Faurås härad
| Faurås härad | ||
| Härad | ||
 | ||
| ||
| Land |  Sverige | |
|---|---|---|
| Landskap | Halland | |
| Socknar | Alfshögs socken Dagsås socken Fagereds socken Gunnarps socken Gällareds socken Källsjö socken Köinge socken Ljungby socken Morups socken Okome socken Sibbarps socken Stafsinge socken Svartrå socken Ullareds socken Vinbergs socken | |
 Faurås härads läge i Halland. | ||
Faurås härad var ett härad i mellersta Halland. Området utgörs idag av norra Falkenbergs kommun och södra Varbergs kommun. Faurås härad omfattade 1927 741 kvadratkilometer varav 706 land. Här fanns 1932 16 177 invånare.[1] Med undantag av åren 1711–1717, då tingen (på grund av nytt tingshusbygge) hölls i Falkenberg, var Köinge (kyrkbyn i Köinge socken) tingsplats för häradsrätten till år 1906.
Vapnet
Häradsvapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1962: "I fält av silver en röd bjälke". Bjälken avbildar sannolikt en stiliserad ås.[2]
Namnet
Häradsnamnet skrevs 1177 Pharhtusahereth. Det är lånat från byn Faurås i Vinbergs socken, som ligger vid Lillåns utlopp i Ätran. Det kan innehålla farther med betydelsen "vattendrag som man kan vada över" och os, "åmynning".[3]
Socknar
I Falkenbergs kommun
- Alfshögs socken
- Fagereds socken
- Gunnarps socken
- Gällareds socken
- Källsjö socken
- Köinge socken
- Ljungby socken
- Morups socken
- Okome socken
- Stafsinge socken
- Svartrå socken
- Ullareds socken
- Vinbergs socken
I Varbergs kommun
Falkenbergs stad hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1938.
Geografi
Ätran genomflyter häradets östra delar och bildar sedan gräns i sydost ned till Falkenberg i söder. Faurås häradsområde omfattar en milsbred kustslätt, som är tätbebyggd och uppodlad närmast havet. Innanför kustslätten ligger berglandets utposter samt platåflikar från det inre höglandet, vilket i Pukaberget når 196 meter över havet i häradets högsta punkt. I nordost ligger sjön Fegen (133 m ö.h.), vilken har sitt utlopp norrut till Ätran.
Bebyggelsen inom häradets område är huvudsakligen samlad på kustslätten samt i sänkor och på slätter i det inre. Historiska huvudnäringar har varit jordbruk och boskapsskötsel.
Angränsande härader var Himle härad i nordväst, Marks och Kinds härader i norr, Västbo härad[4] längst i öster samt Årstads härad i sydost.
I Dagsås socken finns slottsruinen Truedsholm och inom den historiska Falkenbergs stads område fanns borgruinen Falkenberg. Senare sätesgårdar var Hellerups säteri (Ljungby socken),[5][6] och Lindhults säteri (Stafsinge),[7][8] Bjärnhults herrgård (Stafsinge),[9] och Ramsjöholms herrgård (Stafsinge),[10] Bols herrgård (Alfshög),[11] och Fors herrgård (Alfshög),[12] Munkagårds herrgård (Morup),[13][14] Långås säteri (Morup),[15][16] Öströ säteri (Dagsås),[17][18] Klevs herrgård (Dagsås)[19] och Ottersjö säteri (Dagsås).[20][21]
Gästgiverier fanns i Risen (Sibbarp),[22] kyrkbyn i Gunnarps socken,[23] Normanstorp (Gällared),[24] kyrkbyn i Köinge socken,[25] kyrkbyn i Ljungby socken[26] och kyrkbyn i Morups socken.[27][28]
Historia till 1700-talet
Faurås härad omnämns 1177 då Valdemar den store förbjuder bönderna i härad från att hindra munkarna från Esrum kloster (som ägde mark i området) från att använda häradets skog till saltsjuderi.[29] Redan i Kong Valdemars Jordebog från år 1231 hade Hallands 88 socknar fått sin slutliga uppdelning i åtta härader (från norr till söder): Fjäre (Fyæræ), Viske (Wiskerdahl), Himle (Henöflæ), Faurås (Farthusæ), Årstad (Arestadt), Halmstad (Halmstadt), Tönnersjö (Tunderösæ) och Hök (Höx).
Efter Freden i Brömsebro år 1645 skedde en försvenskning och provinsen Halland kom att utgöra en särskild lagsaga lydande under kungl. Göta Hovrätt. Lagsagan leddes först av en landsdomare, senare lagman. Lagsagan var indelad i tre häradshövdingejurisdiktioner: 1) Norra domsagan, bestående av Fjäre och Viske härader 2) Mellersta domsagan, bestående av Himle, Faurås och Årstads härader samt 3) Södra domsagan, bestående av Halmstads, Tönnersjö och Höks härader.
