FN:s konvention om kärnvapenförbud
FN:s konvention om kärnvapenförbud (på engelska Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) är en FN-konvention som bygger vidare på icke-spridningsavtalet NPT och syftar till en global kärnvapennedrustning[1]. Konventionen är det första bindande internationella avtalet med målet att helt förbjuda kärnvapen och har till stor del drivits på av International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN). Konventionen antogs vid multilaterala FN-förhandlingar i New York den 7 juli 2017 och är en följd av resolution 71/258. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär avtalet dessutom att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska göras[2].
Under konferensen deltog 124 länder i omröstningen och 122 röstade ja[3]. Nederländerna var det enda Nato-land som deltog och också den enda deltagaren som röstade mot att konventionen skulle antas. Singapore avstod från att rösta. Inga kärnvapenstater deltog i konferensen. Den 20 september 2017 öppnades avtalet för signering. I och med att 50 länder ratificerat avtalet beslutades det träda i kraft den 22 januari 2021[4][5]. Det är juridiskt bindande för dem som ratificerar det.
Sveriges ställningstagande
Sveriges regering var till en början drivande för att få till stånd en konvention som förbjuder kärnvapen. Man deltog också aktivt under konferensen och röstade ja till konventionen. I en röstförklaring framhöll dock Sverige att man inte fullt ut tyckte att konventionen tillgodosåg svenska önskemål[6]. Därefter har man antagit en mer försiktig hållning och har valt att avvakta med signering. Istället tillsatte man en enmansutredning av Lars-Erik Lundin som fick i uppdrag att se över vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om Sverige skriver under konventionen. Utredningen skulle bland annat analysera eventuella följder avseende Sveriges samlade bi- och multilaterala säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten och vilka möjligheter som finns att frånträda konventionen.[7] Utredningen presenterades i januari 2019 och avrådde från signering.[8] Sedan år 2021 är Sverige officiell observatör för konventionen utan att ha själva anslutit sig till den.[9]
Signering och ratificering
Den 15 januari 2024 hade 93 länder signerat konventionen varav 70 stater har ratificierat den och ytterligare 3 anslutit sig.
Land | Signerade | Ratificierade |
---|---|---|
Algeriet | 20 september 2017 | |
Angola | 27 september 2018 | |
Antigua och Barbuda | 26 september 2018 | 25 november 2019 |
Bangladesh | 20 september 2017 | 26 september 2019 |
Barbados | 22 september 2022 | |
Belize | 6 februari 2020 | 19 maj 2020 |
Benin | 26 september 2018 | 11 december 2020 |
Bolivia | 16 april 2018 | 6 augusti 2019 |
Botswana | 26 september 2019 | 15 juli 2020 |
Brazil | 20 september 2017 | |
Brunei Darussalam | 26 september 2018 | |
Burkina Faso | 22 september 2022 | |
Centralafrikanska republiken | 20 september 2017 | |
Chile | 20 september 2017 | 23 september 2021 |
Colombia | 3 augusti 2018 | |
Cook Islands | 4 september 2018 anslutit | |
Costa Rica | 20 september 2017 | 5 juli 2018 |
Djibouti | 9 januari 2023 | |
Dominica | 26 september 2019 | 18 oktober 2019 |
Dominikanska Republiken | 7 juni 2018 | 22 september 2022 |
Ecuador | 20 september 2017 | 25 september 2019 |
Ekvatorialguinea | 22 september 2022 | |
Elfenbenskusten | 20 september 2017 | |
El Salvador | 20 september 2017 | 30 januari 2019 |
Fiji | 20 september 2017 | 7 juli 2020 |
Filippinerna | 20 september 2017 | 18 februari 2021 |
Gambia | 20 september 2017 | 26 september 2018 |
Ghana | 20 september 2017 | |
