FN:s förvaltarskapsområden

FN:s förvaltarskapsområden kallades territorier som före år 1945 var mandatområden under Nationernas förbund eller som hade avskilts från axelmakterna efter andra världskrigets slut.[1] Grunden till omvandlandet av NF-mandaten under det nybildade Förenta nationerna fastslogs i FN-stadgans kapitel XII.[2] Syftet med förvaltarskapet var att förbereda områdena för framtida självständighet och avkolonisering. Ansvaret för detta låg hos FN:s förvaltarskapsråd men den egentliga administrationen av förvaltade territorier låg, likt hos de gamla NF-mandaten, hos kolonialmakterna.

Det enda NF-mandatet som inte omvandlades till förvaltarskapsområde var Sydvästafrika där mandatärmakten Sydafrika vägrade gå med på att förbereda territoriet för demokrati och självständighet. Internationella domstolen i Haag meddelade 1950 att Sydafrika inte var tvunget att omvandla sitt NF-mandat men att FN:s generalförsamling övertog Nationernas förbunds rätt att övervaka att mandatet fullföljdes.[3] År 1966 antog Generalförsamlingen en resolution som formellt avslutade NF-mandatet för Sydvästafrika.

Lista över förvaltarskapsområden

Afrika

Oceanien

  • Förvaltarskapsområdet Nya Guinea
  • Förvaltarskapsområdet Västra Samoa
  • Förvaltarskapsområdet Nauru
  • Förvaltarskapsområdet Stillahavsöarna

Källor

  1. ^ förvaltarskapsområde. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/förvaltarskapsområde, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-09-10.
  2. ^ förvaltarskap. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/förvaltarskap/178904, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-09-10.
  3. ^ International Status of South-West Africa - Advisory Opinion Arkiverad 2 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.