Domböcker från Faurås härad finns bevarade från år 1629 (de äldsta finns i Rigsarkivet, Köpenhamn). I de äldsta domböckerna står det endast i undantagsfall var tingen hölls [30].
Övergången från dansk rättsordning (där man bland annat dömde efter den så kallade Skånelagen) till svensk lag, daterar sig för häradets del till den 15 juni 1683. Detta ting inleddes av lagmannen över Hallands domsaga Olof Silnecker. Han meddelade att från och med nu skulle svensk lag och rättegångsordning gälla, vilket bland annat innebar att en häradshövding skulle vara rättens ordförande, att det skulle finnas 12 av allmogen valda nämndemän [31]
Åren 1669, 1678, 1681 och 1683 anges Folkared i Sibbarps socken som tingsplats. Åren 1684–1687 hölls tingen i Arvidstorp i Stafsinge socken, för att från den 16 augusti 1687 hållas "å rätta Tingsstaden Köinge" i Köinge socken (Formuleringen kan tyda på att tingen sedan gammalt hållits på detta ställe).
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter
Socknarna ingick i Hallands län. Församlingarna tillhör(de) Göteborgs stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
- 1720–1946, 1 juli Halmstads fögderi
- 1946, 1 juli–1990 Falkenbergs fögderi
Till Varbergs fögderi hörde dessutom följande socknar under följande tider: Dagsås och Sibbarps socknar från 1720 till 1894 och från 1952, Fagereds, Okome, Svartrå och Köinge socknar från 1720 till 1921, Gunnarps socken mellan 1890 och 1921, Gällareds socken mellan 1889 och 1921, Källsjö och Ullareds socknar mellan 1720 och 1921 samt 1946 och 1967.
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:
- 1683–1906 Faurås tingslag i Hallands mellersta domsaga (Årstads, Faurås och Himle härader)
- 1907–1947 Årstads och Faurås tingslag i Hallands mellersta domsaga
- 1948–1970 Hallands mellersta domsagas tingslag i Hallands mellersta domsaga
- 1971 Hallands mellersta tingsrätt och domsaga
- 1972-Varbergs tingsrätt och domsaga
Källor
Noter
- ^ Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ ”Faurås i Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 27 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210627233556/http://databas.heraldik.se/. Läst 20 juli 2021.
- ^ Faurås härad, Nationalencyklopedin (läst 22 maj 2016)
- ^ Att Faurås härad gränsade till Västbo härad gäller endast tiden efter 1890, därför att dessförinnan var den längst i nordost belägna Gunnarps socken på ömse sidor om vattendraget Ätran uppdelad i Faurås- respektive Årstads härader, vars västra del inte gränsar till Småland.
- ^ Hellerup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Hellerup i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Lindhult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Lindhult i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Björnhult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Ramsjöholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Bol, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fors, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Munkagård, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Munkagård i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Långås, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Långås i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Öströö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Öströ i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Klef, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Ottersjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Ottersjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Risen, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Gunnarp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Normanstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Köinge, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Ljungby, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Morup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Morup i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Hugo Yrwing (1968). ”Salt och saltförsörjning i det medeltida Sverige”. Scandia 34 (2). https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/804/589.
- ^ I domböcker från den danska tiden står att tingen hölls "inden fire tingsstocke", varmed avsågs att tingsförhandlingen ägde rum inom fyra på marken utlagda stockar (detta skedde alltså utomhus, i det fria). (Sandklef 1959)
- ^ Den danska motsvarigheten till svenska nämndemän kallas stockemän. De var i regel åtta stycken och alltså ungefär hälften så många som nämndemännen.
Webbkällor
- Nationella Arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Tryckta källor
- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- Sven Peter Bexell (1817-1819). Hallands historia och beskrivning
- Ingemar Rosengren (1997). Faurås härads tingshus i Köinge
Externa länkar
- Faurås härad i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Faurås härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||||
| ||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Gunnar Larsson, Licens: CC BY 2.5
Photo of Köinge church, Sweden
Författare/Upphovsman:
- Halland.svg: *GS_Ängelholm.svg: Eget arbete, and Topografiska Corpsen
- GS_Finja.svg: Eget arbete, and Topografiska Corpsen
- derivative work: Edaen (talk)
- derivative work: Edaen (talk)
Map showing borders of parishes and hundreds in the vicinity of Hässleholm, based on information from map by Topografiska Corpsen. 9. Finja (Hässleholm) Grav. af C. Schleich. Topografiska Corpsens karta öfver Sverige 1865. Hallands länsdel öfversedd 1896.
