Fang (språk)
| Fang | |
| Fang | |
| Talas i | Kamerun, Kongo-Brazzaville, Ekvatorialguinea, Gabon, São Tomé och Príncipe |
|---|---|
| Region | Västafrika |
| Antal talare | 1 miljon |
| Språkfamilj | Niger-Konganska |
| Latinska alfabetet | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | ingen |
| ISO 639-2 | fan |
| ISO 639-3 | fan |
 Regioner där fang talas i. | |
Fang är ett niger-kongospråk som talas av cirka en miljon personer, främst tillhörande fangfolket, i Ekvatorialguinea och Gabon. Fang är det största språket i Ekvatorialguinea, men det har inte officiell status vare sig där eller i Gabon.
Språket är livskraftigt och dess närmaste släktspråk är bland annat bebele och bulu.[1]
Fonologi
Konsonanter
| Bilabial | Labio- | Dental | Alveolar | Palato- | Palatal | Velar | Labio- | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p | b | t | d | k | g | kp | gb | ||||
| Prenasaliserad klusil | mb | nt | nd | ŋk | ŋg | ŋkp | ||||
| Aspirerad | kʰ | gʰ | |||||||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ŋm | |||
| Frikativ | f | v | s | z | ʃ | ʒ | |||||
| Prenasaliserad frikativ | mf | |||||||
| Affrikat | ts | dz | ʧ | ʤ | |||||
| Prenasaliserad affrikat | nts | nʧ | nʤ | ||||||
| Liquid | l | |||||||
| Approximant | j | w |
Källa:[2]
Vokaler
| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | ɨ | u |
| Halvsluten | ɪ | ʊ | |
| Mellansluten | e | o | |
| Mellanvokal | ə | ||
| Mellanöppen | ɛ | ɔ | |
| Öppen | a |
Källa:[2]
Källor
- ^ ”Glottolog 4.2.1 - Fang (Equatorial Guinea)”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/fang1246. Läst 14 juli 2020.
- ^ [a b] Mve, J. P. (2013). Aspects of the phonology of Fáŋ. University of Yaoundé. sid. 26–30. https://www.acsu.buffalo.edu/~jcgood/Mve-2013-Fang.pdf. Läst 15 juli 2020
Media som används på denna webbplats