Fakir
Fakir (arabiska: فقیر 'fattig') är en islamisk mystiker/asketiker som avgivit löfte om fattigdom för att hänge sig åt gudsdyrkan och avstå från alla relationer och ägodelar. Fakirer förekommer i Mellanöstern och Sydasien och ordet härleds ur arabiska faqr (فقر , "fattigdom") och är både språkligt och innehållsmässigt synonymt med den persiska benämningen dervisch.
Ordet kan också referera till undergörare; sufiska och hinduistiska asketer, eller i överförd bemärkelse cirkusartister, som plågar sig själva. En stereotyp bild av fakiren är en halvnaken man som utan ansträngning går på glödande kol, sitter eller sover på en spikmatta, genomborrar sin kropp eller svävar fritt i luften och dylikt.
Se även
|
Media som används på denna webbplats
According to Herbert Ponting, who took this photograph in 1907, this is 'a fakir in Benares' (Varanasi), India. Strictly speaking, a fakir is a Muslim religious mendicant, but here Ponting is referring to a Hindu holy man. He is a yogi, or one who practises yoga and has allegedly perfected the control of mind over body to such an extent that he can withstand the physical pain of the bed of nails on which he is sitting (any individual could do the same, as the fakir's mass is spread evenly over the nails and they pose no real danger to him).