Förtöjning

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Förtöjning är konsten att säkra en båt eller ett skepp vid en brygga eller kaj, så den inte sliter sig sedan man har lagt till.

På fartyg används upprättstående korta "stolpar", pollare, för att fästa förtöjningarna. På bryggor och kajer används också pollare och ibland förtöjningsringar. Bojar används för att förtöja båtar en bit ut från stranden eller för att hindra den yttre delen av båten från att driva i sida när båten förtöjs vinkelrätt mot bryggan. För tillfälliga förtöjningar i naturhamnar finns bergskilar som kan slås ner i bergsprickor.

Materialet i trossar och rep är ofta polyuretan eller polyamid. Vajrar är vanliga på större fartyg.

Förtöjningarna har olika namn efter var de är fastgjorda på fartyget och kajen. Spring går från fartygets för eller akter mot en midskepps fästpunkt på kajen. Ändor går vinkelrätt mot fartyget eller bort från fartyget. Vid behov anger man om det är förliga eller akterliga förtöjningar. Bilden till höger visar från vänster till höger förända, tvärända, förspring, akterspring, tvärända och akterända.

När flera fartyg förtöjs vid samma pollare sticker den senast anlända båten förtöjningslinan underifrån genom de andras öglor. På det viset kan valfri förtöjning lossas utan att man behöver flytta de övriga.

Ett spring kan användas för att "bryta" ut eller in båten eller fartyget vid kaj eller brygga med motorkraft.

Akterförtöjning är ett tåg eller vajer som vid förtöjning utsättes akteröver och i mera långskepps än tvärskepps riktning. Akterförtöjning används också som beteckning på en förtöjning där båtens akter vetter mot land. Motsatsen kallas stävförtöjning.

• Wikimedia Commons har media som rör Förtöjning.
  Bilder & media