Försvarsunderrättelsedomstolen

Försvarsunderrättelsedomstolen
Domstolens vapen
OrganisationstypDomstol
SäteGullfossgatan 6, Kista
Organisationsnr202100-6313
SyftePrövning av frågor om tillstånd till signalspaning enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet[1]
FöregångareSignalspaningsnämnden
Inrättad2009
OrdförandeKathrin Flossing
Budget10 570 tkr (2020) [2]
Antal anställda4 [2]
Webbplatswww.undom.se
Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

Försvarsunderrättelsedomstolen är en svensk specialdomstol som från och med den 1 december 2009 ersatt Signalspaningsnämnden. Domstolen prövar frågor om tillstånd till signalspaning enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, den så kallade FRA-lagen. Domstolen är belägen på Gullfossgatan 6 i Kista.

Domstolens sammansättning

Försvarsunderrättelsedomstolen består av en ordförande, en eller högst två vice ordförande samt minst två och högst sex särskilda ledamöter. Ledamöterna ska vara svenska medborgare. Ordföranden anställs med fullmakt av regeringen som ordinarie domare i domstolen. Vice ordförande och särskilda ledamöter förordnas av regeringen för fyra år.

Ordföranden och vice ordförandena ska vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare. Övriga ledamöter ska ha särskild kunskap om förhållanden av betydelse för domstolens verksamhet.

Försvarsunderrättelsedomstolen är domför med ordförande och två särskilda ledamöter. Fler än tre ledamöter får inte delta i ett avgörande.

Ordförande

Följande personer har varit ordförande i domstolen.

Integritetsskyddsombud

Ett integritetsskyddsombud ska bevaka enskildas integritetsintresse i mål vid Försvarsunderrättelsedomstolen. Ombudet har rätt att ta del av det som förekommer i målet och att yttra sig.

Förfarandet

Signalspaningsmyndigheten, i nuläget Försvarets radioanstalt (FRA), ska ansöka om tillstånd hos Försvarsunderrättelsedomstolen för signalspaning.

När en ansökan om tillstånd till signalspaning har kommit in till Försvarsunderrättelsedomstolen, ska domstolen så snart som möjligt utse ett integritetsskyddsombud i målet och hålla ett sammanträde. Vid sammanträdet ska ansökande myndighet och integritetsskyddsombudet närvara. Domstolen får förordna att annan som kan lämna upplysningar av betydelse för prövningen får närvara vid sammanträdet. Om ärendet däremot är så brådskande att ett dröjsmål allvarligt skulle riskera syftet med ansökan, får sammanträde hållas och beslut fattas utan att ett integritetsskyddsombud har varit närvarande eller annars fått tillfälle att yttra sig.

Domstolens beslut får inte överklagas.

Referenser

Noter

  1. ^ 1 § lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol.
  2. ^ [a b] ”Försvarsunderrättelsedomstolen. Årsredovisning avseende år 2020” (pdf). Försvarsunderrättelsedomstolen. 19 februari 2021. http://www.undom.se/dok/AR2020.pdf. Läst 7 april 2021. 
  3. ^ Monica Kleja (19 november 2019). ”Nya FRA-domaren har uppdrag för försvaret”. Ny Teknik (Ny Teknik Group Sverige AB). ISSN 0550-8754. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304055504/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article680063.ece. Läst 7 april 2021. 
  4. ^ ”Försvarsunderrättelsedomstolen får en ny ordförande”. www.regeringen.se. Sveriges regering. 10 november 2016. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/forsvarsunderrattelsedomstolen-far-en-ny-ordforande/. Läst 7 april 2021. 
  5. ^ ”Ny ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen”. www.regeringen.se. Sveriges regering. 31 januari 2020. https://regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/ny-ordforande-i-forsvarsunderrattelsedomstolen/. Läst 7 april 2021. 

Källor

  • Lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
  • Lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol
  • Förordningen (2009:968) med instruktion för Försvarsunderrättelsedomstolen
  • Regeringens proposition Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (prop. 2008/09:201)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”