Grenada | 26 september 2019 | 20 juni 2022 |
Guatemala | 20 september 2017 | 13 juni 2022 |
Guinea-Bissau | 26 september 2018 | 15 december 2021 |
Guyana | 20 september 2017 | 20 september 2017 |
Haiti | 22 september 2022 | |
Honduras | 20 september 2017 | 24 oktober 2020 |
Indonesien | 20 september 2017 | |
Irland | 20 september 2017 | 6 augusti 2020 |
Jamaica | 8 december 2017 | 23 oktober 2020 |
Kambodja | 9 januari 2019 | 22 januari 2021 |
Kap Verde | 20 september 2017 | 20 juni 2022 |
Kazakstan | 2 mars 2018 | 29 augusti 2019 |
Kiribati | 20 september 2017 | 26 september 2019 |
Komorerna | 20 september 2017 | 19 februari 2021 |
Kongo-Kinshasa | 20 september 2017 | 22 september 2022 |
Kongo | 20 september 2017 | 17 maj 2022 |
Kuba | 20 september 2017 | 30 januari 2018 |
Laos | 21 september 2017 | 26 september 2019 |
Lesotho | 26 september 2019 | 6 juni 2020 |
Libyen | 20 september 2017 | |
Liechtenstein | 20 september 2017 | |
Madagaskar | 20 september 2017 | |
Malawi | 20 september 2017 | 29 juni 2022 |
Malaysia | 20 september 2017 | 30 september 2020 |
Maldiverna | 26 september 2019 | 26 september 2019 |
Malta | 25 augusti 2020 | 21 september 2020 |
Mexico | 20 september 2017 | 16 januari 2018 |
Mocambique | 18 augusti 2020 | |
Mongoliet | 10 december 2021 anslutit | |
Myanmar | 26 september 2018 | |
Namibia | 8 december 2017 | 20 mars 2020 |
Nauru | 22 november 2019 | 23 oktober 2020 |
Nepal | 20 september 2017 | |
Nicaragua | 22 september 2017 | 19 juli 2018 |
Niger | 9 december 2020 | |
Nigeria | 20 september 2017 | 6 augusti 2020 |
Niue | 6 augusti 2020 anslutit | |
Nya Zeeland | 20 september 2017 | 31 juli 2018 |
Palau | 20 september 2017 | 3 maj 2018 |
Palestina* | 20 september 2017 | 22 mars 2018 |
Panama | 20 september 2017 | 11 april 2019 |
Paraguay | 20 september 2017 | 23 januari 2020 |
Peru | 20 september 2017 | 23 december 2021 |
Saint Kitts och Nevis | 26 september 2019 | 9 augusti 2020 |
Saint Lucia | 27 september 2018 | 23 januari 2019 |
Samoa | 20 september 2017 | 26 september 2018 |
San Marino | 20 september 2017 | 26 september 2018 |
Sao Tome och Principe | 20 september 2017 | 15 januari 2024 |
Sierra Leone | 22 september 2022 | |
Sydafrika | 20 september 2017 | 25 februari 2019 |
Saint Vincent och Grenadinerna | 8 december 2017 | 31 juli 2019 |
Seychellerna | 26 september 2018 | 9 juli 2021 |
Sri Lanka | 19 september 2023 | |
Sudan | 22 juli 2020 | |
Tanzania | 26 september 2019 | |
Thailand | 20 september 2017 | 20 september 2017 |
Timor-Leste | 26 september 2018 | 20 juni 2022 |
Trinidad och Tobago | 26 september 2019 | 26 september 2019 |
Togo | 20 september 2017 | |
Tuvalu | 20 september 2017 | 12 oktober 2020 |
Uruguay | 20 september 2017 | 25 juli 2018 |
Vanuatu | 20 september 2017 | 26 september 2018 |
Vatikanstaten* | 20 september 2017 | 20 september 2017 |
Venezuela | 20 september 2017 | 27 mars 2018 |
Vietnam | 22 september 2017 | 17 maj 2018 |
Zambia | 26 september 2019 | |
Zimbabwe | 4 december 2020 | |
Österrike | 20 september 2017 | 8 maj 2018 |
Totalt | 93 | 70+3 |
* FN-observatör, ej FN-medlem[10]
Se även
- Partiella provstoppsavtalet (PTBT)
- Fullständiga provstoppsavtalet (CTBT)
- Icke-spridningsavtalet (NPT)
- International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN)
- Konventionen om förbud mot kemiska vapen
- Konventionen om klusterammunition
- Kärnvapen
Referenser
- ^ ”United Nations Conference to Negotiate a Legally Binding Instrument to Prohibit Nuclear Weapons, Leading Towards their Total Elimination, 27 April to 22 May 2015” (på engelska). www.un.org. https://www.un.org/disarmament/ptnw/. Läst 7 november 2017.
