FA-region

Funktionella analysregioner (förkortas FA-regioner) är en geografisk indelning av Sverige som skapades av Nutek (numera Tillväxtverket). Ursprungligen benämndes de LA-regioner men då det lätt kunde förväxlas med SCB:s LA-regioner (lokala arbetsmarknadsregioner), vilka uppdateras årligen, ändrades benämningen till FA-regioner vid revideringen 2005. Sedan april 2009 är det den statliga myndigheten Tillväxtanalys som ansvarar för regionindelningen.

Antalet FA-regioner har minskat med åren:

ÅrBeteckningAntal FA-regioner
1998FA9881
2005FA0572
2015FA1560

2015 skedde den senaste revideringen och tillika den första under myndigheten Tillväxtanalys ansvar.[1] Denna indelning benämns ibland som FA15. Målet med indelningen är att den ska kunna ligga fast och vara aktuell i cirka 8 till 12 år.

En FA-region är en grupp av kommuner som på sikt kan antas vara självförsörjande vad gäller arbetstillfällen och arbetskraft. Vid revideringen 2015 baseras indelningen på en prognos av de riktade kommunala pendlingsströmmarna, beräknade utifrån samma metod SCB använder för att framställa sina LA-regioner. Prognosberäkningarna genomfördes av Raps modellsystem utifrån de antaganden som Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet slagit fast till Långtidsutredningen från 2015. Därefter kontrollerades materialet mot samverkande pendlingsströmmar, geografisk sammankoppling och långsiktiga infrastrukturplaner som på ett eller annat sätt bedömdes kunna påverka pendlingsbeteendet under den tid då FA15 antas vara aktuell.

Regionindelningen används vid planering av kommunikationer och vid statistiska prognoser och konsekvensanalyser av bruttoregionprodukt, sysselsättning, tillgång till social service med mera. Indelningen ansluter till kommunindelningar men kan överskrida länsgränser.

Indelningen från 2015

  • Kod Namn
  • 1101 Malmö-Lund
  • 1115 Göteborg
  • 1123 Stockholm
  • 2202 Kristianstad-Hässleholm
  • 2204 Älmhult-Osby
  • 2206 Halmstad
  • 2213 Jönköping
  • 2214 Borås
  • 2216 Trollhättan-Vänersborg
  • 2219 Linköping-Norrköping
  • 2221 Nyköping-Oxelösund
  • 2222 Eskilstuna
  • 2224 Västerås
  • 2225 Örebro
  • 2226 Karlskoga
  • 2227 Karlstad
  • 2232 Ludvika
  • 2233 Avesta-Hedemora
  • 2234 Falun-Borlänge
  • 2236 Gävle
  • 2242 Sundsvall
  • 2248 Umeå
  • 2255 Luleå
  • 2303 Karlskrona
  • 2310 Oskarshamn
  • 2311 Västervik
  • 2312 Vimmerby
  • 2318 Skövde-Skara
  • 2344 Örnsköldsvik
  • 2349 Lycksele
  • 2352 Skellefteå
  • 2356 Haparanda
  • 2359 Gällivare
  • 2360 Kiruna
  • 3405 Ljungby
  • 3408 Växjö
  • 3409 Kalmar
  • 3417 Lidköping-Götene
  • 3441 Östersund
  • 3507 Värnamo
  • 3520 Gotland
  • 3528 Västlandet
  • 3529 Torsby
  • 3531 Vansbro
  • 3535 Mora
  • 3537 Bollnäs-Ovanåker
  • 3538 Hudiksvall
  • 3539 Ljusdal
  • 3543 Kramfors
  • 3545 Sollefteå
  • 3557 Överkalix
  • 3630 Malung-Sälen
  • 3640 Härjedalen
  • 3646 Strömsund
  • 3647 Åsele
  • 3650 Vilhelmina
  • 3651 Storuman
  • 3653 Arvidsjaur
  • 3654 Arjeplog
  • 3658 Jokkmokk

Indelningen från 2005

Sveriges indelning i FA-regioner 2005-2015.

Vid indelningen 2005 fanns följande 72 FA-regioner (ordningsföljden är länsvis, motsvarande länsbokstävernas ordning):

Delregioner

Flera av FA-regionerna är dessutom indelade i delregioner som var och en utgör en fungerande arbetsmarknad. Detta resulterade i totalt 93 delregioner år 2005.

FA-regionerna har kategoriserats i fem regionfamiljer:

  • Storstadsregioner
  • Större regioncentrum
  • Mindre regioncentrum
  • Småregioner − privat sysselsättning
  • Småregioner − offentlig sysselsättning

Se även

Källor

  • Tempo nr 2 2005, Nutek

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Sweden FA-Region, coloured.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
En färglagd karta över Sveriges "FA-regioner/Funktionella analysregioner". Använd originalet (se källa) för derivat/härledda verk.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.