Falun–Västerdalarnes Järnväg

Falun–Västerdalarnes Järnväg
Där den här lilla vägen går idag gick förr FVJ fram. Bilden är från Olsbacka mellan Falun och Repbäcken.
Allmänt
Plats	Dalarna
Sträcka	Falun–Björbo
Anslutande linjer	Gävle–Dala Järnväg Bergslagernas Järnvägar Siljans Järnväg Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar
Organisation
Invigd	1904
Ägare	Gävle–Dala Järnväg 1918– Svenska staten 1947–
Infrastruktur­förvaltare	Gävle–Dala Järnväg 1904– Statens Järnvägar 1948–
Tekniska fakta
Längd	69 kilometer
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Linjekarta Gävle–Dala JärnvägStorvik Falun 1859– Falun–Rättvik–Mora JärnvägRättvik Faluån Bergslagernas JärnvägarLudvika 1,8 Tisken 5 Källviken 8,1 Norsbo Åkers 11,9 Olsbacka 1904– 14,0 Slaggen 15,1 Aspeboda 1904– (18) Smedsbo 21,1 Bomsarvet 1904– DalälvenForshuvudbron Kvarnsvedens pappersbruka 25,5 Kvarnsveden 1904– Siljans JärnvägBorlänge 29,4 Repbäcken 1903– Siljans JärnvägRättvik 37,2 Bäsna1906 41,4 Arvslindan1905– 44,5 Björka 47,5 Nysäl 49,5 Brötjärna 52,7 Mockfjärd 1905– 56,6 Lillstupet 61,3 Osängsholn 1906– 63,8 Dala-Floda 1905– 68,7 Källbäcksheden SWBLudvika 70,4 Björbo SWBVansbro a693 mm smalspårig industribana[1] Källor[2][3][4]

Falun–Västerdalarnes Järnväg (FVJ), lokalt även känd som Björbobanan, var en 1435 mm normalspårig järnväg från Falun till Björbo som tillkom cirka 1904.

I svenska järnvägars historia är det ofta mer eller mindre rörigt och oklart vad som är "egentliga" bannamn och vad som mer korrekt är namn på järnvägstrafikbolag som byggt, trafikerat eller av annan orsak blivit intimt förknippade med någon viss bana. Så var även fallet med Falun–Västerdalarnes Järnväg som byggdes av Falun-Västerdalarnes Järnvägsaktiebolag och trafikerades från början av Gävle–Dala Järnväg (GDJ).

Kvarnsvedens pappersbruk byggdes åren 1898–1900. Bruket behövde en direkt järnvägsförbindelse till Falun och när undersökningar kring detta inleddes planerades också för att förlänga linjen till Vansbro för att ge ytterligare trafikunderlag. Landshövdingen i Kopparbergs län, Claës Wersäll, tog tillsammans med bl.a. disponenten i Stora Kopparbergs Bergslags AB Erik Johan Ljungberg samt grosshandlaren och riksdagsmannen John Rettig i Gävle initiativ till att söka koncession för den tänkta förbindelsen^[5]. Som underlag till ansökan hade Haqvin Fogelberg lett undersökningar där kostnaden exkl. rullande material beräknades till 2,3 Mkr för sträckan Repbäcken–Vansbro och 1,3 Mkr för sträckan Falun–Repbäcken. Ansökan om koncessionen ingavs och den beviljades 17 mars 1899.

Falun–Västerdalarnes Järnvägsaktiebolag konstituerades 27 januari 1900 och koncessionen överfördes till bolaget. Den erfarne järnvägsbyggaren Lorentz Walentin Lindegren utsågs till byggnadschef. Lindegren gjorde nya kostnadsberäkningar för bandelen Repbäcken–Vansbro. Trafikunderlaget bedömdes vara för lågt för hela sträckan och därför ansöktes om en ny koncession som gällde sträckan Repbäcken–Björbo. Koncessionen erhölls 14 november 1902.

Byggnadsarbetena inleddes 1900. I september 1903 lades byggnadsarbetena därför att bolagets pengar var slut. Man misslyckades med att lösa finansieringsfrågan och GDJ, som hade stora fordringar i projektet, valde då att driva projektet vidare i egen regi genom att man köpte upp samtliga aktier i bolaget. I december 1903 återupptogs arbetet och nu med Elis Hildebrand som byggnadschef. 23 juni 1904 öppnades Falun–Repbäcken för allmän trafik, 1 maj 1905 öppnades Repbäcken–Mockfjärd för godstrafik och slutligen öppnades Repbäcken–Björbo för allmän trafik 11 december 1905. Totalt anläggningskostnaden blev 3,7 Mkr mot beräknade 2,6 Mkr.

FVJ blev ett helägt dotterbolag till GDJ 1903 och 1918 övertog GDJ koncessionerna och FVJ likviderades. I Repbäcken korsade Siljans Järnväg från Borlänge mot Siljan. I Falun knöt banan an till järnvägar mot Rättvik, Mora, Gävle och Borlänge. I Björbo anslöt den till järnvägen från Ludvika till Vansbro, del av Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnväg (SWB) som också den var känd som Björbobanan. GDJ köptes av Svenska staten 1947 och Statens Järnvägar tog över driften 1948.

Persontrafiken upphörde mellan Falun och Repbäcken den 29 maj 1960 och samtidigt lades järnvägen ner mellan Källviken och Kvarnsveden. Anslutningen från Källviken till Tisken lades ner 1972 och Kvarnsveden till Repbäcken 1974.^[6]

Från Tisken till Falun gick FVJ och Bergslagernas Järnvägar bredvid varandra och den delen finns kvar som en del av Trafikverkets nuvarande Bergslagsbanan. Idag är banan uppriven mellan Tisken och Kvarnsveden, järnvägsbron över Dalälven finns kvar som vägbro och mycket av banvallen är mindre väg. Delen Repbäcken–Björbo ingår tillsammans med ett par andra bandelar i vad Trafikverket idag kallar Västerdalsbanan. Infarterna för FVJ och Siljans Järnväg till Borlänge från Repbäcken slogs samman 1958 och använder FVJ:s spår, ett nybyggt spår delvis på den smalspåriga industribanans banvall innan den igen ansluter till Siljans Järnväg innan nuvarande Borlänge station.^[7]

• Hagberg, Bernhard (1909). Gefle-Dala järnvägar : 1855-1908  : historik. Gävle. Libris 870919. http://www.samlingsportalen.se/digitalt_arkiv/jvm/ej/gdj/jubileumsbok/Gefle-Dala_Jarnvagar_1855-1908_web.pdf  Arkiverad 24 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine.
• Jonasson, Olof (1950). Befolkningen och näringslivet i mellansverige inom GDG:s trafikområde 1865-1940 : en järnvägsgeografisk undersökning. Göteborg. Libris 411974 

• Historik om Falun-Västerdalarnes Järnväg