021. 
  2. ^ Manweller, Mathew (2006). ”Chapter 2, The Roles, Functions, and Powers of State Courts”. i Hogan, Sean O.. The Judicial Branch of State Government: People, Process, and Politics. Santa Barbara: ABC-CLIO. Sid. 37-96. ISBN 9781851097517. https://www.google.com/books/edition/The_Judicial_Branch_of_State_Government/ong5k8n97P4C?hl=en&gbpv=1&&pg=PA55&printsec=frontcover. Läst 5 oktober 2020. 
  3. ^ Walston-Dunham, Beth (2012). Introduction to Law (6th). Clifton Park: Delmar. Sid. 36. ISBN 9781133707981. https://www.google.com/books/edition/Introduction_to_Law/jWoJAAAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&pg=PA36&printsec=frontcover. Läst 26 november 2020. 
  4. ^ ”Rule by District Judge: The Challenges of Universal Injunctions” (på engelska) (Testimony of Mila Sohoni, Professor of Law, University of San Diego School of Law). www.judiciary.senate.gov. United States Senate Committee on the Judiciary. 25 februari 2020. https://www.judiciary.senate.gov/imo/media/doc/Sohoni%20Testimony.pdf. Läst 22 december 2022. 
  5. ^ ”Congress’s Power over Courts: Jurisdiction Stripping and the Rule of Klein” (på engelska) (R44967). crsreports.congress.gov. Congressional Research Service. 9 augusti 2018. https://crsreports.congress.gov/product/pdf/R/R44967. Läst 22 december 2022. 
  6. ^ 28 U.S.C. § 41
  7. ^ 28 U.S.C. §§ 81–144
  8. ^ ”About the Court” (på engelska). www.cit.uscourts.gov. United States Court of International Trade. https://www.cit.uscourts.gov/about-court. Läst 22 december 2022. 
  9. ^ ”What are federal magistrate judges?” (på engelska). www.uscourts.gov. Administrative Office of the U.S. Courts. https://www.uscourts.gov/faqs-federal-judges#faq--What-are-federal-magistrate-judges?. Läst 22 december 2022. 
  10. ^ Av misstag ursprungligen omnämnt som American Ins. Co. v. Canter
  11. ^ ”ArtIII.S1.1.3.1.1 Congressional Power to Establish Non-Article III Courts: Current Doctrine” (på engelska). Constitution Annotated. constitution.congress.gov. Arkiverad från originalet den 25 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210125011510/https://constitution.congress.gov/browse/essay/artIII-S1-1-3-1-1/ALDE_00001191/#ALDF_00003339. Läst 22 januari 2021. 
  12. ^ ”HISTORY OF THE DC COURTS” (på engelska). www.dccourts.gov. District of Columbia Courts. https://www.dccourts.gov/about/history-dccourts. Läst 22 december 2022. 
  13. ^ [a b] Voorhees, Theodore (1980). ”The District of Columbia Courts: A Judicial Anomaly” (på engelska) (29 Cath. U. L. Rev. 917). scholarship.law.edu. CUA Law Scholarship Repository. https://scholarship.law.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2315&context=lawreview. Läst 22 december 2022. 
  14. ^ Behan, Christopher W. (2003). ”DON'T TUG ON SUPERMAN'S CAPE: IN DEFENSE OF CONVENING AUTHORITY SELECTION AND APPOINTMENT OF COURT-MARTIAL PANEL MEMBERS” (på engelska) (A Thesis Presented to The Judge Advocate General's School United States Army in partial satisfaction of the requirements for the Degree of Master of Laws (LL.M.) in Military Law). sid. 51-53. Arkiverad från originalet den 24 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200324162618/https://apps.dtic.mil/dtic/tr/fulltext/u2/a440069.pdf. Läst 22 januari 2021. ”The final step in evaluating the historical and constitutional background of the court-martial is to place it within its proper context as a legislative, or Article 1, court.” 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Greater coat of arms of the United States.svg
The greater coat of arms of the United States of America, as depicted on passports, embassies and the Great Seal.