FA Premier League 1998/1999

FA Premier League
NationEngland England
Datum15 augusti 1998–16 maj 1999
Nya lag för säsongenMiddlesbrough
Nottingham Forest
Charlton Athletic
VinnareManchester United
5:e Premier League titeln
12:e Engelska titeln
NedflyttadeCharlton Athletic
Blackburn Rovers
Nottingham Forest
Champions LeagueManchester United
Arsenal
Chelsea
UefacupenLeeds United
Tottenham Hotspur
Newcastle United
IntertotocupenWest Ham United
Statistik
Spelade matcher380
Totalt antal mål959 (2,5 per match)
Bästa målgörareJimmy Floyd Hasselbaink, 18 mål
Michael Owen, 18 mål
Dwight Yorke
Största hemmavinstLiverpool-Southampton 7–1
(16 januari 1999)
Everton-West Ham United
(8 maj 1999)
Största bortavinstNottingham Forest-Manchester United 1-8
(6 februari 1999)
Målrikaste matchNottingham Forest-Manchester United 1-8
(6 februari 1999) (9 mål)
Flest vunna matcher i rad7 matcher[1]
Leeds United
Flest obesegrade matcher21 matcher[1]
Chelsea
Flest matcher utan vinst8 matcher[1]
Charlton Athletic
Flest förlorade i rad19 matcher[1]
Nottingham Forest
Högsta åskådarantal55 316
Manchester United-Southampton
(27 februari 1999)
Lägsta åskådarantal11 717
Wimbledon-Coventry City
(5 december 1998)

FA Premier League 1998/1999 vanns av Manchester United.

Personal och dräkter

(Per den 16 maj 1999)

LagManagerLagkaptenDräkttillverkareTröjsponsor
ArsenalFrankrike Arsène WengerEngland Tony AdamsNikeJVC
Aston VillaEngland John GregoryEngland Gareth SouthgateReebokLDV Vans
Blackburn RoversEngland Brian KiddEngland Garry FlitcroftUhlsportCIS
Charlton AthleticEngland Alan CurbishleyIrland Mark KinsellaLe Coq SportifMesh Computers
ChelseaItalien Gianluca VialliEngland Dennis WiseUmbroAutoglass
Coventry CitySkottland Gordon StrachanSkottland Gary McAllisterLe Coq SportifSubaru
Derby CountyEngland Jim SmithKroatien Igor ŠtimacPumaEDS
EvertonSkottland Walter SmithEngland Dave WatsonUmbroOne2One
Leeds UnitedIrland David O'LearySydafrika Lucas RadebePumaPackard Bell
Leicester CityNordirland Martin O'NeillEngland Steve WalshFox LeisureWalkers
LiverpoolFrankrike Gérard HoullierEngland Paul InceReebokCarlsberg
Manchester UnitedSkottland Alex FergusonIrland Roy KeaneUmbroSharp
MiddlesbroughEngland Bryan RobsonIrland Andy TownsendErreàCellnet
Newcastle UnitedNederländerna Ruud GullitEngland Alan ShearerAdidasNewcastle Brown Ale
Nottingham ForestEngland Ron AtkinsonEngland Steve ChettleUmbroPinnacle Industries
Sheffield WednesdayNordirland Danny WilsonEngland Peter AthertonPumaSanderson
SouthamptonEngland Dave JonesEngland Matt Le TissierPonySanderson
Tottenham HotspurSkottland George GrahamEngland Sol CampbellPonyHewlett-Packard
West Ham UnitedEngland Harry RedknappNordirland Steve LomasPonyDr. Martens
WimbledonEngland Terry Burton
England Mick Harford (tillfällig)
Jamaica Robbie EarleLottoElonex

Ledningsförändringar

Liverpool hade tidigare den franske landslagstränaren Gérard Houllier tillsammans med Roy Evans vid början av säsongen, men Evans avgick i november och Houllier har hela ansvaret

Tottenham Hotspur sparkade Christian Gross i september efter mindre än ett år som ansvarig. Hans ersättare var George Graham från Leeds United, som själv blev ersatt av assistenten David O'Leary

Newcastle United sparkade Kenny Dalglish i början av säsongen, han blev ersatt av Ruud Gullit

Everton utsåg Walter Smith som Howard Kendalls efterträdare

Blackburn Rovers sparkade Roy Hodgson i november, då de var i botten av tabellen. Assistenten i Manchester United Brian Kidd ersatte honom.

Nottingham Forest sparkade Dave Bassett i januari och satte in Ron Atkinson till slutet av säsongen, han pensionerade sig då han inte klarade av att rädda Forest från att bli nedflyttat. David Platt blev utsedd som manager.

Wimbledons manager Joe Kinnear avgick på grund av hälsoproblem i mars. Tränarna Mick Harford och Terry Burton tog ledningen till slutet av säsongen, när Norges tränare Egil Olsen blev utnämnd som manager.

Tabell

 Kvalificerade till gruppspelsomgången i Champions League 1999/2000.
 Kvalificerade till tredje kvalificeringsomgången i Champions League 1999/2000.
 Kvalificerade till första omgången av Uefacupen 1999/2000.
 Kvalificerade till Intertotocupen 1999.
 Nerflyttad.

  

NrLagSVOFGMIMMSP
1Manchester United38221338037+4379
2Arsenal (RM)38221245917+4278
3Chelsea38201535730+2775
4Leeds United38181376234+2867
5West Ham United38169134653−757
6Aston Villa381510135146+555
7Liverpool38159146849+1954
8Derby County381313124045−552
9Middlesbrough (U)381215114854−651
10Leicester City381213134046−649
11Tottenham Hotspur[a]381114134750−347
12Sheffield Wednesday38137184142−146
13Newcastle United [b]381113144854−646
14Everton381110174247−543
15Coventry City38119183951−1242
16Wimbledon381012164063−2342
17Southampton38118193764−2741
18Charlton Athletic (U)38812184156−1536
19Blackburn Rovers38714173852−1435
20Nottingham Forest (U)3879223569−3430

Anmärkningslista

  1. ^ Tottenham Hotspur kvalificerade sig för Uefacupen som ligacupmästare.
  2. ^ Newcastle United kvalificerade sig för Uefacupen som finallag i FA-cupen. Manchester United vann finalen, men var redan kvalificerat för Champions League.

Referenser

Media som används på denna webbplats

Flag of England.svg
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Northern Ireland.svg
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
Flag of Northern Ireland (1953–1972).svg
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
Flag of Jamaica.svg
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.