Försvarsmaktens HR-centrum

Försvarsmaktens HR-centrum
(FM HRC)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Försvarsmaktens HR-centrum tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnFörsvarsmaktens HR-centrum
Datum2009–
LandSverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypFunktionscentrum
RollUtveckla och utbilda
Del avHögkvarteret
FöregångareRekryteringscentrum
StorlekCentrum
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Befälhavare
ChefJohan Sandström
FörbandsförvaltareFljförv. Emil Ekström
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) är ett försvarsmaktsgemensamt funktionscentrum inom Försvarsmakten som verkat sedan 2009. Förbandsledningen är förlagd i Stockholms garnison, Stockholm.

Historik

Försvarsmaktens HR-centrum bildades 2009 och övertog verksamheten från Rekryteringscentrum (RekryC), men även verksamhet från personalstaben och insatsstaben.

Verksamhet

Försvarsmaktens HR-centrum är ett kompetenscentrum för bland annat marknadsföring, yrkesinformation, rekrytering (och fram till 2011 även uttagning till svenska utlandsstyrkan) samt till olika utbildningar inom Försvarsmakten. Dessutom återfinns myndighetens utställningsverksamhet, uppvisningsgrupper och ungdomsverksamhet i HR-centrums uppgifter. Försvarsmaktens skolinformatörer, som utbildar och informerar skolungdomar om värnplikten och totalförsvaret[1], koordineras från HR-centrum.

Förbandschefer

  • 2009–2018: Lena Sköld[2][3]
  • 2018–2018: Örlogskapten Helena Sigurdsson [a]
  • 2019–2021: Överste Anders Widuss[4][3]
  • 2021–2022: Kim-Lena Ekvall Svedenblad [3]
  • 2022–2022: Överstelöjtnant Anders Högrell
  • 2023–2023: Martina Wejdrup [b]
  • 2023–20xx: Johan Sandström [3]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Försvarsmaktens HR-centrum2009-01-01
Beteckningar
FM HRC2009-01-01
Förläggningsorter och övningsfält
Stockholms garnison (F)2009-01-01

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Helena Sigurdsson var tillförordnad chef april–december 2018.[3]
  2. ^ Martina Wejdrup tillträdde som tf. chef den 1 april 2023, med ett förordnande längst till den 30 april 2023.[5][3]

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2