Försvarsmusikcentrum

Försvarsmusikcentrum
(FöMusC)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Försvarsmusikcentrum tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnFörsvarsmusikcentrum
Datum1994–2009
LandSverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypFunktionscentrum
RollUtveckla och utbilda
Del avHögkvarteret
EfterföljareFörsvarsmusiken
MusikkårerArméns musikkår,
Arméns musikkår Norrland,
Arméns trumkår,
Livgardets dragonmusikkår,
Marinens musikkår
StorlekCentrum
HögkvarterKungsängens garnison
FörläggningsortKungsängen
Marsch"Svensk Signalmarsch nr. 1" (Widner) [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Försvarsmusikcentrum (FöMusC) var ett försvarsmaktsgemensamt funktionscentrum inom Försvarsmakten som verkade åren 1994–2009. Förbandsledningen var förlagd i Kungsängens garnison, Kungsängen.[2][3]

Historik

Försvarsmusikcentrum bildades den 1 juli 1994 som en självständig enhet, från att tidigare varit en del av Södermanlands regemente (P 10/Fo 43). Inom centrumet fanns Marinens musikkår, Arméns musikkår, Arméns trumkår, Livgardets dragontrumpetarkår samt Arméns musikkår Norrland.

I samband med försvarsbeslutet 2004 beslutades att centrumet skulle omlokaliseras till Kungsängens garnison, detta i samband med att all den militära verksamheten inom Strängnäs garnison skulle upplösas och avvecklas. Omlokaliseringen påbörjades 2005 och skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006. Den 9 november 2005 muckade de sista musiksoldaterna i Strängnäs[4] och de första musiksoldaterna i Kungsängen kom att mucka den 9 juni 2006.[5]

Den 31 december 2009 avvecklades Försvarsmusikcentrum som självständigt förband, och uppgick den 1 januari 2010 som en del inom Livgardet (LG) under namnet Försvarsmusiken (FöMus).[6]

Verksamhet

Centrumet ansvarade för att tillgodose behovet av musik för Försvarsmakten och Sveriges regering och Sveriges riksdag. Dessutom gav Försvarsmusikcentrums musikkårer konserter för allmänheten. Försvarsmusikcentrum hade kvalitetsansvar för mer än 30 musikkårer inom Hemvärnet och frivilligrörelsen. Det finns idag 31 hemvärnsmusikårer.

Vid Försvarsmusikcentrum utbildades årligen dryga hundratalet värnpliktiga musiksoldater. Utbildningen omfattade grundläggande soldatutbildning, musikutbildning och framträdanden.

Ingående enheter

Förbandschefer

  • 1994–1998: Överste av 1. graden Thor-Lennart Loo
  • 1998–2007: Överstelöjtnant Claes Grafström
  • 2007–2009: Överstelöjtnant Per-Erik Laksjö [7]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Försvarsmusikcentrum1994-07-01–2009-12-31
Beteckningar
FöMusC1994-07-01–2009-12-31
Förläggningsorter och övningsfält
Strängnäs garnison (F)1994-07-01–2005-12-31
Kungsängens garnison (F)2006-01-01–2009-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Förbandsmarschen antogs den 1 januari 1995, fastställdes den 13 juni 1996.[1]

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 81
  2. ^ ”Försvarsmusikcentrum”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=F%c3%b6rsvarsmusikcentrum&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+8542fafc-e9de-472b-919e-83d62e666d66&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder. Läst 23 september 2017. 
  3. ^ Mil.se (2010-01-14) Försvarsmusiken en del av Livgardet Arkiverad 11 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 mars 2010
  4. ^ Mil.se (2005-11-09) Försvarsmusikcentrum Läst 14 januari 2010
  5. ^ Mil.se (2006-06-09) Första muck i Kungsängen Läst 14 januari 2010
  6. ^ Forsvarsmakten.se (2010-01-14) Försvarsmusiken en del av Livgardet Arkiverad 11 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 augusti 2011
  7. ^ ”Bröllopsspelning till ansvarsnämnd”. ystadsallehanda.se. http://www.ystadsallehanda.se/ystad/brollopsspelning-till-ansvarsnamnd/. Läst 19 juni 2019. 

Tryckt skrift

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar

Försvarsmaktens centrum
Gemensamma
Armén
Arméns taktiska centrum (ATAC) (1998–2000) • Arméns artillericentrum (ArtC) (1991–1997) • Arméns brigadcentrum (BrigC) (1991–1995) • Arméns flygcentrum (AFC) (1991–1997) • Arméns fältarbetscentrum (FarbC) (1991–1997) • Arméns infanteri- och kavallericentrum (InfKavC) (1991–1995) • Arméns lednings- och sambandscentrum (LSC) (1991–1997) • Arméns luftvärnscentrum (LvC) (1991–1997) • Arméns pansarcentrum (PaC) (1991–1995) • Arméns underhållscentrum (UhC) (1991–1997)
Flygvapnet
Flygmedicincentrum (FMC) (195?–2006) • Gripencentrum
Marinen

Media som används på denna webbplats

Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.