Faedrus

För andra betydelser, se Faidros.
Faedrus
FöddMellersta Makedonien, Grekland
Medborgare iRomerska riket
SysselsättningFörfattare[1][2], poet[3]
Redigera Wikidata

Faedrus eller Phaedrus, född cirka 15 f.Kr., död cirka 50 e.Kr., romersk fabelförfattare.

Biografi

Faedrus föddes i Makedonien, men verkar redan som ung ha kommit till Rom. Enligt en ofta upprepad berättelse ska han ha varit Augustus frigivna slav. Hans skriftställarverksamhet i Rom provocerade många och han förföljdes under Tiberius, möjligen på grund av alltför fria yttranden om högtstående män som Sejanus. Under Claudius verkar han ha fått verka mer ostört och han sökte då publik och mecenater i högre stående kretsar.

Efter hand kom fem av hans böcker ut, under benämningen esopiska fabler (Fabulae aesopiae). Hans verk, ett första försök att göra fabeldikten populär i Rom, står långt efter den grekiska förebilden, särskilt i enkelhet och livfull åskådlighet, och där den moralitet, som är inflätad i för- och efterord, är något flack och oklar. Hans djurtyper är inte heller jämförliga med de grekiska. Utförandet är dock ledigt, språket vårdat, men något ojämnt, samt versbildningen god. Den samling, som finns i behåll, är ofullständig. Dess äkthet har varit ifrågasatt.

Hans fabler har översatts till svenska av Gerhard Bendz i Phaedrus fabler (1962). Äldre svenska översättningar är Phædri Fabler, i swenske rijm öfwersatte, och med några moraliske anmärckningar förklarade (översättning Eric Wrangel, 1736), Phædri Aug. liberti Fabularum Æsopiarum libri V. Eller Phædri fabler, med swänska anmärkningar (anonym översättning, 1781) och Phædri æsopiska Fabler (översättning, Magnus Boman, 1788).

Referenser

Noter

  1. ^ arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ arkiv Storico Ricordi.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Phædrus 2., 1904–1926.

Media som används på denna webbplats

Phaedrus Fabulist 1745 engraving.jpg
Phaedrus (15 BC-50 AD)

Phaedri, Aug. Liberti, Fabularum Aesopiarum libri V. Cum integris commentariis Marq. Gudii, Conr. Rittershusii, Nic. Rigaltii, Is. Neveleti, Nic. Heinsii, Joan. Schefferi, Jo. Lud. Praschii & excerptis aliorum. Curante Petro Burmanno. Leiden: Samuel Luchtmans and Son, 1745.

The Dutch scholar Pieter Burman (1668-1741)—in Latin Petrus Burmannus, and also known as "the Elder" to distinguish him from his nephew of the same name—first published an edition of Phaedrus' Fables in an octavo format in Amsterdam in1698. This was followed by two others in octavo and duodecimo formats published by Henricus Scheuleer in The Hague in 1718 and 1719 respectively. However, Burman's best known edition is the 1727 quarto published by Samuel Luchtmans in Leiden. It incorporated the notes by the famous English philologist Richard Bentley (1662-1742)! (Schweiger, 1834: 733-8; Dibdin, 1827: 281). Regarding the1745 octavo edition printed in Leiden, of which our Collection Highlight is a copy, Luchtmans presents it as being the third edition (Ed. tertia) coming after those of 1698 and 1718, and as being corrected (Emendatior) and augmented (aucta) by the rich index of the quarto edition of 1727. Indeed, a clever way to avoid the fact that this edition is basically a reprint of the quarto! Apart from the title page, see the publishers' preface Aequo Lectori. S.D.S. Luchtmannus.

Clearly, the book addresses not the needs of the young student learning the foundations of the Latin language, but the expectations of the future scholar interested in a deep philological examination of the text of the Fables. See, for instance, the image displayed below, where Phaedrus' verses are commented upon line by line, word by word. Even the text itself could be a challenge to young students, as Edward Harwood (1729-1794) observes in his View of the Editions of the Greek and Roman Classics (London: G. Robinson, 1782):