Förtätning (stadsplanering)

Vertikal stadsförtätning i Stockholm. På de låga affärshusen i Hötorgscity har det under slutet av 2000-talet utförts tillbyggnader av bostäder på taken.

Förtätning är ett begrepp inom stadsplanering, som syftar på någon typ av nyproduktion av byggnader inom befintlig bebyggelse. Motsatsen till förtätning är stadsutglesning.

Nyproduktion av byggnader kan röra olika typer av bebyggelse, såsom bostäder, butiker och kontor. Förtätningen kan även ske på olika typer av markyta. Förekommande exempel är att bebygga grönområden, industrimark, parkeringsplatser eller att bygga till fler våningar på redan existerande hus; det sistnämnda kallas även för vertikal förtätning. Förtätning sker på olika nivåer av planering: enskilda byggnader, kvarter, stadsdelar, mellan stadsdelar, orter, städer, länder eller regioner.

Idag finns en debatt angående förtätningens fördelar och nackdelar, där det vanligaste argumentet för förtätning är att staden behöver förnyelse och utveckling. I Översiktsplan 1999 används begreppet ”bygg staden inåt” alltså en sorts förtätning. Idén om en förtätning av färdigbyggda stadsområden är inte ny. I Stockholm år 1980 planer på att "förtäta" exempelvis Hammarbyhöjdens 1940-talsbebyggelse. I Översiktsplan 1999 för Stockholm kallas denna förtätning "att låta staden växa inåt"[1] och i översiktsplanen Promenadstaden förordas förtätande bebyggelsestråk.[2]

Miljöargument förekommer också, då förtätning oftast innebär att ny bebyggelse placeras nära befintliga kollektivtrafikstråk. Ett vanligt argument emot förtätning är oviljan att bebygga grönområden, vilka anses ha många viktiga funktioner i samhället. Samtidigt kan förtätning innebära att man, genom att fokusera på redan befintliga tätorter, kan undvika stora nyexploateringar av exempelvis skogsområden eller åkermark. En anledning till att förtätning har blivit så omdiskuterat är att den ofta på ett påtagligt sätt kan förändra människors närmiljö, vilket engagerar människor.

I översiktsplanen Promenadstaden, i Stockholm, pekas på några miljömässiga fördelar med förtätning, bland annat förutsättningar för utbyggnad av effektivare och miljövänligare energiförsörjningssystem.[3]

Exempel på förtätning i Stockholm

Se även

  • NIMBY (Not in my backyard)
  • YIMBY (Yes in my backyard)

Källor

Media som används på denna webbplats

Kungsholmsporten 2011b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tillingstornen för "Kungsholmsporten" i kvarteret Brovakten på Kungsholmen. Ulvsundasjön med båtar från Pampas Marina i föregrunden.
Brf Kobran 2013 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Brf Kobran 2013 (Tvålflingan 5)
Främlingsvägen April 2014 07.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
New residential building at Främlingsvägen, in Hägersten (Stockholm). Built 2013. Architects: Brunnberg & Forshed arkitektkontor.
Mursmäckan Kärrtorp 2012c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvarteret Mursmäckan i Kärrtorp
Barnmorskan 1, 2010a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvarteret Barnmorskan, södra delen
Skagershuset 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
"Skagershuset", Skagersvägen 22-26, Årsta
De gamles vänner 2013a 04.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvarteret De gamles vänner
Sparsamheten 2010a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvarteret Sparsamheten Skarpnäcks Gård, Stockholm
Sergelgatan from Mäster Samuelsgatan september 2010.jpg
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Sergelgatan from Mäster Samuelsgatan. New apartments on the roofs of the modernist commercial buildings (Hötorgscity) in the center of Stockholm.