Fall (hydroteknik)

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Pont du Gard, romersk akvedukt i Frankrike.

Fall är inom hydrotekniken och hydrauliken det samma som energilinjens lutning och anges ofta i promille. Vid flödesdimensioneringen av ett täckdikessystem ger ett stort fall att man kan gå ner i dimension på till exempel stamledningar.

${\displaystyle I={\dfrac {h_{f}+\Sigma h_{t}}{L}}={\dfrac {h_{total}}{L}}}$ (Hydrotekniskt fall)

där

I = Hydrotekniskt fall (-)

h_f = Strömningsförlust (meter vattenpelare)

h_t = Tilläggsförlust (meter vattenpelare)

L = Längd (m)

h_total = Total höjdförlust (meter vattenpelare)

Förväxlingsrisk

Det hydrotekniskt fallet förväxlas lätt med det geometriska fallet, som är det samma som den vanliga bottenlutningen i kanaler, öppna diken och naturliga vattendrag.

${\displaystyle F=I_{b}={\dfrac {\Delta z}{L}}}$ (Geometriskt fall)

där

F = Geometriskt fall (-)

I_b = Bottenlutning (-)

Δz = Geodetisk höjdskillnad (m)

L = Längd (m)

Det är bara när vi har en bestämmande sektion som det hydrotekniska fallet sammanfaller med det geometriska fallet och bottenlutningen.

Se även

• Kanalströmning
• Rörströmning
• Bottenlutning
• Geometriskt fall
• Kritiskt fall
• Strömningsförlust
• Tilläggsförlust