- ^ ”General Assembly, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons” (på engelska). undocs.org. http://undocs.org/A/CONF.229/2017/8. Läst 7 november 2017.
- ^ ”Voting results, Draft treaty on the prohibition of nuclear weapons”. https://s3.amazonaws.com/unoda-web/wp-content/uploads/2017/07/A.Conf_.229.2017.L.3.Rev_.1.pdf. Läst 7 november 2017.
- ^ ”Klart: Då träder FN:s kärnvapenförbud i kraft”. www.tv4.se. Arkiverad från originalet den 10 november 2020. https://web.archive.org/web/20201110010200/https://www.tv4.se/klipp/va/13299129/klart-da-trader-fn-s-karnvapenforbud-i-kraft. Läst 9 november 2020.
- ^ Nordlund, Felicia (25 oktober 2020). ”FN:s kärnvapenförbud träder i kraft”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-s-karnvapenforbud-trader-i-kraft. Läst 9 november 2020.
- ^ ”Sweden, Explanation of vote, 7 July 2017”. https://s3.amazonaws.com/unoda-web/wp-content/uploads/2017/07/170707-EoV-Sweden.pdf. Läst 7 november 2017.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (30 oktober 2017). ”Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/10/utredning-av-konsekvenserna-av-ett-svenskt-tilltrade-till-karnvapenforbudskonventionen/. Läst 6 november 2017.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 januari 2019). ”Överlämnande av utredning om konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen.”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/forbudsutredningen--pressmeddelande/. Läst 14 juni 2019.
- ^ ”Ulf Kristersson öppnar för att lämna kärnvapen-konvention”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/APP8q5. Läst 1 november 2022.
- ^ ”Non-member States” (på amerikansk engelska). United Nations. https://www.un.org/en/sections/member-states/non-member-states/index.html.
Media som används på denna webbplats
Bolivias flagga* | |
---|---|
country | Template:I18n/Republic of Bolivia |
används av | Bolivia |
från | 1851 |
till | Present |
skapad av | Government of Bolivia |
format | 15:22 |
form | rektangulär |
färger | röd, gul, grön
flag has 3 horizontal stripes |
andra egenskaper | A horizontal tricolor of red, yellow and green. |
Burkina Fasos flagga
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Den Dominikanska republikens flagga består av ett vitt centrerat kors som sträcker sig hela vägen ut till flaggans kant. I mitten på korset sitter ett emblem med en bibel, ett gyllene kors och sex dominikanska flaggor. Emblemet är omgivet av olivkvistar och palmblad. Under emblemet står ”Republica Dominicana” och ovanför ett band med landets mottot ”Dios, Patria, Libertad” (”Gud, Landet, Frihet”).
Flag of the Ivory Coast, written by Jon Harald Søby, modified by Zscout370. The colors match to what is reported at http://fotw.vexillum.com/flags/ci.html.
bendera Indonesia
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
Flag of Laos
Flag of Namibia
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Trinidad och Tobagos flagga
Naurus flagga
Författare/Upphovsman: Okänd , Licens: CC0
Flag of the Vatican City, as described in the 2000 w:en:Fundamental Law of Vatican City State (which took effect in Feb. 2001), Article 20, Attachment A. See here and here.
(c) Karte: NordNordWest, Lizenz: Creative Commons by-sa-3.0 de
Vote on the final draft of the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, 7 July 2017
Författare/Upphovsman: See File history below for details., Licens: CC0
Dominicas flagga
Flag of Liechtenstein
Flag of São Tomé and Príncipe